Slutkörd!

Jag förstod att det skulle bli en tuff helg med alla fem hundarna, men jag hade inte kunna föreställa mig hur TOTALT SLUT min kropp skulle känna sig. Ryggen känns som om den håller på att gå av, (koppel)armen har värkt så att jag inte har kunnat lyfta något och benen är tunga som bly. Nu är vi själva igen och efter en tupplur på soffan fungerar hjärnan i alla fall så pass bra att jag orkar skriva ett inlägg här.

Så den största anledningen till att jag blev så trött är att stackars Shiba blev dålig i magen vilket visade sig runt kl 04.00 på lördag morgon då hon spydde upp hela hennes middag på mitt sovrumsgolv. Då tog jag även ut henne och Vicky, och tur var det för Shiba hade diarré också...suck.

Som ni förstår blev det inte så mycket sömn för oss och jag kunde inte ligga kvar i sängen för en sovmorgon eftersom Shiba behövde ut. Jag var ute med Solstrålen, Shiba och Vicky i en timme, och sedan gick jag ut med Kaxmörten och Alfahanen. När jag kom hem var jag tvungen att baka fröbarer och filmjölkslimpa (innan filmjölken blev för gammal) och så diskade jag lite också innan jag blev för trött. Sedan sjönk jag ner tacksamt ner i soffan för att virka lite och ta en tupplur.

Som synes var jag inte den enda som var trött...

...och stackars Shiba var också trött efter nattens händelser.

Vädret var tack och lov bra (fem dyngsura hundar är ingen höjdare kan jag tala om...),

så Alfahanen fick sällskap av Vicky ute på balkongen. Även Kaxmörten var

där ett tag.

 Efter jag hade sovit en stund så fick jag ett text från Linnea som undrade vad jag hade för mig. Hm...😊. Vårat textande slutade med att Linnea ville komma hem till mig och sova över eftersom det var ensamt hemma utan hennes föräldrar och hundarna. Och jag kunde förstås inte säga nej...! Så det var bara att göra utrymme på soffan för ännu en övernattande gäst. Och så fick jag ju lite hjälp och sällskap när jag skulle gå ut med hundarna.

Vi gick en eftermiddagspromenad med hundarna när Linnea kom över och sedan tittade vi på två julfilmer, åt middag och fikade på saffransmuffins innan det var läggdags. Jag bäddade åt Linnea i soffan...

...fast Solstrålen trodde jag bäddade åt honom.

Under natten delade vi upp hundarna så Vicky sov med Linnea, men jag var ändå tvungen att gå ut under natten med både Shiba och Vicky för att de skulle uträtta sina behov. Sedan hade jag jättesvårt att somna om och kroppen värkte så jag fick inte mycket sömn.

På morgonen gick jag och Shiba, Vicky och Solstrålen ner till hundgården medan Linnea låg kvar på soffan och drog sig. Är man tonåring så är man...

När jag kom hem igen åt vi frukost och satte på ännu en julfilm. Stackars Solstrålen har haft ett sådant problem när Linnea har varit här och suttit på hans plats i soffan. Han är ju verkligen en soffhund och vill INTE ligga någon annanstans om han får välja. Så vi har fått bädda med en tjock filt på golvet vid soffan för att alla hundar skulle ha en någorlunda bra plats - Shiba och Alfahanen hade de två stora biabäddarna - som de var nöjda med.

Mitt mänskliga sällskap under helgen; fina Linnea❤❤❤!

Hon är verkligen en jättefin tjej. Lite tonårsfasoner förstås😉, men verkligen snäll och omtänksam. Jag brukar säga att om jag hade haft en dotter skulle jag ha varit jättestolt om hon hade varit lika go´som Linnea❤. Jag är verkligen glad att vi har ett sådant fint förhållande nu när jag tyvärr inte har fått några egna barn. En underbar systerdotter (och systersöner) är väl inte fy skam det heller😊.

Mitt på dagen följde jag och Solstrålen sedan med Linnea och Vicky och Shiba hem till syrrans hus där vi skildes åt. Det kändes nästan som om jag vacklade hem sedan...såååå trööött!
Men nu när jag har sovit en stund så känns det i alla fall lite bättre. Nu har jag en lugn vecka framför mig och det känns verkligen skönt och välbehövligt...

Annie