Återanvändning...

Som ni kanske har förstått vid det här laget så gillar jag att ha många olika handarbetsprojekt på gång samtidigt, och i förrgår började jag med ännu ett. En tröja till Solstrålen.
Nu när jag har sett att han faktiskt inte har något emot att ha tröja på sig på promenaden så vill jag sticka en som passar till just honom (och som inte är en för stor tröja till Kaxmörten...). Garnet jag använder kommer från en tröja som jag stickade till min pappa för drygt 30 år sedan. Häromdagen satt jag hos mamma och repade upp tröjan vilket kändes helt ok. Det är ju bättre att det blir en ny tröja som används än en gammal tröja som bara ligger i en låda i ett skåp.

Jag älskar det här tröjmönstret ( https://www.aretrunt.se/sticka-varmt-till-vovven/ ), dels för att tröjan sitter så bra på hunden (dvs åker inte av när hunden går....) OCH att det ingår lite flätstickning vilket är riktigt roligt😊.

Tänk om jag hade vetat när jag var tonåring att 30 år senare - efter att ha jobbat som aupair i London, pluggat på Stockholms universitet, flyttat till London, pluggat på universitet i London, jobbat som nanny, flyttat hem till Sverige och egen lägenhet, jobbat på förskola, skaffat hund, blivit sjukskriven och en massa andra saker... - skulle jag repa upp tröjan igen och använda garnet till att sticka en tröja till min tredje hund...!!! WOW, mycket kan hända på 30 år....!

Ikväll ska jag gå och lägga mig tidigare; jag har nämligen insett att det bästa sättet att se det mesta från OS är att vara vaken tidigt på morgonen (då tävlingarna pågår) och gå och lägga sig tidigt. Det är ju inte direkt min normala dygnsrytm men jag ska försöka eftersom jag inte vill missa en enda sekund av detta OS. Jag har dessutom alla 4 tv-kanalerna som sänder från OS så det finns extra mycket att titta på.

Jag ska försöka att blogga varje dag som vanligt, men vi får se hur det går med det...De närmaste veckorna framöver är det OS som gäller här i Våran Lilla Vrå😁!

Annie

Jag fattar inte hur jag gjorde det...

...men jag lyckades faktiskt ta mig igenom all tvätt OCH dammsuga och torka golven!!! Jag var på väg att ge upp ett antal gånger under eftermiddagen och kvällen, men efter jag hade tagit en paus för att äta middag så lyckades jag skrapa ihop nog med energi för att städa det sista! Såå skönt!

Som vanligt var det bara jag som slet; hundarna tog det betydligt lugnare. Kaxmörten passade på att gräva ner sig ordentligt i den rena tvätten...

...medan Solstrålen och Alfahanen slappade bland kuddar och täcken på sängen.

Solstrålen är pigg igen men har fortfarande lite rosslig hals så vi fortsätter att ta det väldigt lugnt på dagarna, speciellt eftersom det är så kallt ute....

Imorgon har jag tänkt baka lite och lägga i frysen, men sedan är jag redo för OS! Jag längtar efter att stänga ute världen och bara grotta ner mig i ännu ett stort sportevenemang!

Annie

USCH!!!

Ikväll känner jag mig helt slut.
Det har varit en mentalt jobbig dag för mig. Jag tog mig nämligen igenom min första mammografi...
Kanske inte så jobbigt för många, men för mig som har kämpat med social fobi, och inte litar på människor, och inte klarar av när främmande människor tar i mig så är det väldigt jobbigt.
Dessutom har jag tidigare gått igenom en riktigt jobbig och ångestfylld röntgen när jag hade dubbelsidig lunginflammation, så bara tanken på en mammografi har fått det att krypa av obehag inombords.
Vilket också är anledningen till att jag har avbokat den i många år.

Men eftersom jag äntligen fick en lååååångtidssjukskrivning och inte har haft skräcken från Försäkringskassan hängande över mig det senaste året så tänkte jag, förståndigt och vuxet, att jag nu skulle försöka ta itu med det. Jag fixar liksom inte flera ångestgrejor samtidigt. Och när jag dessutom inte behöver betala för 'nöjet' så kändes det som om jag borde försöka klara av det....kanske...

Mamma ställde upp och skjutsade mig och följde med mig så att jag inte skulle behöva vara själv. Jag vet ju inte hur dåligt jag kommer att må och då hjälper det verkligen att ha någon man litar på med sig som kan stötta mig. Jag är så otroligt tacksam att jag hela tiden har haft familj (och ibland riktigt goda vänner) som har kunnat följa med mig på många skitjobbiga möten med läkare och försäkringskassan mm under min långa sjukskrivning. EN gång försökte jag gå själv, vilket slutade med att jag efteråt stod i korridoren utanför min dåvarande läkares rum och hade världens ångestattack och grät hysteriskt i säkert en kvart medan en kurator försökte trösta mig... Inte så kul.

