Vad kul att du har hittat hit till Våran Lilla Vrå! Jag som bloggar här är en tjej mitt i livet mitt i Sverige som delar mitt liv med den busiga beaglen Solstrålen och den lilla men tuffa chihuahua/tax/beagle-blandningen Kaxmörten. I regnbågslandet springer också min älskade beskyddare Tyson som tyvärr lämnade oss i maj 2019.
Jag är långtidssjukskriven och har haft det kämpigt i många år, men försöker nu finna någon form av lycka och glädje i livet igen med hjälp av bland annat mina älskade hundar, mina många handarbeten och mitt fanatiska sportintresse. Välkommen att dela vardagen med oss!

söndag 26 juli 2015

Och så var det det där med fläderblomssaften...

Häromdagen fick jag en fråga från Johanna (http://livet-enligt-johanna.blogspot.se/) om hur det gick med flädersaften jag gjorde för några veckor sedan?

Flädersaften var det ja...! Ja, det kanske finns en anledning till att jag inte har nämnt den något mer...haha!
Senast jag rapporterade om den (se här) så hade jag lagt fläderblommorna och citronskivor i sockerlag, vilket såg fräscht ut men luktade som inlagd gurka... Ganska snabbt så blev blommorna lite ofräscht bruna i färgen medan den inlagda-gurkan-doften kvarstod. Men jag hoppades att smaken skulle vara bra; vissa livsmedel kan ju lukta ganska illa men vara riktig goda.

Efter fyra dygn var det dags att provsmaka min fläderblomssaft:) Tyvärr tyckte jag att det smakade som det luktade: inlagd gurka vilket är något jag inte gillar heller, för den delen. Men kanske var jag lite ovan vid flädersmaken?! Det var ju ett tag sedan jag hade smakat något med flädersmak... Så jag bestämde mig för att inte ge upp, utan låta saften stå till sig i kylen i några dagar medan jag vande mig vid den 'annorlunda' smaken...

Fungerade det??? Nej. Ett antal dagar senare så smakade jag på saften igen och jag tyckte den smakade mer 'inlagd gurka' än någonsin...usch!! Så jag bestämde mig för att hiva den, så snabbt rann den ner i avloppet. Det kändes lite tråkigt men jag kunde bara konstatera att jag kan bara inte dricka en 'inlagd-gurk-saft'...haha! Några dagar senare så berättade jag det för en bekant och hon undrade om jag kanske inte hade sockrat den nog? Det kan ju vara möjligt - jag har tidigare märkt när jag gjort saft att jag vill ha mera socker än vad som står i recepten. Å andra sidan har jag svårt att tro att det så helt skulle ta bort den där smaken av inlagd gurka... Men det var ett intressant experiment, och jag prövade i alla fall något nytt - något man tydligen ska göra varje dag:) I framtiden kommer jag nog ändå att hålla mig till de bekanta smakerna av apelsin-, jordgubbs-, och äppelsaft!

Något helt annat:) Idag gick jag ut med Bästa T:s hund, och tyvärr öppnade sig himlen som allra mest precis då och regnet ÖSTE ner. När jag kom hem var jag dyngsur och var bara tvungen att ta ett kort...bloggfreak som man är!


Mina byxor var alltså ljusgråa innan skyfallet...!

En annan minnesvärd stund för dagen var den här högen som låg brevid soffan. Underst så är det ett antal påsar med handarbeten, men med tiden så har det blivit en (konstig) poppis plats för mina två mindre hundar. Den här gången var det Kaxmörtens tur att använda den.


Här är han...

 
...efter jag grävt fram honom ur filthögen:))
 
Annie

4 kommentarer:

  1. Hahaha, vilken söt hög!!!!! ❤️

    Tråkigt med saften.

    SvaraRadera
  2. Ja, han har verkligen en förmåga att försvinna in i en hög av filtar:) Man får alltid känna sig för på soffan så att man inte råkar sätta sig på honom - det är svårt att se om det bara är filtar, eller om det faktiskt ligger en liten hund oxå någonstans i högen:))) Jättesött!!!

    SvaraRadera
  3. Hej! Följ länken och titta på en väldresserad hund: https://youtu.be/tVB0hLsZEj4
    pappa

    SvaraRadera
  4. Tråkigt att saften inte blev god 😞

    SvaraRadera

Jag och hundarna blir jätteglada om du lämnar en kommentar! Kram!