Vad kul att du har hittat hit till Våran Lilla Vrå! Jag som bloggar här är en tjej mitt i livet mitt i Sverige som delar mitt liv med den busiga beaglen Solstrålen och den lilla men tuffa chihuahua/tax/beagle-blandningen Kaxmörten. I regnbågslandet springer också min älskade beskyddare Tyson som tyvärr lämnade oss i maj 2019.
Jag är långtidssjukskriven och har haft det kämpigt i många år, men försöker nu finna någon form av lycka och glädje i livet igen med hjälp av bland annat mina älskade hundar, mina många handarbeten och mitt fanatiska sportintresse. Välkommen att dela vardagen med oss!

Visar inlägg med etikett Sjuk. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Sjuk. Visa alla inlägg

tisdag 19 april 2022

Hänt sen senast...

Äntligen verkar våren vara på gång på riktigt även här i södra norrland! Förra veckan var det lite varmare och det mesta av snön från snöstormen smälte bort fort. Vi besökte hundgården ett flertal gånger och hundarna sökte godis och fick göra lite Stanna-Kvar övningar. 

Det är ju svårt att göra det utomhus någon annanstans när man inte kan släppa dem lösa annars.


Det bästa är ju dock när man får springa till matte och få den där go'biten! Och jag blir lika varm i hjärtat varje gång de kommer springande mot mig💝.


Och äntligen började de riktiga vårblommorna titta fram ur den bruna marken och lyste upp tillvaron😍. En lika välkommen syn varje vår!

En dag fick vi jag ett överraskande påskpaket av min underbara (jul)vän MARIE 💝💛🐔!!!

Som ni ser så var jag inte den enda som var intresserad av vad som låg i paketet😂😉😍! Jag fick så mycket fint, bland annat ett litet doftljus som jag har haft tänt de senaste dagarna och som har fyllt vår lilla vrå med underbar väldoft. Tänk vad fina människor man kan lära känna via sociala medier; det var definitivt en oväntat bonus när jag startade mina bloggar för snart ett årtionde (!) sedan💝.

Nu är det äntligen klart att Washington Capitals och Nicklas Bäckström har gått vidare till årets Stanley Cup-slutspel! Det har väl i och för sig varit ganska klart ett bra tag, men nu är det officiellt. Det är 8:e året på raken som de är vidare från grundspelet. Dock ligger de just nu på sista plats in i slutspelet i sin division och riskerar att möta ett av de lag som har gjort bäst ifrån sig i årets liga. Och inga experter tror Bäckström och Capitals i år... Dock vill jag ju påpeka att det året de äntligen VANN Stanley Cup, 2018, så var det ingen som trodde på dem heller, så det kan ju faktiskt vara en bra sak att ingen ser dem som favoriter i år 
Slutspelet börjar den 2 maj och det är så många duktiga lag i år att det kommer vara ett helt sjukt spännande slutspel att följa. Och med ishockey-VM som också spelas i maj så kommer det vara ishockey dygnet runt! LÄNGTAR!!!

Våran påsk blev inte riktigt som jag hade planerat. Lilla Solstrålen blev riktigt dålig i magen efter att ha svalt flera stora tuggbensbitar samtidigt på långfredagen. Han har alltid bråttom när han äter och ibland kommer det upp tuggbitar som han har svalt för fort, men den här gången var det flera stycken som måste ha irriterat hans mage och matsmältningssystem rejält. Han fortsatte nämligen att kräkas under hela natten och påskaftonen och jag hann bli riktigt orolig att något hade fastnat i magen på honom.  

Han mådde sååå dåligt och hade ont i magen och kunde inte slappna av och sova; det var verkligen hemskt att se och så synd om honom. Kaxmörten märkte också att något var fel med brorsan och var orolig han med💓. Men jag försökte få i Solstrålen vätska bäst jag kunde så att han inte skulle få vätskebrist, och matade honom med magmedicin för hundar (Canikur), och efter ett drygt dygn så började det ÄNTLIGEN vända tack och lov🙏🙏💓!

Nu är han äntligen så gott som helt återställd och sitt pigga, glada och intensiva själv igen som synes🠉🠉🠉... men JAG är HELT SLUT. Jag har varit så orolig och inte kunnat koppla av och sovit ännu sämre än vanligt. Men det viktigaste är att han mår bra igen. Tack och lov. Man vet ju aldrig när pälsklingarna börjar komma upp i åldrarna som mina två; då kan det gå fort utför...💔.