Så jag lyckades ta mig igenom dagens besök. På något sätt. Jag blir så pass stressad och så stel att jag knappt kan prata ordentligt och då är man inte så himla sugen på att ta av sig tröjan för en vilt främmande människa. Även om hon var ganska lugn och försiktig och förstående. Det blir liksom att man spänner hela kroppen så hårt man kan för att överhuvudtaget kunna vara kvar, för skulle kroppen göra som den - och jag- verkligen ville så skulle jag absolut inte vara i det där hemska rummet med den där främmande människan. Själva röntgenbiten var inte någon fara - hade hört och läst att den kan göra lite ont - men det var extremt obehagligt när hon rörde vid mig; det var ju liksom inte min hand hon rörde... Bara jag tänker på det nu så kryper det inombords igen.

Och när hon efteråt sade att man eventuellt kallar tillbaka en på en ultraljudsundersökning om de inte är helt nöjda med röntenbilderna så tänkte jag inombords I helvete heller, det kan ni glömma!...
Jag kollade senare med syrran och hon behövde aldrig göra det så jag hoppas verkligen att jag har samma arvsanlag...! Annars får de kedja fast mig på den där jävla britsen. Fy sjutton säger jag bara!

Så nu är jag HEEELT SLUT i kropp och själ och axlarna värker efter alla spända muskler under dagen och alla jobbiga känslor.
Dessutom har jag bokat tvättstugan imorgon eftersom jag vill ha alla sådana tråkiga hushållssysslor gjorda innan OS börjar, men just nu fattar jag inte hur sjutton jag ska orka städa och tvätta imorgon...

Annie

Uppdatering från sjukstugan

Idag verkar Solstrålen lite bättre. Han sov större delen av natten - vilket jag var mycket tacksam för - och gnällde bara någon gång. Nu under dagen så har han sovit en hel del, men fortfarande skrikigt till några gånger så han har helt klart ont någonstans. Han har inte verkat lika irriterad i halsen, men han har nästan låtit täppt ibland när han andas. Tack och lov har han inte någon feber, och så länge han inte har det så är jag lite lugnare.

Eftersom vi har det kallt (-10 grader) så har han fått ha på sig en stickad tröja när vi är ute på våra - för tillfället - korta promenader. Normalt sett gillar han inte att ha något extra på sig, men han har faktiskt accepterat tröjan (som jag egentligen stickade till Kaxmörten) så jag är sugen på att sticka en tröja som är BARA Solstrålens. Han har ju lite annorlunda kroppsmått än Kaxmörten så tröjan skulle kunna passa lite bättre... Är det så att han har fått en luftvägsinflammation eller liknande, så vill jag ju absolut INTE att han ska bli extra kall när vi är ute.

Imorgon blir en jobbig dag så vi får se hur det går med allt...

Annie

Stackars liten...😟

Jag hade tänkt att skriva lite om handarbete idag - har stickat vidare på höstsockan - men tyvärr har Solstrålen blivit lite krasslig och då är det svårt att koncentrera sig på något annat. Jag har liksom det mesta fokuset på honom just nu, eftersom han så tydligt inte är sig själv...😟

Hjälp mig matte!

Det började igår kväll faktiskt, när han verkade ha lite ont någonstans när vi var hos syrran, och dessutom var han orolig i magen. På morgonkvisten började han få någon typ av hostgrej och kunde inte sova eller koppla av så jag tror inte han fick många timmars sömn...Det blev inte så många för mig heller.

Jag försökte bädda åt honom så att han skulle kunna blunda utan att lägga ner huvudet

vilket verkar obekvämt ibland....

Sedan har han haft ont och skrikigt till lite då och då under dagen, och har haft sina hostepisoder och han låter nästan förkyld. Jag har matat honom lite försiktigt under dagen med sked eftersom det känns som om han skulle 'sätta i halsen' annars. Han har sovit några små korta stunder när han har blivit ALLDELES för trött, men annars har han mest legat och sett deppig och jättetrött ut. Dock har han ingen feber så jag hoppas på det bästa...

En av få stunder av sömn...

Jag känner mig så hjälplös när jag ser honom hängig, men jag märker att han i alla fall bli lugnare av att jag är nära honom hela tiden. Dessutom känner jag honom VÄLDIGT VÄL vid det här laget och hoppas att jag kan göra livet lättare för honom, trots att han inte kan TALA OM var han har ont och hur han verkligen känner sig. Men som sagt, vi har varit med om detta många gånger nu så jag har lärt mig en hel del om hur han fungerar med sina specifika hälsoproblem (bara en njure, missbildade kärl och VÄLDIGT smärtkänslig mm).

Supertrött Solstråle som bara vill sova men inte känner sig bra nog för att kunna

koppla av och lägga sig till rätta...

Nu håller jag alla tummar och tår för att vad det än är går över utan ett besök till veterinären; har VERKLIGEN INTE resurser för det just nu...😒

Annie

Mello och pipgalningen

Idag var det första deltävlingen i Mello, så jag och hundarna fick skjuts (Alfahanen orkar inte gå så mycket nu som ni kanske vet) över till syrran så att vi kunde titta på det tillsammans med dem.
Jag hade bakat några kakor till Mello-myset och till middag åt vi potatisgratäng och fläskkotlett som svågern svängde ihop; jättegott!

