Vad kul att du har hittat hit till Våran Lilla Vrå! Jag som bloggar här är en tjej mitt i livet mitt i Sverige som delar mitt liv med den busiga beaglen Solstrålen och den lilla men tuffa chihuahua/tax/beagle-blandningen Kaxmörten. I regnbågslandet springer också min älskade beskyddare Tyson som tyvärr lämnade oss i maj 2019.
Jag är långtidssjukskriven och har haft det kämpigt i många år, men försöker nu finna någon form av lycka och glädje i livet igen med hjälp av bland annat mina älskade hundar, mina många handarbeten och mitt fanatiska sportintresse. Välkommen att dela vardagen med oss!

tisdag 25 augusti 2020

Med hjälp av garn och stickor...

 Jag är väldigt tacksam för att jag har mitt handarbetsintresse, och dagar som denna är jag extra tacksam för det.

Idag kände jag mig trött och deprimerad, nästan gråtfärdig. Jag har ju kämpat med depression och ångest ett antal år och tar medicin mot det, men vissa dagar känns livet ändå extra tungt. Vissa dagar vill jag bara ge upp och inte behöva kämpa konstant med ekonomin, och hälsan, och orken, och oron.... Bördan blir liksom så tung att bära att jag nästan blir handlingsförlamad och bara vill gräva ner mig med hundarna i ett hål och undvika allt och alla. Det känns bara så hopplöst allting. Inte ens mina halvfärdiga handarbetsprojekt lockar...

Men idag fick jag också tag på ett gratis handarbetshäfte, en 'lookbook', i våran lokala garnbutik, och det häftet var från Järbo Garn som precis har lanserat en ny kollektion, ARV,  med jättefina stickade och virkade plagg. De underbara mönstrena finns att köpa men tack och lov hade de också med ETT nytt vantmönster i lookbooken som man fick gratis. Och det var ett väldigt fint mönster som jag gillade så fort jag såg det. Och få saker är så lustfyllt som att få börja på ett helt nytt handarbetsmönster...och helt plötsligt tändes en liten låga av inspiration inombords som överröstade de tunga känslorna. 

Och tack och lov hade jag passande garn hemma i mina gömmor så jag började på en gång sticka på en ny vante i julfärger. 

Och så fort som jag började sticka kändes livet lite lättare. Och som vanligt låg hundarna bredvid och skänkte tröst, kärlek och värme. 


Och jag kunde känna mig lite stolt över hur fint mönstret blev när jag stickade och att jag kunde skapa det alldeles själv, och känna att livet ändå inte var helt hopplöst.
Den klart bästa stunden på dagen var när jag satt och stickade detta nya fina vantmönster med hundarna alldeles bredvid mig.

Det är många gånger som livet har känts alldeles meningslöst om det inte vore för sakerna som jag skapar med mina händer och som jag är stolt över. Handarbete kallas för en hobby, men för mig är det så mycket mera. I vissa perioder har det varit en otroligt viktig livlina som har hjälpt mig fylla stunder med lite stolthet och glädje när livet annars är som tyngst💝.

4 kommentarer:

  1. Vilken tur att du har ditt handarbete och dina hundar <3

    SvaraRadera
  2. Oj! Det funkade att kommentera från mobilen! Äntligen! Handarbete är bra, det minskar stressen hos mig!

    SvaraRadera
  3. I'm so glad your knitting gave you comfort. I'm an email away if you ever need to chat. I understand completely how you feel but life is special and so worth living. Hope you can find happiness. Love your knitting. They look like they would be very warm and cozy.

    SvaraRadera

Jag och hundarna blir jätteglada om du lämnar en kommentar! Kram!