Sprutor och annat smått och gott...

 Idag körde mamma mig och hundarna till veterinären så att hundarna kunde få sina årliga vaccinationer. Som vanligt uppförde hundarna sig exemplariskt...eller kanske inte...haha!

Det kändes som om mina hundar var de mest odisciplinerade hundar de någonsin har haft hos veterinären...! Vi hann inte mer än komma innanför dörren så skällde Kaxmörten på allt och alla och lyckades skrämma slag på ett antal anställda... Solstrålen for runt som en virvelvind i sträckt koppel och vägrade hålla sig lugn vid min sida...till och med Alfahanen var väldigt intresserad av alla andra patienter och alla dofter och förstod inte vitsen med att ligga stilla vid mina fötter. Det var en stor LÄTTNAD när vi äntligen kunde få komma in i ett undersökningsrum; inte för att det gjorde någon skillnad för Kaxmörten som fortsatte att skälla så fort han hörde något, eller så fort våran djurskötare kom in i rummet. Dock kunde jag släppa Alfahanen när vi var i rummet och fokusera på de små huliganerna.

Sprutdelen gick som väntat. Alfahanen fixade det hela själv utan ett endaste pip med hjälp av djurskötaren:) Solstrålen skrek som ett gäng stuckna grisar och tyckte det var fruktansvärt...fast han glömde smärtan väldigt fort när han fick godis. Kaxmörten stod ut med - motvilligt och under protest - att djurskötaren gav honom sprutan...men vägrade ta emot något godis! Det kunde hon fetglömma! Tror hon att hon kan charma mig med godis, va???
Så hon fick ge mig godiset så att JAG kunde ge det till honom...!

Men på det hela stora så gick det bra:) Jag var bara lättad att Alfahanen var ok; förra gången vi var där för sprutor verkade han känna några otäcka dofter och vägrade lämna bilen. Jag fick lyfta/putta ut honom ur bilen och sedan gick han in med svansen mellan benen vilket inte var kul att se. Men idag verkade han inte känna av något konstigt utan var glad och pigg, min lilla älskling!

Som vanligt när vi åker någonstans med mamma så hade jag med bilburen åt de små. Det är så roligt att se hur mycket Solstrålen tycker om att ligga i buren. Jag har haft den stående framme efter vi kom hem och han lägger sig gärna därinne och vilar, trots att soffan finns väldigt nära till hands:)

Eftersom jag inte träffade mamma på Mors Dag (då hon var krasslig) så fick hon en present av mig idag. Jag virkade några somriga grytunderlägg som hon kan ha i sin kolonistuga:)

 

 

Hoppas de kommer till användning!

 

Annie