På tu man hand med syster yster, två hundar och en husvagn

Jag och hundarna hade några härliga dagar med syrran i deras husvagn. Här kommmer 'lite' bilder från vår mysiga lilla semester.

Husvagnen var parkerad på ett populärt husvagnsområde som ligger bredvid en fisketjärn fylld med regnbåge.

Det var verkligen vackert.

Självklart kollade vi in sjön lite noggrannare.

Det fanns bänkar så man kunder njuta av utsikten.

 Och det gjorde vi😊.

Inne i husvagnen hade vi planerat liggplatser för hundarna, fast de hade andra planer. Som att till exempel krypa in under sängen.

Syrran och svågern har gjort ett hästjobb med att renovera husvagnen, och nu är den jättemysig!

På dagarna fick hundarna ligga på golvet.

På nätterna fick de ligga på soffan med mig.

Vilket var mycket populärt.

Syrran och jag tog det lugnt på dagarna och handarbetade.

Jag broderade och stickade medan syrran virkade.

En av kvällarna dök det upp en lastbil som skulle fylla på fisk i sjön. 

Självklart var det det mest spännande som hade hänt under dagen.

100 kg fisk planteras ut i sjön. Med hjälp av en soptunna...

Syrran har dekorerat husvagnen på utsidan oxå😊.

På kvällarna var det så vackert vid sjön. 

Tack och lov ser man inte knotten på bilderna😉.

Syrran flätade mitt hår och sedan försökte hon fota hennes mästerverk. 

Kan meddela att funktionen panorama fungerade sådär...😂

Mitt nyflätade huvud i normalstorlek.

Synd att man inte har tillgång till privat hårfrisörska varje dag😉.

Varje morgon gick vi en fin promenad runt sjön.

Hundarna älskade att vara ute i naturen.

Speciellt Solstrålen var i sitt rätta element.

Det var en njutning att vara vid en sjö igen.

På vissa ställen fick man gå på en spång. Så mysigt!

Mina fina pojkar😍.

Det skulle inte vara dumt att kunna en promenad i en sådan här miljö varje morgon!

Tack syrran för härliga dagar💓.

En liten resa

I morgon ska jag åka till min mormor och hålla henne sällskap några dagar. Jag vill egentligen inte åka eftersom jag inte vill lämna Kaxmörten och Solstrålen. Dessutom känner jag mig inte riktigt som mig själv efter allt som har varit och då är det alltid skönast att vara hemma... Men mormor är riktigt gammal och det här kan vara min sista chans att umgås med henne, så jag försöker ignorera de jobbiga känslorna och bara tänka på att jag snart, på lördag, är hemma hos hundarna igen. Och förhoppningsvis kommer garnerna och böckerna som jag packat göra att tiden går lite fortare medan jag är bortrest.

Jag kommer inte ha tillgång till en dator heller så jag kommer inte att blogga något. Det är i och för sig inte något problem för mig för jag har haft riktigt svårt att finna motivation till bloggen nu på slutet. Glädjen är liksom borta ur mitt liv nu när jag inte har Alfahanen vid min sida längre och just nu känns det meningslöst att blogga. Jag får pressa ur mig varje inlägg och det känns bara som ytterligare jobbig grej att ta itu med. Så en bloggpaus just nu blir skönt.

Hoppas ni får en fin Kristi himmelfärdshelg🌸🌸🌸!

Stressade förberedelser...

I dag har jag känt mig ganska stressad eftersom jag ska åka till Sthlm imorgon och hälsa på min 90-åriga mormor i tre dagar... och jag kan INTE ta med hundarna utan de ska vara hos syrran.
Det är alltid jobbigt när jag inte kan ha med mig hundarna; jag känner mig liksom inte hel utan dem och jag har dessutom mera ro i själen när jag har dem omkring mig.
Trots att jag har bott utomlands och besökt ett antal kontinenter genom åren, så mår jag idag allra bäst om jag bara kan vara hemma och ta det lugnt och leva livet i min egen takt. Därför blir även en liten resa som denna jobbig för mig.

Eftersom jag har känt mig stressad så blev det en del virkning (som också är rogivande) idag, trots att jag har haft packning för mig och hundarna att ta itu med och städning mm. Jag vill ju inte komma hem till ett stökigt hem på lördag. Dessutom har jag packat några virkprojekt att ta med mig och en bok. Tiden brukar gå ganska långsamt hos mormor så jag måste ha lite sysselsättning med mig.

Det är osäkert om jag kommer att blogga de närmaste dagarna. Jag kommer inte att ha tillgång till en dator och det brukar vara ganska knöligt att blogga via Iphone så vi får se hur det blir med den saken...

Annie

Fina mormor❤

Nu är jag åter hemma hos mina älsklingar efter en mysig helg med mormor. Jag har verkligen uppskattat tiden med mormor, men nu är det skönt att vara tillbaka hemma i min soffa och min egna säng med hundarna vid min sida.❤ 

Hundarna har för övrigt haft en trevlig helg hos syrran och svågern, och jag har tack och lov fått kontinueliga rapporter om hur alla mår och små videosnuttar och bilder från deras tid hos 'moster'😊. Jag skulle inte klara av att vara ifrån dem så länge annars...

Här kommer några bilder från min helg hos mormor i huvudstaden...

Jag vill gärna passa på att skämma bort mormor medan jag kan, så jag hade virkat en

duk med hjärtan åt henne. Dessutom hade jag bakat saffransskorpor 

och pepparkaksskorpor till henne.

Hon hade strukit sina gardiner så jag fick hjälpa henne att hänga upp dem.

Dessa röda gardiner skulle upp i vardagsrumsfönstret. På väggen bakom mormor hänger en massa 

släktkort och på kistan bakom henne lade hon sin nya duk.

