Att leva på marginalerna...

Jag mådde bra. Läste ett trevligt inlägg på bloggen nu på morgonen som gjorde mig glad. Sedan gick jag och hundarna till en hundgård där hundarna fick leka med sina kompisar och jag fick träffa några vänner och prata en stund. Trevligt för allihopa. Efter ett par timmar gick vi hem igen och hundarna åt sin lunch och jag åt lite flingor med mjölk. Innan jag gjorde något annat gick jag till mataffären för att kolla in veckans erbjudande och komplettera med några varor till veckans currygryta jag tänkte göra ikväll.

När jag kommer till affären tar jag ett reklamblad och går sedan runt i affären.
Jag vet att jag har drygt 100 kronor på kontot.
Det är väl inga särskilda erbjudande, men blåbären är jättebilliga...11 kronor för en ask- en sån tar jag.
Sedan behöver jag nog en gul lök till, ett par tomater och en vitlök till curryn.
Tittar på några frukostkex, men de är ganska dyra trots allt - 25 kronor - och jag är inte supersugen, så inga såna....
Äggen är på extrapris, 14 kronor för 10 stycken, men datumet är inte så superbra så inga såna heller...
Men titta, kycklinglevern kostar bara 12 kronor...det skulle hundarna tycka om, och deras torrfoder håller ju på att ta slut...jag tar en sån!
Trepack festis kostar bara 5 kronor...men jag har Lokavatten hemma, det får räcka så länge.
Men titta, man kan köpa tre paket Eldorados tvättmedel för 30 kronor - det är billigt! Och jag ska tvätta senare i veckan och behöver mer tvättmedel... jag lägger tre paket tvättmedel i korgen.
Inget erbjudande på sköljmedel...jag får fortsätta klara mig utan...
Nu är jag klar och ställer mig i kön till kassan med min ganska tunga korg.
Det blir min tur och killen i kassan slår in mina varor.
Det blir 60 kronor, säger han.
Jag slår in min kortkod.
...MEDGES EJ...
Men... det fanns ju pengar på kontot så att det skulle räcka..!
Har du något annat kort? frågar killen.
Nej, (det där är hela min förmögenhet...)
Nej, jag får nog strunta i varorna och komma tillbaka en annan gång, säger jag, medan kön bakom mig väntar...
Ja, då kan du väl lägga ner varorna i en påse så lägger jag tillbaka dem sedan, säger killen.
Jag tar en plastpåse och packar ner 'mina' varor och ger påsen till killen.
Sedan går jag ut ur affären.
På vägen hem försöker jag påminna mig själv om att jag mådde faktiskt bra idag.
 I alla fall innan jag gick till affären...

Annie