Igår var det annandag påsk, och min kära systers födelsedag💝. Solen sken från en klarblå himmel och det var rena sommarvärmen dagen till ära. Vi sammanstrålade hemma hos syrran och svågern, och även pappa och Monica kom från Stockholm för att gratta födelsedagsbarnet💝. På framsidan av deras hus var det så varmt och skönt i solen. 


Även Solstrålen och Kaxmörten njöt av värmen och solskenet.

Det var jättemysigt att vara samlade allihopa igen. Senaste gången var ju vid jul. Med pappas sjukdom - Alzeimers - så är jag SÅ tacksam för dessa stunder för vi vet ju inte hur länge till han kan bo kvar hemma och vara med på dessa familjehögtider på det här sättet😢💔. 

Så vi fikade, och syrran öppnade presenter, och jag och pappa och Monica gick en promenad i solskenet med hundarna. Sedan gjordes det i ordning en tacomiddag och som vanligt blev det det där härliga familjekaoset i köket när alla ska bestämma var de ska sitta och hur mycket de ska lassa på tallrikarna.


Linnea hade dukat fint med blommiga servetter och konstgjorda födelsedagsblommor.


Och min glada pappa myste med god mat och familjen omkring sig💝. En riktigt fin familjedag då vi firade världens bästa syster, mamma, fru, och dotter💝.

Nu hoppas jag på en lugn vecka med fint vårväder, mycket vila och handarbete, och framför allt friska hundar🤞.

onsdag 29 juli 2020

Åh nej!

Just nu är jag däckad, både mentalt och fysiskt.
Det beror på att jag igår kväll, när jag skulle borsta hundarnas tänder, upptäckte att Kaxmörten har en stor spricka i ena hörntanden och det syns att den håller på att paja helt. Så fort jag såg hur det såg ut så insåg jag att han måste till veterinären...! Helvete! Något jag har fasat för eftersom jag kämpar som en gnu för att försöka få ihop pengar till en ny valp och lever väldigt tajt ekonomiskt som det är just nu.

Hursomhelst, vi ska till veterinären imorgon för en röntgen och nästa vecka blir det akut operation. Mamma ska gå in - återigen - för att stötta mig ekonomiskt men det känns riktigt, riktigt tungt. De sista åren har jag liksom inte haft en chans att få ordning på min magra ekonomi. Det har varit det ena katastrofläget efter det andra - trasig tv, Tysons insomnande, tandproblem för mig, mm mm - och jag kommer inte chans att komma ikapp vilket är sjukt frustrerande.

Men nu är fokus på att Kaxmörten ska ta sig igenom detta och klara av operationen som nog blir ganska stor. Han är ju 11,5 år nu så orolig är jag över sövningen etc.


Ångesten har därför varit närvarande i kroppen under natten och under dagen, och jag har fått tagit extra lugnande och tänt ett väldoftande juligt doftljus för att dämpa oron och ångestkänslorna. Tack och lov är det bara några dagar tills NHL drar igång på riktigt igen, och nu ikväll visar de Washingtons enda träningsmatch live på Viaplay innan starten på lördag, så jag ska unna mig att se hela den matchen ikväll på datorn om jag orkar.

Ta hand om er; livet kan förändras snabbt....

onsdag 22 juli 2020

Stackars Solstrålen...

Den här veckan blev verkligen inte som jag tänkt mig... Jag såg framför mig ännu en vanlig lugn vecka det här året med massor av timmar i soffan med handarbete och någon bra engelsk deckare eller hundprogram på tvn.
Istället blev det tvätt- och städdag på måndag - vilket i och för sig var planerat - men det jag inte hade planerat den dagen var att jag på morgonen skulle upptäcka en liten typ av böld/vårta på Solstrålens svans. Och jag hade definitivt inte räknat med att han på måndag kväll skulle bita hål på den så att det började blöda ordentligt och rinna blodig vätska från hans svans😲.


