Cykeltider!

Nu märks det att det är vår och folk börjar ta fram cyklar. Även så i våran familj.

Jag har haft två cyklar sedan jag kom hem från England för 12 år sedan. En riktigt gammal cykel som jag sparade ihop till när jag gick på högstadiet; vilket innebär att den är mer än 30 år gammal. Jag använde den det första året jag var hemma igen, men det fungerade inte att cykla med Alfahanen med den cykeln (tunna däck, bockstyre och allmänt för vingligt...) Därför köpte jag en ny cykel på Coop efter ett tag.

Tyvärr var den nya cykeln INTE ALLS bra. Den kostade 2000kr och det var totalt bortkastade pengar. Hade jag vetat vad mycket problem jag skulle få med cykeln hade jag ALDRIG köpt den! Däcken var av superdålig kvalitet och jag fick punka ganska snabbt. När pappa var på besök från Stockholm så visade han mig hur man bytte innerslang om man fick punka, men tyvärr fick jag punka ganska mycket. Och för varje gång blev det jobbigare och jobbigare att byta slang; jag släpade upp cykeln till lägenheten så att jag kunde hålla på i lugn och ro, men hade väl inte rätt teknik och de sista gångerna höll jag på att sabba händerna när jag slet med att få på de där j-a däcken.

Sedan fick jag punka på bakdäcket och då var jag ju tvungen att ta av kedjan och det var nog överkurs, för det slutade med att min kedja hoppade av när jag var på väg till ett köpcentrum och jag fick ringa svågern som kom och hämtade mig och cykeln. Sedan var jag SÅÅ LESS på cykeln så den blev förvisad till källaren och jag fick panik när jag tänkte på att cykla; jag var då sjukskriven dessutom och mådde inte bra som det var.

Sedan dess har jag inte använt mina cyklar, utan någon enstaka vecka här och där lånat syrrans under sommaren. Men de sista somrarna - nu när jag tagit mig förbi en del av min sociala fobi - så har jag varit sugen på att ha möjlighet att cykla igen. Samtidigt har mamma fått problem att cykla efter hennes operationer, och hon var tvungen att ta beslutet att sluta cykla. Detta ledde till att hon för någon vecka sedan frågade mig om jag ville ta över hennes cykel, och samtidigt kanske ge mina cyklar till mina syskonbarn? Jag hade inte ens tänkt tanken, men när hon sade det så var det ju perfekt!
Mina cyklar fungerar, de behöver bara lite omvårdnad som jag inte hade råd med. Däremot kan mina äldsta syskonsöner fixa cyklar och gillar att mecka så de skulle ju kunna fixa cyklarna själva!

Så nu i helgen var det dags; mina cyklar fick flytta hem till syskonbarnen och mammas cykel kom till mig! Syskonbarnen var mycket nöjda och från vad jag har hört så var det cykelverkstad hela helgen! Min 'nya' cykel gick till min systerdotter och den gamla fick helt nytt liv av min yngre systerson Simon som är 15.

Ikväll kom han förbi och visade hur den såg ut nu. Tyvärr tog jag aldrig ett kort på hur den såg ut innan, men jag kan lova att det inte såg ut som samma gamla tjejcykel som jag var så stolt över när jag var 15!:)

Bockstyret var utbytt till ett tufft grabbstyre, och den vita färgen på cykeln var övertejpad med camouflagetejp vilket såg riktigt häftigt ut. Främre stänkskärmen och pakethållaren var också bortmonterad och den hade fått nya däck. Det var framför allt härligt att se den användas igen, och att Simon var så nöjd att ha en cykel igen, trots att den är över 30 år gammal. (Tydligen äter syskonbarnen cyklar till frukost, haha). Extra roligt att han sedan kunde fixa till den lite som han ville ha den:) Det märktes verkligen att han nu såg fram emot att cykla på påsklovet och i sommar, och det värmde gott i mitt hjärta!

Så nu är vi alla nöjda med vår nya cykelsituation, och jag planerar också min första cykeltur. Ungarna servade mammas cykel innan jag fick den och svågern ställde in sadeln så nu är det bara att tuta och köra!
Härligt med cykeltider och en mamma/mormor som tänker till ibland:)

Annie