Dessutom passade jag på att dammsuga åt henne medan jag var där.

Jag brukar alltid få vissa rätter när jag är hos mormor, eftersom jag 

älskar hennes biff stroganoff och hennes köttbullar. Och allt ska läggas 

upp på serveringsfat mm; inga matbrickor i soffan hos mormor inte😉.

Jag virkade den här supermjuka och supergosiga sjalen till mormor för något år sedan,

och nu fick jag äntligen se henne bära den. Älskade mormor❤

Trots att jag såg fram emot att få åka hem till hundarna igen, så fick jag ändå en klump i magen när jag skulle lämna mormor. Om 3 veckor fyller hon 90 år så då ska vi åka och fira henne, så förhoppningsvis dröjer det inte länge tills vi ses igen, men det är aldrig roligt att åka ifrån de människor man älskar. Mormor (och förr i tiden morfar) har ALLTID funnits där för mig; som barnvakt när jag var liten, som extrahem när jag pluggade på universitet i Stockholm, som besökare när jag bodde i London, och som någon jag alltid kan prata med. Hon är en av de få människor som jag litar 100 % på, och som jag känner älskar mig villkorslöst❤. Det är speciellt.

Annie

Separationsångest....

I morgon måste jag lämna mina älsklingar... Men de kommer säkert

att ha det trevligt hos syrran och hennes familj under helgen❤❤❤

Här fortsätter regnet att ösa ner...hela tiden...och Solstrålens mage fortsätter att vara orolig...och han fortsätter att väcka mig på natten för ett nattligt toabesök...och jag fortsätter att var jättetrött...och imorgon ska jag åka och hälsa på mormor som fyller 90 år om några veckor.

Jag blir borta till söndag, och trots att det inte är många dagar så känns det jobbigt att lämna hundarna, speciellt när jag vet att Solstrålen inte är helt ok. Dock har jag lämnat många instruktioner till syrran, och vi kommer att ha mycket kontakt under helgen så jag hoppas att det går bra. Vill ju också passa på att spendera lite tid med min älskade mormor medan jag kan❤.

Jag vet inte hur det kommer att bli med bloggandet under helgen. Jag kommer inte ha tillgång till en dator, så vi får se om jag kan/har möjlighet att blogga på telefonen eller inte. Som ni förstår kommer det inte att vara min prioritering.

Hoppas ni kommer att ha en fin helg!

Annie

Borta bra men hemma väldigt bäst!!!

Jaha, då är vi alla tillbaka hemma i soffan i Våran Lilla Vrå:)) Och det är sååå skönt! Att kliva in genom dörren och bli överröst med pussar och slickar och svansviftningar av tre mycket kära vänner är oslagbart!
Nu sitter jag återigen i soffan med datorn i knäet i mitt älskade lilla hem och har min underbara flock samlad omkring mig; precis som det ska vara i mitt liv:)

Tidigare i dag ägnade mormor och jag ett par, tre timmar med att titta på gamla släktkort samtidigt som jag också tog kort på korten, och mormor berättade om hennes och morfars gamla släktingar som hon kom ihåg och jag skrev ner en hel del också! Det var jättekul att lyssna på mormors berättelser och jag ska försöka göra en lös sammanställning av det hon berättade. Eventuellt kommer det ett antal inlägg om detta på bloggen, för på det sättet vet jag att det finns kvar. Jag älskar ju ämnet historia i allmänhet så det är extra fascinerande att lyssna på historia som innefattar ens egen släkt, även om jag inte är så pass intresserad att jag vill släktforska. Inte än i alla fall.
Men mormor hade kort på släktingar som var födda på tidigt 1800-tal så ganska långt tillbaka i tiden kom vi idag:))

Det är lustigt hur man, eller i alla fall jag, får tid för reflektion när man tar ett brejk från sin vardag. Jag är såå tacksam att jag ÄNTLIGEN har hittat ett liv där jag har haft möjlighet att hitta, leva med, och njuta av, mina passioner i livet! Ett liv där jag äntligen kan känna någon form av glädje och lycka av att bara leva mitt lilla liv fyllt med hundar, handarbete och sport med en kär familj och några goda vänner. Att bara kunna känna lust att kliva ur sängen - även om det bara är för att jag ska virka hela dagen - är riktigt stort för mig, eftersom jag har saknat den lusten under så många år.
Det är skönt att äntligen kunna vara stolt över den man är och veta  hur man vill leva sitt liv och veta vad man behöver för att må bra.
Men det har varit en låååååååååång resa att komma dit.

Annie

På resande fot...

Nu sitter jag på bussen till Sthlm och mormor. Tack och lov så får jag sitta själv- gillar INTE att ha en främmande människa brevid mig.

Det var riktigt jobbigt att lämna hundarna, men det var skönt att se att med en timme i hundgården och en extra promenad OCH värmen så såg de väldigt lugna ut när jag gick. Skönt att min stress inte har smittat av sig på dem😊.

När jag stod och väntade på bussen kände jag hur stressad jag var, så jag tog en lugnande tablett. Känns jobbigt med sådan hjärtklappning mm; jag försöker ju numera leva ett liv där jag eliminerar all jobbig stress eftersom det nästan tog kål på mig i ett tidigare liv...

Numera fattar jag inte hur jag klarade av att resa över hela världen, när bara en liten weekendresa med buss i två timmar är så jobbigt nuförtiden. Tiden får utvisa om det alltid kommer att vara så för mig framöver...

Nu ska jag sätta på min musik i lurarna och försöka stänga ute allt och eventuellt slumra en stund.

Fortsättning följer...

Annie