Uppdatering från sjukstugan

Idag verkar Solstrålen lite bättre. Han sov större delen av natten - vilket jag var mycket tacksam för - och gnällde bara någon gång. Nu under dagen så har han sovit en hel del, men fortfarande skrikigt till några gånger så han har helt klart ont någonstans. Han har inte verkat lika irriterad i halsen, men han har nästan låtit täppt ibland när han andas. Tack och lov har han inte någon feber, och så länge han inte har det så är jag lite lugnare.

Eftersom vi har det kallt (-10 grader) så har han fått ha på sig en stickad tröja när vi är ute på våra - för tillfället - korta promenader. Normalt sett gillar han inte att ha något extra på sig, men han har faktiskt accepterat tröjan (som jag egentligen stickade till Kaxmörten) så jag är sugen på att sticka en tröja som är BARA Solstrålens. Han har ju lite annorlunda kroppsmått än Kaxmörten så tröjan skulle kunna passa lite bättre... Är det så att han har fått en luftvägsinflammation eller liknande, så vill jag ju absolut INTE att han ska bli extra kall när vi är ute.

Imorgon blir en jobbig dag så vi får se hur det går med allt...

Annie

Stackars liten...😟

Jag hade tänkt att skriva lite om handarbete idag - har stickat vidare på höstsockan - men tyvärr har Solstrålen blivit lite krasslig och då är det svårt att koncentrera sig på något annat. Jag har liksom det mesta fokuset på honom just nu, eftersom han så tydligt inte är sig själv...😟

Hjälp mig matte!

Det började igår kväll faktiskt, när han verkade ha lite ont någonstans när vi var hos syrran, och dessutom var han orolig i magen. På morgonkvisten började han få någon typ av hostgrej och kunde inte sova eller koppla av så jag tror inte han fick många timmars sömn...Det blev inte så många för mig heller.

Jag försökte bädda åt honom så att han skulle kunna blunda utan att lägga ner huvudet

vilket verkar obekvämt ibland....

Sedan har han haft ont och skrikigt till lite då och då under dagen, och har haft sina hostepisoder och han låter nästan förkyld. Jag har matat honom lite försiktigt under dagen med sked eftersom det känns som om han skulle 'sätta i halsen' annars. Han har sovit några små korta stunder när han har blivit ALLDELES för trött, men annars har han mest legat och sett deppig och jättetrött ut. Dock har han ingen feber så jag hoppas på det bästa...

En av få stunder av sömn...

Jag känner mig så hjälplös när jag ser honom hängig, men jag märker att han i alla fall bli lugnare av att jag är nära honom hela tiden. Dessutom känner jag honom VÄLDIGT VÄL vid det här laget och hoppas att jag kan göra livet lättare för honom, trots att han inte kan TALA OM var han har ont och hur han verkligen känner sig. Men som sagt, vi har varit med om detta många gånger nu så jag har lärt mig en hel del om hur han fungerar med sina specifika hälsoproblem (bara en njure, missbildade kärl och VÄLDIGT smärtkänslig mm).

Supertrött Solstråle som bara vill sova men inte känner sig bra nog för att kunna

koppla av och lägga sig till rätta...

Nu håller jag alla tummar och tår för att vad det än är går över utan ett besök till veterinären; har VERKLIGEN INTE resurser för det just nu...😒

Annie

Mello och pipgalningen

Idag var det första deltävlingen i Mello, så jag och hundarna fick skjuts (Alfahanen orkar inte gå så mycket nu som ni kanske vet) över till syrran så att vi kunde titta på det tillsammans med dem.
Jag hade bakat några kakor till Mello-myset och till middag åt vi potatisgratäng och fläskkotlett som svågern svängde ihop; jättegott!

Under större delen av tiden vi spenderar hos syrran brukar Kaxmörten vara fokuserad på pipleksakerna som finns hemma hos dem. Här har han lagt beslag på den här gröna pipleksaken...

...och här har han varit under och bakom deras soffa för att söka efter flera pipande leksaker.

