Lekstund i hundgården:)

Det blev som jag misstänkte idag...jag hann inte med något handarbete.

Men jag hann med att ge hundarna lite kvalitetstid:)

Jag har märkt på Solstrålen att han behövde få springa av sig, så idag hörde jag av mig till en bekant som har en jättemysig äldre golden retriver-tik och frågade om de ville komma till hundgården

en stund. Med tanke på att det var tio grader varmt och solen sken så blevjag inte så förvånad när de sa JA:)

Jag tog med mig några leksaker till hundgården: en tennisboll som Alfahanen brukar gilla att 'ta hand om', en mjukisboll med rep som Solstrålen gillar att slänga med, och en latexleksak som jag tänkte att Kaxmörten kanske skulle gilla att hålla på med.

Deras gamla kompis är jättego' och mysig, men hon är för gammal för att springa runt mycket, så

jag hoppades att leksakerna kunde får Solstrålen att leka  liteextra.

 

Väl i hundgården så tog Alfahanen genast hand om bollen och vaktade den.

 

 

Det var precis vad jag hade planerat, eftersom jag inte ville att han skulle springa så mycket då jag inte är säker på om han är helt återhämtad från sin hälta. Har han en tennisboll att hålla reda på så är det viktigare för honom än att springa runt och leka (och riskera att göra illa sig igen).

 

Latexleksaken var helt ointressant visade sig. Den pep inte, så då är inte Kaxmörten intresserad. Mjukisbollen pep desto mer visade det sig och blev väldigt populär hos både Solstålen och Kaxmörten. Först sprang Solstrålen ärevarv med bollen i munnen och var sååå nöjd, men så fort han saktade in var Kaxmörten där för att försöka få tag på bollen. Det utmynnade i en dragkamp...

 

 

 ...där Kaxmörten sliter och drar och rycker...

 

 ...medan Solstrålen bara står stilla och väntar på bättre tider. Eftersom den pep så var inte Kaxmörten beredd att släppa mjukisbollen (han är ju HELT GALEN i pipleksaker!!!), så till slut tröttnade Solstrålen på att hålla i och släppte.

Sedan tog Kaxmörten med sig mjukisbollen och satte sig under bänken där han hade full koll på Solstrålen ifall brorsan skulle få för sig att försöka ta bollen igen...!

Vi var kvar i en timme i hundgården så Solstrålen fick chans att springa en hel del, medan vi vuxna satt på bänken i solen och pratade om allt möjligt. När vi gick hemåt så verkade hundarna vara nöjda och belåtna vilket kändes riktigt bra:)

Jag måste säga att jag ser fram emot flera soliga timmar i hundgården framöver - det är så avkopplande att sitta på bänken och prata med en vän medan vi tittar på hundarna som har kul och också njuter av utelivet:)

Annie