Åh nej!

Just nu är jag däckad, både mentalt och fysiskt.
Det beror på att jag igår kväll, när jag skulle borsta hundarnas tänder, upptäckte att Kaxmörten har en stor spricka i ena hörntanden och det syns att den håller på att paja helt. Så fort jag såg hur det såg ut så insåg jag att han måste till veterinären...! Helvete! Något jag har fasat för eftersom jag kämpar som en gnu för att försöka få ihop pengar till en ny valp och lever väldigt tajt ekonomiskt som det är just nu.

Hursomhelst, vi ska till veterinären imorgon för en röntgen och nästa vecka blir det akut operation. Mamma ska gå in - återigen - för att stötta mig ekonomiskt men det känns riktigt, riktigt tungt. De sista åren har jag liksom inte haft en chans att få ordning på min magra ekonomi. Det har varit det ena katastrofläget efter det andra - trasig tv, Tysons insomnande, tandproblem för mig, mm mm - och jag kommer inte chans att komma ikapp vilket är sjukt frustrerande.

Men nu är fokus på att Kaxmörten ska ta sig igenom detta och klara av operationen som nog blir ganska stor. Han är ju 11,5 år nu så orolig är jag över sövningen etc.


Ångesten har därför varit närvarande i kroppen under natten och under dagen, och jag har fått tagit extra lugnande och tänt ett väldoftande juligt doftljus för att dämpa oron och ångestkänslorna. Tack och lov är det bara några dagar tills NHL drar igång på riktigt igen, och nu ikväll visar de Washingtons enda träningsmatch live på Viaplay innan starten på lördag, så jag ska unna mig att se hela den matchen ikväll på datorn om jag orkar.

Ta hand om er; livet kan förändras snabbt....