Välkommen in i Våran Lilla Vrå! Här bloggar jag - en tjej mitt i livet mitt i Sverige - och mina tre underbara hundar. Jag har haft det kämpigt i många år, men nu försöker jag finna lyckan i livet igen och det innebär ett liv fyllt av hundar, handarbete, sport och en bakad kaka då och då:) Hoppas du får det trevligt här hos oss!

torsdag 20 september 2018

Alfahanen

Idag har varit en sådan där härlig dag när jag har slitit med tvätten och städningen...😒. Men jag tog mig igenom den och fick allting gjort till slut. Jag fick varva städningen med virkpauser i soffan tittandes på VM-hästhoppningen. Jag har till och med plockat undan det mesta av tvätten OCH bäddat sängen redan! Men nu skriker kroppen efter vila så jag funderar på att påbörja nattningsproceduren redan nu efter jag är klar med detta inlägg.

Alfahanen är fortfarande lite mer stel än normalt, men det känns ändå som om det går åt rätt håll. Han har passat på att mysa i soffan på 'min' plats...


...medan jag städade, och då kan jag förstås inte låta bli att stanna upp och gosa med honom lite extra❤. Mitt Hjärta❤.


Annie

onsdag 19 september 2018

Filmdate x 2

Igår kväll när jag skulle skriva mitt tänkta blogginlägg så krånglade datorn och det gick inte att blogga tyvärr. Men nu har jag rensat datorn lite grann och den fungerar bättre så här kommer äntligen en redogörelse från vår trevliga tisdag.

Efter en morgontur till hundgården så lämnade jag Solstrålen och Alfahanen hemma för
att gå till Bästa T för en filmdate. De är så söta när de ligger tillsammans i biabädden 
och tittar på mig när jag går hemifrån😍.

Det var en överlycklig Kaxmört som fick göra mig sällskap på filmdejten, och här väntar han
ivrigt på att jag ska öppna dörren till T:s mamma där det väntar...

...en stor skål med mumsig mat!

Hemma hos T dukades det sedan fram godsaker.


Självklart blev det också godsaker för en ivrig Kaxmört.

Mums
! Inte konstigt att mina pälsklingar också älskar att gå på filmdate😁.

När jag och Kaxmörten kom hem så visade det sig att Alfahanen var halt på ena frambenet😔. Vi hade planerat en filmdate med syrran på kvällen och jag ville gärna ha med mig Alfahanen samtidigt som han behövde ta det lugnt och vila benet. Tack och lov var det ok med syrran att både hämta oss och sedan köra hem oss..

Hos syrran åt vi god kvällsmat och sedan slog vi oss ner i soffan för att titta på julfilmen The Holiday. Tack och lov har syrran inget problem med att titta på julfilmer i september!

Jag hade bakat en saffranskladdkaka vilket smakade väldigt bra!

Både hundar och människor njöt...

...av filmen och soffhänget.

Idag har tack och lov Alfahanen verkat lite bättre i benet vilket är väldigt skönt att se. Jag får alltid otäck klump i magen när han har något hälsoproblem...

Annie

måndag 17 september 2018

Ett komplicerat förhållande...


Solstrålen och Kaxmörten har alltid haft ett litet komplicerat förhållande. De är båda två dominanta och de vill båda två bestämma över varandra, och när deras viljor kollideras kan det hända att det slutar i bråk. Trots att Kaxmörten egentligen ligger högre i rang än Solstrålen så ger sig Solstrålen väldigt sällan när de ryker ihop. Samtidigt kan de också leka tillsammans och ha utbyte av varandra, och även om Kaxmörten retar ihjäl sig på 'brorsan' ibland, så älskar Solstrålen sin ettriga,sura bror.

Jag har alltid gett mig sjutton på att de ska kunna samexistera och har inte gjort någon stor grej av att de bråkar, även om det ibland har slutat i ett tjuvnyp och lite blodvite. Jag har en känsla av att mer känsliga/okunniga människor kanske inte skulle ha vetat hur de skulle ta itu med problemet och det skulle kunna ha slutat i att Solstrålen och Kaxmörten hade varit värsta fiender och inte kunnat vara del i samma flock.


Numera har jag lärt mig hur jag ska tillrättavisa dem och visa att det är JAG som bestämmer och ingen annan. Jag har också lärt mig vad som brukar orsaka bråken och försöker förekomma de situationerna så gott som det går.

Faktum är att de faktiskt börjar komma bättre överens numera. Mycket har säkert med deras ålder att göra; de börjar faktiskt båda bli lite till åren. Men jag tror också att det har blivit en indirekt konsekvens av att Alfahanen inte orkar hänga med på alla aktiviteter, utan att det har blivit extra mycket tid för mina bråkstakar tillsammans bara de två och jag.
Alfahanen orkar inte gå långa och många promenader, så ofta är det bara vi tre som går ut. Likadant är det många gånger vi tre som går ner till hundgården när Alfahanen är hemma och vilar. På det sättet tror jag att mina två slagskämpar har fått en större flockkänsla tillsammans, istället för att konstant vara sura på varandra.