Under större delen av tiden vi spenderar hos syrran brukar Kaxmörten vara fokuserad på pipleksakerna som finns hemma hos dem. Här har han lagt beslag på den här gröna pipleksaken...

...och här har han varit under och bakom deras soffa för att söka efter flera pipande leksaker.

De måste ha någon speciell lukt för han är specialist på att lista ut var de är någonstans om man gömmer dem för honom - han kan ju faktiskt bli ganska fanatisk när det gäller pipleksaker - och han glömmer dessutom aldrig var man har lagt dem...!

Alfahanen passade på att slappa i en av deras fåtöljer.

När det gäller själva Mellon så röstade jag på Sigrids bidrag Patrick Swayze, men jag tycker att de låtar som gick direkt till finalen var helt ok också.

Annie

Vi njuter!

Åh vad jag njuter av våra vinterpromenader just nu😊. Allting är så mycket vackrare utomhus när det är täckt av ett vitt lager av fluffig bomull. Och det spelar ingen roll vilken tid på dygnet det är. Igår kväll var jag tvungen att gå ut en extra sväng för att ta lite foton på den magiskt vackra vintermiljön. Vart jag än tittade så var det vitt och fluffigt och så underbart vackert.
Jag är för övrigt inte den enda som njuter; Alfahanen lägger sig och rullar och vilar i den mjuka snön, Solstrålen skuttar runt i snön och nosar intensivt i varje snöhög medan Kaxmörten har fullt upp med att markera varenda snödriva och snöhög....

Bilder från igår kväll...

 Idag blev det ännu en promenad...

...till en snöig hundgård och med tanke på att det var minus 8 grader... 

...så hade Kaxmörten en jacka på sig för att hålla värmen.

På eftermiddagen kollade vi in alla höga snöhögar...

...och Solstrålen tyckte det var roligt att hoppa upp i dem!

Annie

Vintern har kommit på riktigt!

Jag hade faktiskt börjat misströsta om det verkligen skulle bli en ordentlig vinter här med massor av snö. Ni vet sådana där vintrar som man minns från barndomen när man hade överdragsbyxor och pulsade fram i snön och byggde snögubbar och byggde snöfästningar mm...
Men nu börjar det faktiskt se riktigt lovande ut😀! Vi har haft ett lite lager av snö de senaste dagarna och igår kväll och idag har det snöat nästan hela tiden så nu är det riktigt, riktigt vintrigt ute och ca 2 dm djup snö. Det är ju förstås inte så roligt för de som ska köra bil varje dag, men för mig som bara går promenader med tre hundar som älskar snö är det underbart!

Självklart var vi ju 'tvungna', hehe, att gå ner till hundgården så att alla hundarna fick chans att pulsa runt och leka i snön. Jag försökte dock hålla ett extra öga på Alfahanen så att han inte gjorde för mycket; det sliter ju extra på hans höfter att försöka springa i djupare snö. Men eftersom han älskar snö så blev det en hel del springsteg och lite småskuttande för hans del också, och det var ändå underbart att se honom och de andra två ha kul i snön samtidigt som jag fick njuta av min favoritårstid!

Det kändes verkligen som om hela världen var inbäddad i vit bomull!

Det var många dofter att upptäcka i snön!

Snön är så djup att Kaxmörten endera får 'ploga' fram, eller skutta fram.

Han brukar föredra att skutta🐾😊!

Men den som sprang klart mest...

...var som vanligt Solstrålen!

Måååånga dofter i snön...

Trots hans korta ben så har Kaxmörten ingenting emot snön. Dock

vill han gärna ha något varmt på sig för han blir lätt lite frusen och blöt om

vi är ute för länge.

Min älskade Alfahane njöt av att få strosa runt i hundgården och lägga sig ner

då och då och vila och mysa i den mjuka och fluffiga snön.

Ikväll njuter jag av den vintriga utsikten från vardagsrumsfönstret...

...och det verkar som om det ska komma mer snö och vara minusgrader den närmaste tiden så jag är nöjd😊!

Annie

Lek och vila

Idag har jag slappat en hel del på soffan med Kaxmörten vid min sida. Jag har fortfarande inte något direkt handarbetssug, så virknålen och stickorna har fått vila idag också.
Dock var jag och Solstrålen till den snöiga hundgården en längre stund på eftermiddagen så att han skulle få chans att springa av sig. Tack och lov fick han dessutom leka med tre hundar när vi var där, så efter den lekstunden och efter att ha fått sin mat i en aktiveringsleksak har han sovit gott. Det märks att han ibland har behov av lite mer aktiviteter än hans äldre 'bröder'.

Annie

SATC!

Nu på kvällen blev jag och hundarna upplockade för en filmkväll hos syrran. Fast egentligen blev det en seriekväll för vi har bestämt oss för att titta igenom klassikerserien SEX AND THE CITY!!!
Det är helt sjukt att den serien började visas för TJUGO ÅR sedan???!!!

Både jag och syrran är och var stora fan av den serien och när syrran föreslog att vi skulle titta på den från början var jag inte sen att haka på. Jag har nämligen själv funderat på om det inte vore dags att kika på den igen😊.
Nu har vi många timmars nöje framför oss under de kommande månaderna!

Annie