Idag fyller bloggen två år! Jag känner mig ganska stolt över att jag har skrivit hela 710 inlägg varav http://varanlillavra.blogspot.se/2014/03/bloggpremiar.html var det första inlägget. Jag har normalt sett inte så många regelbundna läsare (10-15 stycken kanske) men några få inlägg har faktiskt haft över hundra läsare och det mest populära inlägget (som var handarbetsrelaterat) har över trehundra läsare! Var de läsarna kommer ifrån har jag ingen aning om...:D
Jag tycker dock att det är skönt att inte ha så många läsare; då har jag ingen press och inga förväntningar på mig och jag har fortfarande anonymitet (bara min allra, allra närmaste familj vet om att jag har bloggar, och inte ens alla vänner känner till det). Dock har både korsstygnsbloggen och julbloggen flera läsare, men jag är fortfarande anonym i de bloggarna. Skulle vara jobbigt för mig om folk kände igen mig 'in real life'...
Vissa dagar är det riktigt segt att komma på saker att skriva om, och hade jag inte bestämt mig för att i princip blogga varje dag så hade det nog blivit mycket färre inlägg... Dock finns det andra inlägg som jag är mycket nöjd med, och som verkligen speglar mitt enkla liv och den jag är så jag tänkte fira den här födelsedagen med att göra en liten tillbakablick på de speciella inläggen:)
Jag döpte bloggen till Våran Lilla Vrå eftersom jag verkligen uppskattar att äntligen ha en egen liten hörna i världen där jag kan stänga dörren om mig och vara i fred från alla och det har jag skrivit om i detta inlägg: http://varanlillavra.blogspot.se/2014/03/my-home-is-my-castle.html.
Jag delar mitt liv med tre härliga hundar som alla tre har starka personligheter vilket kan ställa till vissa problem ibland - http://varanlillavra.blogspot.se/2014/04/lordagsshopping.html . Min äldsta hund Alfahanen har visat mig vad äkta kärlek är http://varanlillavra.blogspot.se/2014/07/mitt-fodelsedagstal-till-dig.html - och jag fasar för den dagen jag måste försöka leva utan honom vid min sida. Jag hoppas dock att jag kommer att ha både Kaxmörten och Solstrålen vid min sida när den dagen kommer, och jag vet att de kommer att hålla mig sysselsatt... http://varanlillavra.blogspot.se/2014/10/orkanen-solstralen.html .
Jag har även en underbar tvåbent familj som stöttar mig på alla sätt och vis, och den som står mig allra närmast är min underbara syster - http://varanlillavra.blogspot.se/2014/04/min-syster.html - som är både en älskad syster och en bästa kompis i ett. Hon har stöttat mig otroligt mycket sedan jag kom tillbaka från England för snart 11 år sedan, och hon har dessutom hjälpt mig jättemycket med bloggarna - http://varanlillavra.blogspot.se/2014/08/nar-man-har-tur-i-livet.html - vilket har varit väldigt välbehövligt ibland. Jag är ju inte speciellt kunnig när det kommer till tekniska saker och sociala medier; jag föredrar hundar eller handarbeten:)
Jag skriver hel del om hundarna på bloggen eftersom de är så viktiga i mitt liv, men allt eftersom har bloggen blivit mer och mer som en dagbok där jag fångar små stunder i mitt liv eller skriver om saker som jag blir berörd av. Dessutom vill jag att bloggen ska vara 'ärlig' eftersom jag inte längre vill gömma den jag verkligen är, även om det innebär jobbiga saker. Den jag är är någon som ibland inte mår så bra, ibland kämpar med depression och värk, ofta har dåligt med pengar på grund av sjukskrivning -http://varanlillavra.blogspot.se/2014/08/att-leva-pa-marginalerna.html - och ibland knappt lämnar soffan på en hel dag. Men det är jag och det liv jag lever och jag skäms inte längre för det. Samtidigt har jag märkt att bloggen ofta blir ett ställe där jag också skriver om det positiva som finns i mitt liv, och sådant jag mår bra av:) Och ju längre tid jag bloggar, desto stoltare känner jag mig över min lilla blogg som jag har skapat och alla hundratals timmar jag har lagt ner på den.
Det är egentligen ganska häftigt att jag har gjort något sådant!
Annie
Vad kul att du har hittat hit till Våran Lilla Vrå! Jag som bloggar här är en tjej mitt i livet mitt i Sverige som delar mitt liv med den busiga beaglen Solstrålen och den lilla men tuffa chihuahua/tax/beagle-blandningen Kaxmörten. I regnbågslandet springer också min älskade beskyddare Tyson som tyvärr lämnade oss i maj 2019.
Jag är långtidssjukskriven och har haft det kämpigt i många år, men försöker nu finna någon form av lycka och glädje i livet igen med hjälp av bland annat mina älskade hundar, mina många handarbeten och mitt fanatiska sportintresse. Välkommen att dela vardagen med oss!
Jag är långtidssjukskriven och har haft det kämpigt i många år, men försöker nu finna någon form av lycka och glädje i livet igen med hjälp av bland annat mina älskade hundar, mina många handarbeten och mitt fanatiska sportintresse. Välkommen att dela vardagen med oss!
lördag 19 mars 2016
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Grattis på 2 års dagen! Du har verkligen gjort ett fantastiskt jobb med din blogg. Att skriva varje dag är imponerande, jag får inte ens till att skriva varje månad på min blogg... Vad häftigt att du har haft så många visningar på ett inlägg. Vilket var det? Kram
SvaraRaderaDet är inläggen där jag har visat den virkade snöflingefilten + mönstret som har varit bland de mest populära. Undrar var läsarna kommer ifrån..??
RaderaVilket jobb du har lagt ner - vad kul! GRATTIS! Nu ska jag in och läsa några av inläggen du tipsade om :) KRAM
SvaraRaderaPS: Du vet att jag älskar att läsa om hundarna!! DS.
Tack! Jag håller med dig; man kan inte få för mycket hundar:)
SvaraRadera