Vad kul att du har hittat hit till Våran Lilla Vrå! Jag som bloggar här är en tjej mitt i livet mitt i Sverige som delar mitt liv med den busiga beaglen Solstrålen och den lilla men tuffa chihuahua/tax/beagle-blandningen Kaxmörten. I regnbågslandet springer också min älskade beskyddare Tyson som tyvärr lämnade oss i maj 2019.
Jag är långtidssjukskriven och har haft det kämpigt i många år, men försöker nu finna någon form av lycka och glädje i livet igen med hjälp av bland annat mina älskade hundar, mina många handarbeten och mitt fanatiska sportintresse. Välkommen att dela vardagen med oss!

tisdag 2 augusti 2016

Hundvakt dag 9: Det har inte varit lätt...

...att vara Shiba den här veckan. Trots att hon är en stor schäfer och störst bland våra hundar...


...så känner hon sig minst av allihopa. Hon har gått omkring försiktigt här hemma och aktat sig för att stöta sig med någon av de andra hundarna. Hela kroppsspråket har varit väldigt underlägset och hon har i stället följt efter mig mycket. Det i sin tur har varit lite jobbigt då jag bor på en liten yta och har inte alltid plats för en 40-kilos schäfer runt benen. Några gånger har hon kommit för nära Solstrålen när han har tuggat på ett ben, och då har han nafsat efter henne - som om hon skulle våga ta det benet! - och hon i sin tur har då krupit ihop och låtsas vara osynlig.

Eftersom idag var sista hundvaktsdagen så tyckte jag att det kunde vara kul för hundarna med lite extra aktivering...:) Så jag tog fram 5 aktiveringsleksaker - ja, jag har en hel del såna...:) - och fyllde dem med Frolic och gav varje hund varsin leksak.
Eftersom Shiba är så underlägsen så skulle de andra hundarna lätt ta ifrån henne leksaken så jag satte mig på golvet som ett skydd mellan henne och de andra hundarna. Och sedan började hon rulla på bollen...

I början var hon väldigt osäker när hon lekte med aktiveringsleksakerna, men numera
har hon fått upp tekniken och vet vad det är frågan om:)
Jag fick till och med göra det lite svårare för henne att få ut godiset...!

Kan man inte få ut godiset med hjälp av tassen...

,,,så kanske man kan putta till bollen ordentligt med nosen:)
Det var härligt att se att se henne ha så kul och  glömma bort att vara försiktig,
 utan bara fokusera på att få ut godiset:)


Efter ett tag började hon bli trött - både kroppsligen och i hjärnan skulle jag tro - och
försökte få ut godiset halvliggande:)

Till slut var hon tvungen att lägga sig ner och vila, men bollen hade hon koll på
fortfarande:)

Fast det är ju inte lika lätt att få ut godisbitarna när man ligger ner...

...och gnaga på bollen fungerade inte heller...:)
 
En trött men nöjd Shiba kopplar av på balkongen efteråt:)
Nu är i alla fall Shiba och Vicky hemma hos sin egna familj igen, och jag kan återgå till ett mera normalt hundliv. Jag behöver väl inte säga att mina hundar har sovit som stockar - Kaxmörten snarkar för fullt medan jag skriver detta:)) - sedan tjejerna åkte härifrån...
Det är jobbigt att vara hundvakt!

Annie

 

4 kommentarer:

  1. Gissar att både du och hundarna tycker det är skönt att återgå till det normala! Även om ni haft det bra!

    SvaraRadera
  2. Gogumman! Det är skönt att åka bort och veta att hundarna har det så bra! Det blir liksom som deras spa-kollo-tränings-semester:) Tack Marie!

    SvaraRadera
  3. Det är klart att det är jobbigt att vara hundvakt.. när man får en så stor flock! :) Men du klarade ju av det galant!!

    SvaraRadera

Jag och hundarna blir jätteglada om du lämnar en kommentar! Kram!