Vad kul att du har hittat hit till Våran Lilla Vrå! Jag som bloggar här är en tjej mitt i livet mitt i Sverige som delar mitt liv med den busiga beaglen Solstrålen och den lilla men tuffa chihuahua/tax/beagle-blandningen Kaxmörten. I regnbågslandet springer också min älskade beskyddare Tyson som tyvärr lämnade oss i maj 2019.
Jag är långtidssjukskriven och har haft det kämpigt i många år, men försöker nu finna någon form av lycka och glädje i livet igen med hjälp av bland annat mina älskade hundar, mina många handarbeten och mitt fanatiska sportintresse. Välkommen att dela vardagen med oss!

tisdag 26 maj 2015

Min unga pensionär

Idag har jag och min goda vän Bästa T haft filmdate hemma hos henne. Vi åt gott och tittade på Twilight och Outlander, medan hundarna låg och sov. Jag hade tänkt att ta med Alfahanen men tyvärr så stukade han frambenet i hundgården på morgonen så han fick vara hemma och vila med Solstrålen medan Kaxmörten hängde med mig till Bästa T.

Alfahanen älskar nämligen att springa längsmed stängslet när traktorer, motorcyklar och cyklister åker förbi, och han springer INTE långsamt...! Man skulle kunna tro att han är en unghund när man ser honom i full aktion, men han är ju faktiskt snart 10 år. Jag har försökt tala om för honom att han börjar bli för gammal för sådana ruscher, men han vill inte lyssna på mig...! Jag brukar säga att den dagen han inte vill springa efter en traktor när han är i hundgården, den dagen vet jag att han inte vill hänga med längre... Och om ni undrar; NEJ, han bryr sig inte om traktorer och andra fordon när vi är utanför hundgården. Det är den enda lilla knäppa egenhet han har och jag har inte hjärta att sätta stopp för det, även om jag kunde (vilket jag inte är säker på att jag skulle kunna...). Han tycker ju det är så roligt! Dock kommer det att dröja några dagar innan Alfahanen kan hänga med till hundgården igen - just nu haltar han ganska rejält och måste ta det lugnt. Det är inte första gången det här har hänt, och om jag känner min unga pensionär rätt så kommer det inte att vara den sista gången heller...

Min älskade pensionär för många, många år sedan:)

Annie

2 kommentarer:

  1. Stackarn!!! Pyssla om honom lite extra!! Och jag tycker han gör helt rätt i att inte lyssna på dig när du säger att han är för gammal för sånt!! Så länge man kan springa och busa ska man göra det om man är hund! =) Han är förmodligen väldigt lycklig medan han springer där efter sina traktorer med mera. <3 Hoppas han kryar på sig snabbt så han får springa lite igen! :)

    SvaraRadera
  2. Jo, det är nog bland det bästa han vet! Och många som kör traktorerna vet det också, och brukar 'leka' lite med honom...köra en bit, stanna, backa, köra framåt, stanna... jag kan inte låta bli att le stort varje gång jag tittar på:))

    SvaraRadera

Jag och hundarna blir jätteglada om du lämnar en kommentar! Kram!