Alfahanen har ju alltid gillat snö, och framför allt att rulla sig i snö. Så jag har försökt fånga de stunderna på mobiltelefonens kamera under den här vintern, men för det mesta har han börjat och slutat rulla innan jag har lyckats fått upp telefonen ur fickan och satt på den. Men idag var han riktigt glad över mängden snö som vi fått och rullade två gånger på samma ställe så då lyckades jag fånga andra gången på bild!
Det är ju sådana här underbara små saker som är speciella för honom som jag ALDRIG vill glömma och som jag vill ska finnas inpräntade i mitt minne för alltid❤.
För att tala om stunder att minnas...
Solstrålen är inte mycket för att gosa och kela; han vill hellre leka och busa och springa! Men ibland kommer han och söker närhet och då smälter jag inombords. Som idag när jag satt och virkade och han lade sig riktigt nära mig och lade huvudet på min arm...
Ja...jag var ju bara tvungen att sluta virka och sitta stilla en stund så han kunde få sova med huvudet på min arm. Vad är väl lite förlorad virktid mot ett varmt hjärta?
Det är stunder som dessa som gör mig såååå otroligt tacksam att jag har mina älsklingar bredvid mig hela tiden och att jag aldrig behöver sitta ensam i soffan på kvällarna❤.
Annie
Så gulligt <3
SvaraRaderaJag är också så tacksam för mina fyrbenta, det hade varit en stor sorg om något av barnen hade visat sig vara allergisk mot katter. Mellandottern är mot hundar.