Sedan följde en helt galen natt när jag knappt fick sova någonting eftersom Solstrålen var orolig, gnällde, och inte ville 'gå på toa' ordentligt eftersom svansen gjorde ont. Plus att han kissade inne i sin hundkorg eftersom han var så orolig och vankade mycket. Följaktligen var jag helt slut igår, samtidigt som jag skulle försöka ta hand om en blödande svans på en hund som måste ha en munkorg på sig när man ska sköta om hans hälsoproblem. Han har nämligen väldigt låg smärttröskel och morrar och försöker bitas när det gör ont. Tack och lov har jag mycket sårvårdsgrejor hemma efter alla år med Solstrålen och kunde försöka göra rent såret med klorhexidin. Det märktes att han hade ont i svansen eftersom den hängde neråt hela dagen, och inte blev situationen bättre för honom när han var tvungen att bära en plasttratt runt huvudet för att stoppa honom från att gnaga på såret😞.
Och medan allt detta pågick under tisdagen så hade jag samtidigt en mysig dejt med min systerdotter Linnea som var hemma hos mig för att ha ett trevligt Twilight- maraton.


Efter tre av fem filmer var det kväll och när Linnea åkte hem var jag så trött att ögonen gick i kors.


Och idag har jag spenderat en jättetrevlig dag med min vän P som jag inte har träffat sedan julas, och vi gick en långpromenad mm så återigen har jag varit helt slut nu på kvällen.
Tack och lov fick vi alla sova ordentligt i natt och Solstrålen är mycket piggare. Han har fortfarande en tratt på sig hemma - till hans stora förtret - men såret ser bättre ut och är inte fullt så svullet längre. P och jag var i hundgården en stund också så att de fyrbenta kunde få lite chans att gå lösa och söka godis och det var mycket populärt.


Jag kan inte ropa HEJ! än när det gäller svansen, men det verkar gå åt rätt håll. Dessutom verkar han kunna koppla av ganska bra med tratten på (för att vara honom), och ligger och sover relativt bekvämt på soffan.


Nu känns det verkligen i kroppen att det har varit en händelserik vecka hittills och det ska bli så skönt att få gå och lägga sig snart och krypa ner i sängen med hundarna-och tratten😳 - nära💓.

torsdag 16 april 2020

Min Corona HANDLINGSPLAN (självhjälp)

Återigen en dag med jobbig ångest och en klump i magen. Jag tror vi var många som blev chockade av att läsa om den tragiska bortgången av Adam Alsing. För mig var det dels för att jag vet vem han är och då är det mera påtagligt än när man bara läser om hemska siffror, och dels för att han är i min ålder. Jag bor ju i en mindre stad i Sverige och än så länge har vi varit relativt försonade, men det märks att oron börjar sprida sig nu och att Viruset liksom kryper närmre. Och man känner sig så maktlös och som man bara sitter och väntar på något hemskt ska dyka upp och inget kan göra.

Därför tänkte jag lägga upp lite länkar som jag (och min syster) har hittat till olika saker vi kan göra innan och om/när vi blir sjuka. Nu börjar det ju faktiskt komma lite information om saker som kan hjälpa om man blir smittad av Viruset.

Aftonbladet har skrivit en ARTIKEL ( https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Vb8a1W/sa-kan-du-hejda-corona--och-avlasta-varden ) om vad som är viktigt att göra hemma om vi blir sjuka. Dricka MASSOR av vätska (febern och diarré leder i de flesta fall till uttorkning) och göra andningsövningar för lungorna är väldigt viktigt. De flesta som kommer till sjukhuset har dubbelsidig lunginflammation.

Det finns videos på Youtube med exempel på andningsövningar och här är två av dessa. Tyvärr är de på engelska men den första är ganska lätt att förstå ändå. Och i artikeln ovan ger de också förslag på en övning man kan göra hemma.




Det är inte bra att ligga ner på rygg för mycket och det finns en amerikansk ARTIKEL från CNN där man kan läsa om hur det har hjälpt många patienter att ligga på mage så mycket som möjligt eftersom det underlättar andningen.

Det hjälpte mig faktiskt lite att hitta all den här informationen på nätet och få veta vad jag själv kan göra om jag drabbas. Andningsövningarna är för övrigt bra att göra redan innan man blir sjuk.
Så nu har jag min handlingsplan om Viruset hittar mig:

-Sitt upp så mycket som möjligt, upp och rör på mig ofta och eventuellt ligga på mage för att avlasta lungorna.

