Ny koja

Jag har turen att ha en familj som har förståelse för att jag måste omge mig av hundar för att ha ett liv värt att leva och ett liv som få mig att vilja ta mig ur sängen på morgonen. Bland de som stöttar och visar förståelse finns min mamma. Hon har alltid stöttat mig och hundarna och hjälpt till med veterinärskostnader när det har behövts, och låtit mig ta med hundarna när vi ska göra något, och passat hundarna när det har behövts (trots värkande knän mm). Det enda som hon har haft lite problem med är att hundarna har lämnat en massa hundhår i hennes bil; hundhår som är jättesvårt att få bort.

Nu har vi fyndat en STOR ihopfällbar transportväska för hundar, där de små hundarna ska kunna vara under våra bilfärder i mammas bil. Eftersom hundarna aldrig har varit i en sådan väska förut så har jag satt upp den i Våran Lilla Vrå så att hundarna ska kunna vänja sig vid den i lugn och ro utan stress. Och det verkar fungera ganska bra...

 

 

 

 

Hundar gillar ju att krypa in under bord och i små hålor, och det tog inte lång tid för dem att acceptera deras nya kryp-in:) Nu är det bara att hoppas att det kommer att fungera lika bra när den så småningom står i bilen...

Ha det bra,

 

Annie