Numera är det Alfahanen som bestämmer här hemma. När han är törstig så hämtar jag vatten till honom, när han talar om att han vill ha tuggis så får han och brorsorna det, och när han vill ligga på balkongen så får han det också. Det är väldigt svårt för mig att neka honom något om man säger så😍.
Idag låg han på balkongen när jag behövde gå en snabbis till affären. Normalt sett så brukar jag stänga till balkongdörren när jag går hemifrån, men när jag ropade på Alfahanen som förstås redan låg på balkongen så tittade han på mig som om jag var en idiot. Enligt hans blick fanns det inte en chans att han skulle lämna balkongen. Och eftersom han i princip aldrig står och skäller på balkongen längre så tänkte jag att han kan väl få ligga kvar där då; jag skulle ju inte vara borta så länge... Jag stängde till dörren till hallen så att de andra två INTE kunde gå ut på balkongen (de är inte pålitliga där ensamma) och så gick jag hemifrån.
Det var så mysigt att se honom ligga där på balkongen när jag kom gående hemåt 10 minuter senare, och mitt hjärta smälte när jag såg min gamla älskling ligga och titta på mig.
Efter att vi hade hälsat på varandra och jag hade pratat lite med honom och talat om hur fin han var - så klart! - så lade han sig till rätta i lugn och ro och fortsatte njuta av sitt sköna utelivet på balkongen❤.
Annie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag och hundarna blir jätteglada om du lämnar en kommentar! Kram!