- Drick, drick och drick och drick ännu mer. Nästan alla som kommer till sjukhusen är uttorkade!

- GÖR ANDNINGSÖVNINGAR varje timme!

Tipsa gärna om ni har hittat mera positiv information om vad vi alla kan göra för att hjälpa oss själva i dessa oroliga tider!!

måndag 5 februari 2018

Uppdatering från sjukstugan

Idag verkar Solstrålen lite bättre. Han sov större delen av natten - vilket jag var mycket tacksam för - och gnällde bara någon gång. Nu under dagen så har han sovit en hel del, men fortfarande skrikigt till några gånger så han har helt klart ont någonstans. Han har inte verkat lika irriterad i halsen, men han har nästan låtit täppt ibland när han andas. Tack och lov har han inte någon feber, och så länge han inte har det så är jag lite lugnare.

Eftersom vi har det kallt (-10 grader) så har han fått ha på sig en stickad tröja när vi är ute på våra - för tillfället - korta promenader. Normalt sett gillar han inte att ha något extra på sig, men han har faktiskt accepterat tröjan (som jag egentligen stickade till Kaxmörten) så jag är sugen på att sticka en tröja som är BARA Solstrålens. Han har ju lite annorlunda kroppsmått än Kaxmörten så tröjan skulle kunna passa lite bättre... Är det så att han har fått en luftvägsinflammation eller liknande, så vill jag ju absolut INTE att han ska bli extra kall när vi är ute.

Imorgon blir en jobbig dag så vi får se hur det går med allt...

Annie

söndag 4 februari 2018

Stackars liten...😟

Jag hade tänkt att skriva lite om handarbete idag - har stickat vidare på höstsockan - men tyvärr har Solstrålen blivit lite krasslig och då är det svårt att koncentrera sig på något annat. Jag har liksom det mesta fokuset på honom just nu, eftersom han så tydligt inte är sig själv...😟

Hjälp mig matte!

Det började igår kväll faktiskt, när han verkade ha lite ont någonstans när vi var hos syrran, och dessutom var han orolig i magen. På morgonkvisten började han få någon typ av hostgrej och kunde inte sova eller koppla av så jag tror inte han fick många timmars sömn...Det blev inte så många för mig heller.

Jag försökte bädda åt honom så att han skulle kunna blunda utan att lägga ner huvudet
vilket verkar obekvämt ibland....

Sedan har han haft ont och skrikigt till lite då och då under dagen, och har haft sina hostepisoder och han låter nästan förkyld. Jag har matat honom lite försiktigt under dagen med sked eftersom det känns som om han skulle 'sätta i halsen' annars. Han har sovit några små korta stunder när han har blivit ALLDELES för trött, men annars har han mest legat och sett deppig och jättetrött ut. Dock har han ingen feber så jag hoppas på det bästa...

En av få stunder av sömn...
Jag känner mig så hjälplös när jag ser honom hängig, men jag märker att han i alla fall bli lugnare av att jag är nära honom hela tiden. Dessutom känner jag honom VÄLDIGT VÄL vid det här laget och hoppas att jag kan göra livet lättare för honom, trots att han inte kan TALA OM var han har ont och hur han verkligen känner sig. Men som sagt, vi har varit med om detta många gånger nu så jag har lärt mig en hel del om hur han fungerar med sina specifika hälsoproblem (bara en njure, missbildade kärl och VÄLDIGT smärtkänslig mm).

Supertrött Solstråle som bara vill sova men inte känner sig bra nog för att kunna
koppla av och lägga sig till rätta...

Nu håller jag alla tummar och tår för att vad det än är går över utan ett besök till veterinären; har VERKLIGEN INTE resurser för det just nu...😒

Annie

söndag 8 oktober 2017

Never ending story...

Idag har vi återigen tagit det väldigt lugnt eftersom Solstrålen återigen drog upp mig ur sängen tre gånger på morgonkvisten för att han ville ut och äta gräs...😒 Helt klart känns hans mage fortfarande konstig...
Jag hoppas, hoppas att jag får sova i natt för jag har bokat tvättstugan imorgon och ska städa vilket kommer att bli VÄLDIGT jobbigt om jag inte får sova ordentligt.

