Välkommen in i Våran Lilla Vrå! Här bloggar jag - en tjej mitt i livet mitt i Sverige - och mina tre underbara hundar. Jag har haft det kämpigt i många år, men nu försöker jag finna lyckan i livet igen och det innebär ett liv fyllt av hundar, handarbete, sport och en bakad kaka då och då:) Hoppas du får det trevligt här hos oss!

söndag 18 februari 2018

Lite kämpig söndag...

Idag har varit en ganska dyster dag i OS. Snowboardåkarna hade fyra chanser att ta sig till finalen, men den svenska världsettan misslyckades i kvalet. En av svenskarna vann kvalet och gick vidare till finalen men väl där gick det inte bra. Sedan var det stolpe ut i herrarnas storslalom, och i herrarnas längdstafetten gick det verkligen inte som väntat och vi var långt från medaljerna. I dam-ishockeyn förlorade Sverige sin placeringsmatch mot Japan. Det blev så dystert att jag till och med ledsnade på sporten ett tag och tittade på några andra inspelade program som jag inte har hunnit titta på den senaste tiden.

Nu ska jag titta på herrarnas mass-start i skidskytte och så har jag ishockeylandslagets sista gruppspelsmatch mot Finland kvar från dagen...får se om det går bättre för de svenskarna...

Tyvärr var det väl lite dystert här hemma också då Kaxmörten fick ett riktigt raseriutbrott riktat mot Solstrålen. Det tog väldigt lång tid innan han lugnade ner sig men till slut var det lugn hemma igen. Jag trodde att det hade gått bra ändå men när jag nu på kvällen var ut med Solstrålen för han skulle kissa så märkte jag att han haltade. Det visade sig att Kaxmörten hade bitit honom i tassen 😈.
Så då fick jag plåga stackars Solstrålen med att försöka göra rent såret och han var INTE glad. Han har väldigt låg smärttröskel och får jätteont och jag får ha munkorg på honom för att han inte ska bita mig på grund av smärtan. Jag tyckte så synd om honom...😟. Så nu måste jag göra rent såret stup i ett för att det inte ska bli infekterat vilket är lättare sagt än gjort när det sitter på tassen som han går med hela tiden och kommer åt att slicka...
Min förhoppning har hela tiden varit att Kaxmörten skulle bli lite lugnare och mindre grinig på äldre da'r, men nu känns det som om det blir tvärt om... Såå frustrerande!

Annie

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Jag och hundarna blir jätteglada om du lämnar en kommentar! Kram!