Därför kan de faktiskt ligga bredvid varandra i sängen numera utan att det ska muttras om vem som egentligen borde få ligga där. Och det är ju mycket mysigare måste jag säga😊. Det är supergulligt när de faktiskt kan ligga nära varandra och samsas om utrymmet, och det värmer verkligen mitt hjärta. Vem vill inte gå och lägga sig när man har de här två sötnosarna bredvid sig i sängen???

Annie

söndag 16 september 2018

Fortsatt trött...

Idag var ännu en trött dag... Som vanligt tittade jag på tv och virkade. Det finns ett antal saker jag borde ta itu med här hemma, men det känns som att bestiga Mount Everest just nu. Så jag försökte peppa mig själv att mellan tv-tittandet ta itu med något litet i alla fall. Så jag lyckades plocka i ordning i klädkammaren i alla fall. Och nu på kvällen när jag kokade risgrynsgröt till middag, så stod jag och diskade samtidigt och fick nästan rent på diskbänken.
Kanske får rikta in mig på att bara försöka få EN sak gjord här hemma per dag så länge jag mår så här.... Något mer känns ganska omöjligt just nu.

Annie

lördag 15 september 2018

Ännu en ljuslykta


Jag gjorde klart ännu en höstinspirerad ljuslykta i veckan. Väldigt enkel gjord med ett virkat överdrag för en glasburk och med lite spets som en extra detalj. I färgerna matchar den den stora höstduken jag virkade tidigare.


Jag använde en stor glasburk så det är lätt att sätta i ett värmeljus. Jag är verkligen supernöjd eftersom jag verkligen ville ha en passande ljuslykta för vardagsrumsbordet, och utan att lägga ut några pengar så har jag nu fixat en!

Annie

fredag 14 september 2018

Mera funderingar...

Idag var jag och Alfahanen hos Bästa T för att titta på film. Trevligt som vanligt❤😊. Som jag nämnde i förra inlägget så har jag inte känt mig så pigg på sista tiden och hon och jag pratade om det idag. Hon funderade på om det kanske var vädret som har påverkat mig? Jag har ju aldrig märkt av sådant förut men jag har ju märkt människor omkring mig som har börjat känna av väderomslag när de blir äldre så vem vet?

Men framför allt trodde hon att det berodde på sorg. På det faktum att jag oroar mig för Alfahanen varje dag och ser att han sakta men säkert blir sämre i kroppen. Hon gick ju själv igenom precis samma process för ett år sedan när hon förlorade sin hund (och Alfahanens bästa kompis💕) och känner igen sig. Och jag tror att det nog ligger mycket i det. Jag vet ju hur dåligt jag mådde både mentalt men också fysiskt när jag hade sjukskrivningen hängande över mig i flera år, och nu lever jag varje dag med vetskapen att min älskade bästa vän och världens bästa stöttepelare Alfahanens dagar är räknade. Kanske inte så konstigt om det skulle påverka mitt mående och kropp när man tänker på det...

Annie

torsdag 13 september 2018

Trötta dagar...

Jag vet inte riktigt vad det är med mig den senaste tiden. Jag har känt mig trött redan när jag vaknar, och trots att jag har ett antal saker som jag har tänkt att göra så finns det liksom ingen ork eller energi till någonting... Det skulle vara skönt att vakna pigg på morgonen och känna sig redo att ta sig an dagen full av energi men så är inte fallet just nu😔… om någonsin...Faktum är att det är lite svårt att föreställa sig hur det skulle kännas...

Idag vaknade jag dessutom med värk i benen och ryggen och armen vilket inte är någon höjdare. Dock lyckades jag i alla fall plocka bort en del sommargrejor från balkongen. Det är ju skönt att göra det medan det fortfarande är någorlunda varmt i luften.
Annars har det blivit dressyr på tvn från ryttar-VM och virkning...och lite ryggövningar för att försöka stärka upp min rygg som inte är så glad just nu.

Annie

onsdag 12 september 2018

Kaxmörtens nya kärlek.

Igår kväll var jag (och Solstrålen) hemma hos syrran och höll på med lite förberedande papperspyssel inför kommande julprojekt, så vi kom inte hem förrän framåt 22.30. Då kände jag mig ganska slut i skallen och ville bara gå och lägga mig...och hade inte en tanke på att skriva ett blogginlägg. Precis innan jag skulle släcka sänglampan kom jag på att jag inte hade bloggat, men då var det för sent. Så kan det gå.

De senaste gångerna vi har varit i hundgården så har Kaxmörten fått ta med sig en liten pipleksak som ser ut som en ödla eller ekorre, och det fungerar väldigt bra för alla inblandade.


Istället för att springa runt och skälla och vakta hundgården så ligger han still under bänken och har allt fokus på att vakta sin fluffiga leksak. Vilket jag tycker är jätteskönt. Och han är nöjd att han får ha en pipleksak en längre stund. Tack och lov bryr sig inte Solstrålen om brorsans leksak utan Kaxmörten får ha den helt för sig själv.


Dessutom så bär ju han leksaken hängandes i munnen fram och tillbaka från hundgården och det är bara för gulligt❤.

