Välkommen in i Våran Lilla Vrå! Här bloggar jag - en tjej mitt i livet mitt i Sverige - och mina tre underbara hundar. Jag har haft det kämpigt i många år, men nu försöker jag finna lyckan i livet igen och det innebär ett liv fyllt av hundar, handarbete, sport och en bakad kaka då och då:) Hoppas du får det trevligt här hos oss!

måndag 29 juli 2019

En oväntad reaktion...och en ny CAL!

Gårdagsplanen var att jag skulle tvätta mm idag, men i slutändan bestämde jag mig för att skjuta upp det till imorgon och ha en lugn och lite svalare dag med handarbete istället. Tack och lov finns det ju mycket tvätt-tider just nu när så många hyresgäster njuter av sina semestrar.

Så, efter att ha varit i hundgården en stund på morgonen så tänkte jag att jag kanske skulle komma igång och brodera en stund och började plocka fram väv och funderade på vilket enkelt mönster jag skulle testa... Men när jag satt där med korsstygnsmaterialet omkring mig fick jag helt plötsligt en sådan ångest och kände så starkt att jag INTE ville brodera ändå. En mycket konstig och obehaglig känsla, men jag lydde den och plockade bort allting som hade med korsstygn att göra. Jag vet inte riktigt vad som hände... En dag ska jag komma igång igen med korsstygnen men det blev tydligen inte idag. Istället kändes det skönt och tryggt att ta fram virknålen igen.


Jag upptäckte nämligen nyligen att en av mina favoritdesigners, HELEN SHRIMPTON, precis har börjat med en ny CAL (virkalong). Det ska bli en fyrkantig filt och namnet är SACRED SPACE CAL och tanken bakom den är att vi alla behöver en plats som är bara vår egen där vi kan vara ifred och skapa och må bra. Och eftersom jag gillade utseendet på filten och tanken bakom den så var jag sugen på att börja virka på första delen. Dessutom har jag en del restgarner i akryl efter mina filtar som jag har gjort klart den här våren så jag hade redan materialet.


Jag är verkligen nöjd med början på filten. Jag har försökt kopiera hennes färgval hittills, och som vanligt är det ett nöje att virka efter hennes mönster. De är alltid så lätta att förstå och hon har många förklarande bilder på alla detaljer trots att maskorna och detaljerna kan vara ganska kluriga. Det finns en svensk översättning, men jag håller mig till det amerikanska orginalmönstret. Jag är så stolt att jag har lärt mig att läsa engelska mönster och inte längre tänker på om det är engelska eller svenska mönster jag följer. Del 2 kommer på fredag - det är 9 delar allt som allt - och jag tror nog att jag kommer hinna  klart del 1 innan dess...även om jag tyvärr inte kommer att hinna virka så mycket imorgon.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Jag och hundarna blir jätteglada om du lämnar en kommentar! Kram!