London i min själ...

Just nu är det mycket tankar med London-tema som snurrar i skallen på mig.
Jag har ju bott på egen hand i London i drygt 13 år, och det har haft en otroligt stor och tyvärr ganska negativ effekt på mitt nuvarande liv. De flesta hälsoproblem jag har har kopplingar till det jag upplevde där. Jag drömmer fortfarande mardrömmar om mitt liv i London och jag kan fortfarande få ångestkänslor när jag blir påmind om vissa saker som jag fick vara med om...
Samtidigt så identifierar jag väldigt med England och Londonborna på det sättet att jag vet på ett ungefär hur livet ser ut för dem som bor där, och jag känner till områdena i London bättre än i någon annan storstad. Jag har åkt tunnelbana och buss med Londonbor och promenerat på trottoarerna med dem. Jag sett dem spendera kvällarna i sina pubar med en pint öl i handen, och jag har handlat god mat i deras supermarkets. Jag har också sett hur mycket det kan skilja på olika människors liv i London beroende på vilken samhällsklass de rör sig i.

Den senaste tiden har det ju varit mycket hemska nyheter från England och London.
Dels terrorattacken på konserten i Manchester, och sedan terrorattacken i London Bridge. London Bridge känner jag VÄLDIGT VÄL till eftersom jag vistades jättemycket i det området under hela min tid i London. Jag kan så väl se framför mig hela hemska händelseförloppet och jag kände igen alla områden som visades på de fruktansvärda bilderna. Jag kan identifiera med såå många aspekter av dessa händelser.

Och nu senast den här fruktansvärda branden i höghuset i västra London. Jag kan se framför mig typen av höghus, och den mängden av människor från det samhällsskiktet som bodde i huset (låginkomsttagare som ekonomiskt sett kämpar sig igenom varje dag) eftersom den typen av fattiga områden är så vanlig i London. Och jag kan så lätt föreställa mig hur renoveringen av huset i slutändan blev livsfarlig. Jag har själv erfarit hur det kan se ut när oseriösa engelska företag ska tjäna pengar på andra människor. Och i London finns det så fruktansvärt mycket människor att lura pengar av eller tjäna pengar på...

Alla de här hemska händelserna har gjort att jag den senaste tiden har tänkt mer än normalt på London och på mitt forna liv där. Och jag vet inte hur många gånger jag har känt en sådan enorm tacksamhet för att jag inte bor kvar där. Tack och lov att jag lämnade London då jag gjorde det! Att lämna London och min kärlek var det jobbigaste jag hade gjort i mitt liv vid den tidpunkten, men tack och lov att jag klarade det. Även om det kommande årtiondet sedan blev det värsta i mitt liv...
För NU är jag så tacksam att jag inte längre bor i London!
Bara tanken på det fyller mig med fasa...

Annie