De måste ha någon speciell lukt för han är specialist på att lista ut var de är någonstans om man gömmer dem för honom - han kan ju faktiskt bli ganska fanatisk när det gäller pipleksaker - och han glömmer dessutom aldrig var man har lagt dem...!

Alfahanen passade på att slappa i en av deras fåtöljer.

När det gäller själva Mellon så röstade jag på Sigrids bidrag Patrick Swayze, men jag tycker att de låtar som gick direkt till finalen var helt ok också.

Annie

Vi njuter!

Åh vad jag njuter av våra vinterpromenader just nu😊. Allting är så mycket vackrare utomhus när det är täckt av ett vitt lager av fluffig bomull. Och det spelar ingen roll vilken tid på dygnet det är. Igår kväll var jag tvungen att gå ut en extra sväng för att ta lite foton på den magiskt vackra vintermiljön. Vart jag än tittade så var det vitt och fluffigt och så underbart vackert.
Jag är för övrigt inte den enda som njuter; Alfahanen lägger sig och rullar och vilar i den mjuka snön, Solstrålen skuttar runt i snön och nosar intensivt i varje snöhög medan Kaxmörten har fullt upp med att markera varenda snödriva och snöhög....

Bilder från igår kväll...

 Idag blev det ännu en promenad...

...till en snöig hundgård och med tanke på att det var minus 8 grader... 

...så hade Kaxmörten en jacka på sig för att hålla värmen.

På eftermiddagen kollade vi in alla höga snöhögar...

...och Solstrålen tyckte det var roligt att hoppa upp i dem!

Annie

Vintern har kommit på riktigt!

Jag hade faktiskt börjat misströsta om det verkligen skulle bli en ordentlig vinter här med massor av snö. Ni vet sådana där vintrar som man minns från barndomen när man hade överdragsbyxor och pulsade fram i snön och byggde snögubbar och byggde snöfästningar mm...
Men nu börjar det faktiskt se riktigt lovande ut😀! Vi har haft ett lite lager av snö de senaste dagarna och igår kväll och idag har det snöat nästan hela tiden så nu är det riktigt, riktigt vintrigt ute och ca 2 dm djup snö. Det är ju förstås inte så roligt för de som ska köra bil varje dag, men för mig som bara går promenader med tre hundar som älskar snö är det underbart!

Självklart var vi ju 'tvungna', hehe, att gå ner till hundgården så att alla hundarna fick chans att pulsa runt och leka i snön. Jag försökte dock hålla ett extra öga på Alfahanen så att han inte gjorde för mycket; det sliter ju extra på hans höfter att försöka springa i djupare snö. Men eftersom han älskar snö så blev det en hel del springsteg och lite småskuttande för hans del också, och det var ändå underbart att se honom och de andra två ha kul i snön samtidigt som jag fick njuta av min favoritårstid!

Det kändes verkligen som om hela världen var inbäddad i vit bomull!

Det var många dofter att upptäcka i snön!

Snön är så djup att Kaxmörten endera får 'ploga' fram, eller skutta fram.

Han brukar föredra att skutta🐾😊!

Men den som sprang klart mest...

...var som vanligt Solstrålen!

Måååånga dofter i snön...

Trots hans korta ben så har Kaxmörten ingenting emot snön. Dock

vill han gärna ha något varmt på sig för han blir lätt lite frusen och blöt om

vi är ute för länge.

Min älskade Alfahane njöt av att få strosa runt i hundgården och lägga sig ner

då och då och vila och mysa i den mjuka och fluffiga snön.

Ikväll njuter jag av den vintriga utsikten från vardagsrumsfönstret...

...och det verkar som om det ska komma mer snö och vara minusgrader den närmaste tiden så jag är nöjd😊!

Annie

Lek och vila

Idag har jag slappat en hel del på soffan med Kaxmörten vid min sida. Jag har fortfarande inte något direkt handarbetssug, så virknålen och stickorna har fått vila idag också.
Dock var jag och Solstrålen till den snöiga hundgården en längre stund på eftermiddagen så att han skulle få chans att springa av sig. Tack och lov fick han dessutom leka med tre hundar när vi var där, så efter den lekstunden och efter att ha fått sin mat i en aktiveringsleksak har han sovit gott. Det märks att han ibland har behov av lite mer aktiviteter än hans äldre 'bröder'.

