För mig känns det som att väldigt många brudar har glömt vad det egentligen är frågan om - att få gifta sig med den man älskar och fira kärleken man har funnit tillsammans. Det är ju det viktiga! Inte hur många brudtärnor man har, eller vad de ska ha för klänningar, eller att allt MÅSTE vara PERFEKT på bröllopet och allt ska dessutom kosta mycket mer än vad man egentligen har råd med...
Ingen man har älskat mig så mycket att han vill gifta sig med mig (trots att jag själv har känt så), och det känns inte särskilt troligt att jag kommer att få uppleva ett eget bröllop. Och OM det någonsin skulle hända så kan jag lova att jag inte kommer att vilja ha sex brudtärnor, eller 200 inbjudna gäster, eller en fest på en tjusig herrgård etc. Jag skulle till och med kunna gifta mig i vanliga kläder eftersom jag bara skulle gifta mig med någon som accepterar mig precis som jag är. Jag skulle vara så överlycklig att jag har funnit Kärleken och han med stort H att det skulle vara allt som betyder något. Självfallet skulle jag vilja dela stunden med mina hundar, min närmaste familj och mina få äkta vänner som alltid stöttar mig, och jag skulle vilja se bra ut, men något mer skulle jag inte behöva för att vara lycklig.
Och med tanke på hur många giftermål som slutar i skilsmässa så känns det ju dessutom smartare att lägga alla resurser på livet som kommer efter bröllopet. Kanske har jag blivit cynisk med åren och har mindre tålamod med alla dessa brudar som söker perfektion i allt. Jag vill bara säga till dem att 'var bara glad att du har funnit kärlek - det är inte alla som gör det. Allt det andra runt omkring är egentligen helt oväsentligt...'
Ha det bra
Annie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag och hundarna blir jätteglada om du lämnar en kommentar! Kram!