Idag har jag tagit det lugnt och handarbetat och tittat på sport. Ryttar-VM har börjat så det kommer att gå ganska mycket på tvn här hemma den närmaste tiden.

Annie

måndag 10 september 2018

En stund i hundgården


Idag var vi i hundgården allihopa en stund mitt på dagen innan jag kollapsade i soffan igen. Det blir lite mer sällan för Alfahanen nuförtiden eftersom det sliter på honom att gå dit, kanske springa lite i hundgården OCH sedan gå tillbaka hem igen. Men minst någon gång i veckan försöker jag ha med honom; han måste ju också få ha kul. Idag hade vi lite godissök; lagom aktivitet för alla inblandade, inklusive mig själv som bara kan sprida ut allt godis och sedan sätta mig på bänken och titta på när pälsklingarna letar godsaker.


Annie

söndag 9 september 2018

Slutkörd!

Jag förstod att det skulle bli en tuff helg med alla fem hundarna, men jag hade inte kunna föreställa mig hur TOTALT SLUT min kropp skulle känna sig. Ryggen känns som om den håller på att gå av, (koppel)armen har värkt så att jag inte har kunnat lyfta något och benen är tunga som bly. Nu är vi själva igen och efter en tupplur på soffan fungerar hjärnan i alla fall så pass bra att jag orkar skriva ett inlägg här.

Så den största anledningen till att jag blev så trött är att stackars Shiba blev dålig i magen vilket visade sig runt kl 04.00 på lördag morgon då hon spydde upp hela hennes middag på mitt sovrumsgolv. Då tog jag även ut henne och Vicky, och tur var det för Shiba hade diarré också...suck.

Som ni förstår blev det inte så mycket sömn för oss och jag kunde inte ligga kvar i sängen för en sovmorgon eftersom Shiba behövde ut. Jag var ute med Solstrålen, Shiba och Vicky i en timme, och sedan gick jag ut med Kaxmörten och Alfahanen. När jag kom hem var jag tvungen att baka fröbarer och filmjölkslimpa (innan filmjölken blev för gammal) och så diskade jag lite också innan jag blev för trött. Sedan sjönk jag ner tacksamt ner i soffan för att virka lite och ta en tupplur.

Som synes var jag inte den enda som var trött...

...och stackars Shiba var också trött efter nattens händelser.

Vädret var tack och lov bra (fem dyngsura hundar är ingen höjdare kan jag tala om...),
så Alfahanen fick sällskap av Vicky ute på balkongen. Även Kaxmörten var
där ett tag.
 Efter jag hade sovit en stund så fick jag ett text från Linnea som undrade vad jag hade för mig. Hm...😊. Vårat textande slutade med att Linnea ville komma hem till mig och sova över eftersom det var ensamt hemma utan hennes föräldrar och hundarna. Och jag kunde förstås inte säga nej...! Så det var bara att göra utrymme på soffan för ännu en övernattande gäst. Och så fick jag ju lite hjälp och sällskap när jag skulle gå ut med hundarna.

Vi gick en eftermiddagspromenad med hundarna när Linnea kom över och sedan tittade vi på två julfilmer, åt middag och fikade på saffransmuffins innan det var läggdags. Jag bäddade åt Linnea i soffan...


...fast Solstrålen trodde jag bäddade åt honom.

Under natten delade vi upp hundarna så Vicky sov med Linnea, men jag var ändå tvungen att gå ut under natten med både Shiba och Vicky för att de skulle uträtta sina behov. Sedan hade jag jättesvårt att somna om och kroppen värkte så jag fick inte mycket sömn.

På morgonen gick jag och Shiba, Vicky och Solstrålen ner till hundgården medan Linnea låg kvar på soffan och drog sig. Är man tonåring så är man...



När jag kom hem igen åt vi frukost och satte på ännu en julfilm. Stackars Solstrålen har haft ett sådant problem när Linnea har varit här och suttit på hans plats i soffan. Han är ju verkligen en soffhund och vill INTE ligga någon annanstans om han får välja. Så vi har fått bädda med en tjock filt på golvet vid soffan för att alla hundar skulle ha en någorlunda bra plats - Shiba och Alfahanen hade de två stora biabäddarna - som de var nöjda med.


Mitt mänskliga sällskap under helgen; fina Linnea❤❤❤!


Hon är verkligen en jättefin tjej. Lite tonårsfasoner förstås😉, men verkligen snäll och omtänksam. Jag brukar säga att om jag hade haft en dotter skulle jag ha varit jättestolt om hon hade varit lika go´som Linnea❤. Jag är verkligen glad att vi har ett sådant fint förhållande nu när jag tyvärr inte har fått några egna barn. En underbar systerdotter (och systersöner) är väl inte fy skam det heller😊.

Mitt på dagen följde jag och Solstrålen sedan med Linnea och Vicky och Shiba hem till syrrans hus där vi skildes åt. Det kändes nästan som om jag vacklade hem sedan...såååå trööött!
Men nu när jag har sovit en stund så känns det i alla fall lite bättre. Nu har jag en lugn vecka framför mig och det känns verkligen skönt och välbehövligt...

Annie