Annars har regnet öst ner och det har varit blåsigt och kallt idag så jag har fått tagit fram vinterjackan och mössa. Nu ska jag äta lite hemlagad lasagne och titta på en gammal amerikansk julfilm...om jag lyckas hålla mig vaken....

Annie

lördag 7 oktober 2017

Två steg framåt och ett steg bakåt...


Som jag nästan kände på mig så har Solstrålen fortfarande en strulig mage😟. Han - och vi - sov gott hela natten, men på morgonen var han ganska lös i magen på morgonpromenaden. Han fick en ny dos med medicin och sedan har hans mage varit lugn, men jag har varit tvungen att ta det mycket lugnt med maten igen. Jag är egentligen inte förvånad, för hans mage var såå dålig när han var som sämst, så det tar nog ett antal dagar för systemet att läkas.



Annars har han varit sig själv och relativt pigg så jag hoppas ändå att det går åt rätt håll. Jag vill gärna att han blir bra snart för jag har saker inbokade nästa vecka och kommer dessutom åka bort nästa helg och då vill jag gärna att hundarna mår bra när de ska vara hos syrran. Annars blir det väldigt jobbigt att lämna dem, även om det bara är två dygn...

Annie

onsdag 4 oktober 2017

Stackars liten...



Stackars Solstrålen hade en jättejobbig natt, vilket innebar att jag var ute med honom tre gånger under natten och på morgonen fick jag torka spyor. Sedan hade han olyckor inomhus och i trapphuset, så det var bara att ställa in planerna för dagen och cykla iväg till apoteket tidigt på förmiddagen och köpa magmedicin och hoppas att den skulle hjälpa. Jag vill helst undvika att åka till veterinären igen... Det har gått så mycket pengar i år på Alfahanens kosttillskott och Kaxmörtens tandoperation mm att jag är helt pank.



Hur som helst, han fick medicin så fort jag kom hem igen och sedan var vi ut ett par gånger med rinnande mage innan han och jag och de andra hundarna alla kollapsade på soffan mitt på dagen och sov/vilade i fem hela timmar. Det kändes som en mycket bra utveckling, även om jag är orolig för uttorkning och hade kokat vätskeersättning som jag försökte skeda i honom under eftermiddagen. Innan vi gick ut vid fem-tiden så drack han vatten - halleluja!!! - och ute så behövde han inte tömma magen en enda gång - dubbel HALLELUJA!!!

Sedan dess har han legat och sovit förutom när han har fått mer medicin och mera vätskeersättning och jag håller tummarna så hårt nu för att det har vänt... Man är så fruktansvärt maktlös när de är dåliga - man kan ju inte ens fråga dem hur de mår! - och man har hjärtat i halsgropen hela tiden tills man märker att de börjar må lite bättre...

Jag somnade som en stock en stund på eftermiddagen - två nätter med förstörd sömn tar knäcken på mig - men annars har jag försökt att virka lite grann, även om det är svårt att fokusera helt på det eftersom jag hela tiden sneglar på Solstrålen.
Dock fick jag ta en paus från handarbetandet när Alfahanen helt plötsligt snodde min handarbetsplats i soffan när jag reste mig en stund.


Jag kunde ju inte köra bort honom så jag åt lite middag och satt med datorn en stund medan han låg och sov på mitt handarbete och såg så oskyldig ut så 😉.


Men nu har han gått och lagt sig på sin plats så jag ska virka lite och försöka ta mig igenom ett avsnitt av Morden i Midsomer innan vi går ut på kvällspromenaden. Sen får jag bara hålla tummarna och vänta och se hur natten blir...

Annie

söndag 6 augusti 2017

Solstrålens status...

På morgonen verkade han väldigt trött vilket gjorde mig lite bekymrad...hade han fått ett bakslag och hade mera värk? Men när vi väl kom ut på morgonpromenaden - och blev dränkta i regn - så piggnade han på sig och var som vanligt igen vilket var härligt att se.

När vi kom hem tuggade hundarna tuggben och sedan somnade Solstrålen gott och bekvämt på soffan med magen i vädret och frambenen utsträckta i luften och jag trodde att han kanske äntligen var ok. Men när han efter ett tag vaknade skrek han till och hade ont igen... Han somnade om och nu på kvällen verkar han bättre igen. Hoppas nu att han snart är ok och sig själv igen; alla tecken är positiva även om vi fortsätter att ta det lugnt så att han inte överanstränger sig.