Annie

SATC!

Nu på kvällen blev jag och hundarna upplockade för en filmkväll hos syrran. Fast egentligen blev det en seriekväll för vi har bestämt oss för att titta igenom klassikerserien SEX AND THE CITY!!!
Det är helt sjukt att den serien började visas för TJUGO ÅR sedan???!!!

Både jag och syrran är och var stora fan av den serien och när syrran föreslog att vi skulle titta på den från början var jag inte sen att haka på. Jag har nämligen själv funderat på om det inte vore dags att kika på den igen😊.
Nu har vi många timmars nöje framför oss under de kommande månaderna!

Annie

Tomhänt...

Det händer verkligen inte ofta, men idag har varit en dag då jag INTE har varit sugen på att handarbeta. Det känns väldigt konstigt att inte har stickor eller virknålar i händerna, men det fanns varken lust, ork eller inspiration inombords. Jag misstänker att det har att göra med att mensen är på gång... Jag brukar alltid känna mig lite 'off' dagarna innan.

Istället har jag tvättat lite i tvättstugan och bara slappat i soffan framför tvn. Jag har dessutom passat på att ha Kaxmörten lite extra i knäet. Han vill nämligen gärna ligga nära mig och mysa en stund då och då under dagarna, vilket inte går när jag handarbetar. Men idag passade vi på att ha lite soffmys❤.

Annie

NU KÖR VI!!!

Idag har det inte gått att fokusera på mycket annat än att Sverige ska spela EM-final i handboll!!! Och det om bara 45 minuter så det blir inget långt inlägg idag...
Jag har precis sett Frankrike vinna bronsmedaljen och det känns väldigt rättvist med tanke på att Frankrike hjälpte oss att ta oss till semifinal, så nu laddar vi för Sveriges STORA match!!!

💙💛💙HEJA SVERIGE💙💛💙

Höstsockan...svettig del 1

Efter att jag stolt hade avslutat min första Järbo Julsocka så var jag riktigt sugen på att ta itu med Järbo höstsockan, så jag bestämde mig för att genast ta fram garnet och sätta igång på en gång samma kväll.

Den ser ju så fin och oskyldig ut den här början på höstsockan, eller hur...?

HA! Ja det kunde jag ju glömma...!

Hursomhelst, jag hade tidigare bestämt mig för att sticka den här sockan i mörkrosa och benvitt, så jag tog fram det mörkrosa garnet som är huvudfärg - medan den benvita färgen ska användas till mönsterbitarna - och stickor nr 2,5 (såå tunna...! Suck!).

Så den här sockan ska stickas från tån och uppåt vilket jag aldrig har gjort förut. MÖNSTRET nämner två sätt att använda när man börjar, Turkisk uppläggning eller Judy's magic cast-on, och jag har inte testat något av dem tidigare. Det fanns länkar till två videos, och jag kollade på dem...och kände mig alldeles snurrig i skallen. Hur SJUTTON skulle jag fixa det där??? 

Av två krångliga sätt verkade den turkiska uppläggningen och videon lättast att fatta så jag försökte mig på den ett bra tag, men det funkade bara inte. Personen på videon använde en rundsticka - och jag tycker det verkar väldigt knöligt att göra sockor på rundsticka - och jag fick aldrig till det med strumpstickorna heller. Man skulle sticka maskor av någon form av snurrade öglor som var alldeles för tajta för strumpstickorna att gå igenom...😈.

Till slut gav jag upp och tänkte att då försöker jag med Magic cast-on istället. Här var det också fråga om att linda maskor på stickorna på ett visst sätt som var jätteknöligt att hinna fatta när man kollade på videon...så jag började titta efter andra instruktionsfilmer på Youtube för att försöka hitta någon LÅNGSAMMARE bättre video. Och den fick gärna använda strumpstickor och inte rundstickor. På mönstret stod det inget om att man MÅSTE ha rundstickor så jag antog att det BORDE gå, även om jag inte fattade hur???

