Jag vet inte om det har framgått här på bloggen, men Kaxmörten och Solstrålen kan ryka ihop riktigt ordentligt här i Våran Lilla Vrå. Jag har många gånger funderat på vad grannarna måste tro om/när de hör hur det kan låta från våran lilla vrå ibland. Speciellt Kaxmörten kan bli RIKTIGT arg på sin brorsa och han är dessutom riktigt ettrig och långsint (tax-gener) så han ger sig inte i första taget. Och Solstrålen är så pass dominant - även om han har svansen mellan benen - att han svarar på Kaxmörten och ska försvara sig. Det kan gälla mat, eller godis, eller tuggben eller bara att Kaxmörten inte uppskattar hur Solstrålen beter sig. Det har hänt att de har bitit varandra och dragit blod, men för det mesta brukar det inte bli några större skråmor. Jag försöker också att ta tag i meningskiljaktigheterna innan det går för långt.
Därför värmer det verkligen mitt hjärta extra mycket när jag ser dem ligga och sova så här tillsammans i soffan...
Det är inte lätt att ha syskon!
Idag har jag bakat Toscabullar till filmdejterna den här veckan.
De blev riktigt onyttiga...och supersmarriga!!!
Annie
Toscabullar är så gott!
SvaraRaderaEller hur?!
RaderaOnyttigt är väl ALLTID lika med smarrigt???? ;)
SvaraRaderaSupermysiga bilder. Undrar om jag kommer att få se våra hundbröder ligga sådär och sova någon gång i framtiden...