Annars har jag sett en otroligt underhållande fotbollsmatch mellan Nederländerna och Danmark i damernas final i EM. Härligt att damfotboll kan vara såå otroligt underhållande! Nederländerna vann till slut rättvist och blev Europamästare!

Dessutom har Armand Duplantis hoppat stavhoppskval i friidrotts-VM och det var riktigt spännande eftersom han hade problem på varje höjd. Till slut lyckades han ändå ta sig till VM-final och det ska bli riktigt kul att följa honom i den på tisdag!

Annie

fredag 4 augusti 2017

I'm back

Jag hade inte planerat att ha en liten bloggpaus, men när jag väl var iväg och på pappas båt ville jag bara fokusera på den tiden med honom och min syster och inte hålla på att krångla med att försöka skriva blogginlägg på telefonen; något som jag vet brukar ta sin lilla tid...

Dock har jag tagit många foton från våra härliga dagar, så jag tänkte skriva några inlägg framöver om min lilla minisemester. Tyvärr kom jag hem till en Solstråle som har fått värk i kroppen igen, så just nu är allt mitt fokus på att få honom att må bra igen. Därför får blogginläggen om dagarna på båten vänta till min lilla skrutt mår bättre.

Annie

söndag 7 maj 2017

Kaxmörten...

...känner sig tyvärr fortfarande lite 'risig i kistan' som Anders Bagge säger i hans underbara tv-program 'Bagges hemlösa hundar'.
Jag känner mig lite orolig måste jag erkänna, men eftersom jag numera har en del erfarenhet av sjuka hundar så har jag i alla fall konstaterat att han inte har någon feber och verkar relativt ok förutom magen.
Han får magmedicin och sedan får vi avvakta och se vad som händer. Man känner sig så maktlös när ens underbara fyrbenta älskling är krasslig.

Annie

tisdag 10 januari 2017

Det kom två brev...

 ...från  FÖRSÄKRINGSKASSAN...

...bara jag såg kuverten så steg illamåendet inombords och det började susa i hjärnan...

...ångesten och oron som jag har burit på så länge steg till ytan i ett nafs och kroppen började skaka...

...jag ringde mamma för att inte bryta ihop totalt...

...ångesten inombords gjorde att jag knappt kunde hålla i telefonen eller prata ordentligt...

...och så var jag med skräck i sinnet tvungen att öppna kuverten..

...vad skulle de plåga mig med nu?...
...räckte det inte med 6 år av ångestfyllda möten och omöjliga handlingsplaner som jag inte klarade av och återkommande självmordstankar...
...skulle jag klara av att ta mig igenom allt det igen?...
...skulle jag sjunka ner i depressionens djupa, djupa hål återigen då livet knappt går att hantera?...


"...det har inte framkommit något nytt som påverkar din sjukersättning...Vi kommer att göra en ny uppföljning om några år..."

Jag fick läsa orden om... och om... och om igen... Det kändes som om jag hade vunnit högsta vinsten på lotto! Försäkringskassan har äntligen, äntligen förstått att hur jag mår!! ÄNTLIGEN kan jag börja se en framtid igen. ÄNTLIGEN kan jag börja andas igen. ÄNTLIGEN kan det bli någorlunda ro i själen. ÄNTLIGEN får jag fokusera på att ta mig igenom varje dag i livet så gott jag kan utan att känna av en mental giljotin som konstant hänger över mitt huvud. Det räcker med att dagligen leva med värk, depression, sömnsvårigheter, social fobi och PTSD...

Nu ska jag fokusera på att hitta mig själv igen och ta in min nya livssituation. Att finna energi och levnadslust igen och att se fram emot saker igen! Att kunna tänka längre än till vad som så länge har känt som skräckens månad januari 2017.
Jag vet inte om jag kommer att blogga exakt varje dag just nu, men det är min tanke att komma tillbaka till det så fort jag kan. Jag måste bara fokusera på att andas, landa mentalt i min nya verklighet och att återigen finna någon slags form av inre livsglädje. Men det kommer...och mina älskade hundar finns som vanligt med mig varje steg:)

Annie


måndag 12 december 2016

Idag...