Behöver jag tillägga att vid det här laget - drygt en timma efter jag tänkte att jag skulle börja - så började jag känna mig lite frustrerad??!!

Till slut hittade jag en video (https://www.youtube.com/watch?v=1pmxRDZ-cwo) på engelska - tack och lov att jag kan engelska! - som jag kände borde funka för mig att följa. OCH hon pratade dessutom om att man kunde använda strumpstickor även fast hon hade rundstickor. Alltid något. 

Så hon - och jag - började SAKTA lägga garnet till rätta runt stickorna (hon pratade mycket vilket gav mig tid att pula med garnet😊)...och så tappade jag bort mig och fick börja om...och igen...men till slut fick jag till några tjusiga öglor på mina stickor...

Så här såg maskorna ut från framsidan...

(och de här har jag faktiskt gjort idag för att visa er..

så jag kommer - tror jag - ihåg hur man gjorde..).

(Jag hade liksom inte en tanke på att fota när jag håll på med det; det var knökfullt i

skallen). Så här såg baksidan ut.

Och precis när jag trodde att jag hade fattat hur jag skulle tvista garnet runt mina stickor så började hon prata om att man behövde inte göra exakt så...och hon började göra på ett litet annat sätt - som jag NU fattar hur hon menade men INTE då...!!! Så det slutade förstås med att jag tappade bort mig IGEN och fick börja om...för tionde gången...men TILL SLUT så hade jag rätt antal öglor på mina stickor! JIPPIEE!

Men sedan när jag skulle börja sticka med öglorna så var de ALLDELES för tajta...igen...vilket hon också nämnde på videon att nybörjare lätt gör...så jag fick börja om...IGEN...😈😈😈!

Gången därpå gjorde jag maskorna lite lösare och då fick jag faktiskt igenom stickorna och kunde försöka göra riktiga maskor av mina öglor...men JÖSSES VAD KNÖLIGT det var med strumpstickorna!!! Det kändes som om jag försökte sticka i några knapphål med knappnålar...och garnet och öglorna och maskorna slets och drogs åt alla håll för att jag skulle få i stickorna...! Det var nog det svåraste jag har gjort i handarbetsväg på många år! När jag lyckades andas och känna att jag hade en LIIIITEN gnutta koll på vad jag höll på med så kände jag hur jag hade blivit helt svettig av min privata lilla stickhelvetesstund. Dessutom undrade jag hur SJUTTON det skulle se ut egentligen till slut, eftersom det kändes som jag hade massakerat den lilla, lilla stickningen och vad som faktiskt skulle bli början på tån...

Bara jag tänker på att göra det här igen så börjar jag svettas, haha!

Ja, ni ser ju stickhelvetet...!

Samtidigt skulle jag också börja öka för tårna.. .och sticka varannat varv rät och varannat varv avigt... och  hålla reda på alla fem stickor så det var verkligen en fråga om att hålla tungan rätt i mun. Och jag vågade inte sluta förrän jag kände att jag skulle kunna sluta och börja utan att tappa greppet om stickningen, så trots att klockan var efter midnatt vid det laget så fortsatte jag att sticka...

...ett antal varv till tills jag faktiskt kunde se en tåformad början. Och det mest fantastiska är att det faktiskt ser ganska ok ut!

Trots att jag trodde att det skulle bli en massa fula maskor och extra hål efter allt slit i maskorna. Ännu en knölig detalj - som om det inte var nog som det var - var att jag hade trådändan från början hängande mitt i stickningen hela tiden vilket innebar att jag hela tiden fick vara extra försiktig när jag bytte sticka så att jag fortsatte att sticka med tråden som hängde ihop med nystanet och inte garnänden...

Men till slut kunde jag i alla fall pusta ut, lägga min lilla stickning åt sidan och gå och lägga mig, OCH känna mig ganska nöjd att jag efter flera timmars slit och svettandes till slut fick till något som börjar liknar en tå😁!

Tills jag vaknade på natten ... försökte somna om...och insåg helt plötsligt att jag hade börjat med fel färg på tådelen...😲😲😲!!!

...to be continued...

Annie