Vem är det som går och går...?

När man har tre hundar kan det vissa dagar kännas som om man inte gör något annat än går på promenader... Idag var en sådan dag.

På förmiddagen gick vi morgonpromenaden. Alfahanen är fortfarande en aning halt så vi tog det lugnt. När vi gick förbi hundgården var några av hundarnas kompisar där så Solstrålen och Kaxmörten fick leka en stund medan jag och Alfahanen väntade utanför.

När vi kom hem och hundarna hade ätit, blev jag och Solstrålen upphämtade av syrran för att spendera några timmar hemma hos henne. Syrran brukar klippa mitt hår och nu kände jag att det var dax för en kortare sommarfrisyr. Dessutom hjälpte hon mig att piffa till det med lite extra färg inför sommaren.

När det var avklarat var det dax för Solstrålen och mig att promenera hemåt. 

När vi kom hem bytte jag hund, dvs kopplade Kaxmörten och promenerade över till Bästa Ts mamma för att gå ut med Bästa Ts hund (som också är Alfahanens bästa kompis!). Vi brukar hjälpa till med hundpromenaderna när Bästa T jobbar eller är bortrest, men vid de tillfällena tar jag bara med mig endera Alfahanen eller Kaxmörten för annars blir det för mycket för deras hund - han är gammal och vill bara ta det lugnt 'och lukta på blommorna':)  

Efter att vi hade gått en promenad med honom, så blev det en promenad tillbaka hem.

Dock ville jag också gå till mataffären och eftersom Alfahanen inte hade varit ute än på eftermiddagen, så kopplade jag  honom och Solstrålen och gick ytterligare en (lugn) promenad. Solstrålen gillar nämligen inte att vara hemma utan Matte, så jag måste alltid se till att han är väl rastad och avslappnad innan jag lämnar honom, annars vet man inte vad som väntar när man kommer hem igen...

 

Så, jag upprepar: Promenad med alla hundarna; promenad med Solstrålen; promenad med Kaxmörten; promenad med Kaxmörten+kompis; promenad med Kaxmörten; promenad med Alfahanen & Solstrålen... STÖÖN!

 

Sedan gick jag till affären men när jag väl var där så värkte benen rejält och jag var såå trött att jag inte orkade tänka på vad jag skulle handla, och att stå i kassakön lockade inte heller, så jag vände hemåt tomhänt...

Sedan var det såå skönt att krypa upp i soffhörnet, sträcka ut mina ömmande ben och sätta på tvn...!  



Numera är det inte bara Kaxmörten som vill luta sig mot mattes ben när han sover..
Även Solstrålen har börjat använda mina ben som huvudkudde...mysigt!



Efter de senaste dagarnas tvättande och städande och promenerande hoppas jag och mina ben på en lugn och stillsam helg med mycket handarbete och mycket vila!

 

Annie