Den som väntar på något gott....

Solstrålen och Kaxmörten har alltid haft en speciellt förhållande.

Båda vill bestämma och båda är MYCKET envisa, vilket har resulterat i en hel del meningsskiljaktigheter under åren. Och ett antal tjuvnyp.

Samtidigt kan de också leka tillsammans när de är på det humöret.

Nu när Alfahanen inte längre orkar hänga med på alla aktiviteter så har det inneburit att Kaxmörten och Solstrålen har fått göra mycket saker på tu man hand och jag tror att det, plus att de båda börjar bli lite äldre,  har gjort att de börjar få ett starkare band sins emellan. I alla fall ibland😉. 

De tycker om att stå och spana ut genom sovrumsfönstret på förmiddagen.

Och idag var det -10 grader så de fick ha på sig sina stickade tröjor.

Nu på kvällen lyckades jag få dem att ligga på varsin sida om mig i soffan. Och det är nog den första gången det har hänt. Fast man kan se att de helst inte vill titta på varandra, och det dröjde inte länge förrän de dessutom började muttra på varandra.
Men det var definitivt ett framsteg, och jag tänker mig att i framtiden kommer vi att göra detta många gånger när vi alla behöver lite extra kärlek och närhet. Bara att fortsätta öva på samvaron.

Efter jag hade lämnat soffan en stund så fann jag dem båda ligga så här bredvid varandra. Kanske inte ser så mycket ut för världen, men jag har tappat räkningen på hur många gånger de har morrat på varandra när den ena tycker att den andra är för nära. Men här hade de själva lagt sig så här nära varann lugnt och stilla.

Likadant när vi ska sova; numera kan de ligga bredvid varandra i sängen utan problem...vilket är väldigt skönt för mig!
Tänk att det bara skulle ta c:a 7 års träning att få dem att komma överens ... tur att matte har gott om tålamod!

Annie