...har varit en frustrerande dag. Min förkylning gör att jag är så trött och inte har någon energi, och inte orkar med det jag skulle vilja. Förkylningströttheten har också gjort att jag helt har tappat julgnistan vilket känns jobbigt och tråkigt.

Nu ska jag gå och lägga mig och hoppas att en natt med god sömn kan göra att jag mår bättre imorgon...

Annie

lördag 10 december 2016

Granbestyr

Jag kämpar just nu med en förkylning, samtidigt som jag försöker hinna med och orka med allt som jag vill göra i december. Känner mig ganska frustrerad över den här situationen, men fördelen har i alla fall varit att jag har haft mera tid att göra klart julklappar eftersom jag har varit tvungen att vila mer än vad jag hade planerat...

Idag kom min systerson förbi för att hjälpa mig ta upp granen från källaren och såga av en bit av stammen längst ner. Jag kommer att klä granen imorgon, och jag hoppas att den kommer att hålla sig fin ända till mellandagarna... Jag är lite orolig för jag tyckte den tappade lite väl mycket barr under tiden som vi fixade till den. Fast den har druckit vatten på kvällen så jag håller tummarna att det finns nog med barr kvar på granen när julaftonen kommer!
Hursomhelst, det är inget fel på den underbara grandoften i alla fall; trots min förkylning så känner jag den:)))

Annie

fredag 22 januari 2016

Orolig..

I morse så lekte mina hundar som vanligt med sin boxerkompis, och jag hörde att Solstrålen pep till någon gång men jag kunde inte hitta något problem när jag undersökte honom. Sedan gick vi hem och hundarna fick leka med sina aktiveringsleksaker en stund innan jag och Kaxmörten gick iväg till våran trevliga filmdate med Bästa T och hennes hund.
 
Men när jag kom hem så hade Solstrålen helt plötsligt fått väldigt ont i ryggen. Han gick omkring och skrek till av smärta ibland vilket förstås skär rätt in i hjärtat på mig. Jag satt med honom för att försöka lugna ner honom och hålla honom stilla. Tack och lov hade jag smärtstillande tabletter för hundar sedan tidigare...
 

...och gav honom en dos. Och så fick han en dos C-vitamin - som Alfahanen får dagligen - som ska hjälpa till med läkning. Sedan bäddade jag mjukt på golvet så att han skulle kunna ligga bekvämt utan att behöva hoppa upp i soffan. Tack och lov så verkade smärtan avta och nu har han sovit länge och varit ut för att kissa utan att ha ont. Han är ju så smärtkänslig så har han ont då ser man det direkt på honom.


Nu ska vi gå en kort kvällspromenad och så får jag bädda ordentligt på golvet i sovrummet och hålla tummarna för att det bara var någon tillfällig sträckning i ryggen och att han får en smärtfri natt och att vi inte behöver åka till veterinären på helgen och betala svindyra - trots försäkring - summor.

Annie

lördag 23 maj 2015

Orolig matte

Livet är inte lätt när man känner sig krasslig.

Inatt vaknade jag av att Solstrålen vankade runt i sovrummet. Hundarna har tre bekväma ställen att sova på i sovrummet som de brukar alternera emellan, men i natt hade han inte ro att lägga sig ner någonstans. Jag vet att Solstrålen och Kaxmörten brukar lugna sig om de får ligga i sängen med mig, så jag lyfte upp Solstrålen i sängen. Normalt sett behöver jag inte lyfta upp honom eftersom han har stutsbollar i tassarna, men det märktes att han inte ville hoppa och jag märkte dessutom att han hade ont någonstans eftersom han pep till ibland. Jag försökte klämma lite försiktigt överallt på honom men han visade inte någon direkt reaktion någonstans. Men han slog sig till ro till slut, men då ville han ligga brevid mig. Det är inte normalt för att vara Solstrålen - han är ganska självständig och vill ofta ligga nära men ändå för sig själv. Men inte inatt. Han tryckte sig mot mig, och jag hade armen runt honom medan vi sov. För jag lyckades somna om trots att jag kände mig orolig eftersom jag vet hur lätt han kan bli dålig. Dessutom kunde jag ju inte hitta något exakt smärtområde på honom vilket också kändes oroande.

