Så, jag är jättetacksam att jag älskar sport. Men idag var jag inte så jätteglad på mig själv att jag blir så nergrottad i det ibland att jag glömmer allt annat. Jag insåg nämligen att jag totalt hade glömt bort att min älskade pappa fyllde år i onsdags!!! Usch vilken dålig dotter jag känner mig som!!! Det enda positiva i denna situation är ju att min familj vet hur otroligt manisk jag blir runt sportevenemang, eftersom jag alltid har varit så. Som tonåring satt jag i vardagsrummet och tjöt framför tvn när det var ishockeymatcher, och gick upp mitt i natten för att se Mats Wilander spela tennis i Australien... Så det är nog ingen nyhet för min familj att jag blir helt frånvarande ibland...! Men ändå!
Så, om du, min UNDERBARA pappa...
----
Nog om hur klantig jag kan vara...!
Idag fick jag äntligen chans att hoppa och skrika lite grann framför tvn när Sveriges damfotbollslandslag gick vidare till semifinal genom att besegra USA som anses som det bästa landslaget i världen (de har vunnit alla OS-guld utom ett!). Det var en såå otroligt spännande match där Sverige kämpade och kämpade och lyckades ta sig till övertid och sedan vinna i straffsparksläggning! En helt otrolig match med helt otroliga insatser från alla spelarna i laget! Det hela ses som en ännu större bedrift med tanke på hur dåligt laget spelade i gruppspelet, och det var nog ingen utanför laget som trodde de hade en realistisk chans. Jag trodde definitivt INTE att de skulle gå vidare i alla fall...
Ibland kan sport ändå vara så himla underbart!!!
Annie
Det är tur att din familj vet vilken sportfanatiker du är! Och jag är säker att din pappa smälte ordentligt när han fick se det superfina hjärtat!
SvaraRaderaHej min kära Annie! Tack för ditt fina brev och hälsningen. Jag känner mig inte ett dugg bortglömd - det var i själva verket så att jag nästan glömt själv att jag fyllde år. Jag är innerligt glad att jag har två så fina, kloka och duktiga döttrar som du och din syster!
SvaraRaderaHälsningar från en lycklig och glad pappa!
Kram pappa!
RaderaOops, jag glömde att gratulera min man på morgonen ett år. Han sa hejdå flera gånger innan han åkte till jobbet, en stund senare loggade jag in på FB och såg att han fyllde år. Visste ju det men hade glömt...
SvaraRaderaÅh vad skönt att höra att jag inte är den enda som klantar mig när det gäller sån't här...
Radera