 
När vi klev ur sängen på dagen så märkte jag att han rörde sig stelt, men han gick ändå omkring. Och han hade sin svans rätt upp som vanligt. Han har alltid sin svans rätt upp när han mår bra, så det var skönt att se att svansen inte hängde på honom. Men jag märkte att ibland när jag kom åt honom så gnällde han till. Ett tag verkade som om det var en framtass som gjorde ont men han använde alla tassarna, så det är omöjligt att säga. Vi har varit ute och det gick bra, även om det blev väldigt lugna och korta promenader. Han har ätit sin mat och han har druckit vatten vilket är bra. Dock är han orolig och vankar runt en del, som om att det är något som inte känns bra för honom vilket sedan gör det svårt för honom att slå sig till ro. Ibland vill han inte hoppa ner eller upp från soffan och ibland gnäller han till. Dessutom har han fortsatt att söka sig till mig mer än vad han brukar.


Jag har haft stenkoll på honom under dagen och det har varit svårt att fokusera på något annat när jag är så orolig för att han ska bli sämre. Det känns ändå som om han var bättre under dagen än han var förra natten, så vi får väl se hur det går i natt. Hoppas, hoppas att det är något tillfälligt som går över. Senaste gången han var riktigt dålig var i augusti förra året vilket är ett tag sedan och den längsta period han har varit frisk, men han får VÄLDIGT gärna fortsätta att må bra ett bra tag till...

Jag har märkt på hundarna att de söker sig till mig när de inte mår bra, och det får mig att känna mig väldigt ödmjuk. Jag hoppas att det betyder att de litar på att jag ska hjälpa dem och att jag är deras trygghet när de känner sig konstiga. När Kaxmörten är osäker eller mår dåligt vill han helst krypa innanför tröjan på mig, och Solstrålen söker ju också min närhet när han gör illa sig eller när han känner sig krasslig som idag.

Nu håller jag alla tummar jag har att Solstrålen ska få en lugn natt och att han ska krya på sig och bli bättre utan att jag behöver kontakta veterinär.

Annie
 
 

måndag 22 september 2014

Hundarna har ordet!

Idag har vi hundar här i Våran Lilla Vrå tagit över bloggen, eftersom vi vill skicka en hälsning till vår bästa vän som ligger på Falun Djursjukhus i natt. Vi håller tummarna för att han kryar på sig snart och får komma hem till sin älskade familj inom kort, och vi ser fram emot att få umgås med honom i hundgården snart!
Vi tänker på dig L!
Många nospussar från Alfahanen, Kaxmörten och Solstrålen,
och matte hälsar så mycket hon också!
 

onsdag 10 september 2014

Sjukhus igen...


Kaxmörten blev sämre idag så jag och min mamma fick åka till djursjukhuset med honom. (Det var bara tre veckor sen vi var där med Solstrålen...) De tror att Kaxmörten har fått en rejäl släng av någon form av magsjuka. Att lämna honom på sjukhuset slet hjärtat ur bröstet på mig. Han vill ju inget annat än att få vara med sin matte... Nu är det bara att hålla alla tummar jag har att Alfahanen inte råkar ut för samma magåkomma, och att Kaxmörten får komma hem så snart som möjligt - jag vet inte hur mycket mer jag klarar av av den här ångesten och stressen. När hundarna är sjuka så rasar livet samman helt för mig...

Min älskade bästa vän, du finns i mina tankar hela tiden tills du kommer hem igen.

Annie

torsdag 21 augusti 2014

Uppdatering

Min älskade lilla Solstråle blev sämre under kvällen med hög feber, så vi fick åka till Uppsala djursjukhus med honom där han blev inskriven. Han har svår magsjuka och en infektion i kroppen, och jag hoppas att det inte tillkommer några andra komplikationer. När de gick iväg med honom så tittade han lååångt efter mig, och det gjorde sååå ont i hjärtat...Han hör ju hemma hos mig och han börjar bli så pass gammal (snart tre år) och klok nu att han vet om det.
Nu hoppas, hoppas, hoppas vi på att han kan få komma hem i morgon om inte idag.
Håll tummarna för oss!
Våran Lilla Vrå är inte densamma utan våran goa underbara Solstråle!

Annie