Det började bli oroväckande tomt på bröd i frysen, så jag bestämde mig för att baka...
...lite 'saftiga sirapsrutor'! Perfekt med lite ost på:)
Sedan var jag sugen på lite mera mjuk pepparkaka, så medan jag ändå hade ångan uppe så gjorde jag en sådan också. Nu är det dock så att även jag kan misslyckas med bak, och så blev det i det här fallet... Jag märkte att sockerkakan var väldigt platt när jag tog ur den från ugnen, och då insåg jag att jag hade glömt att ha i bakpulver! Ja, det händer även så bak-kunniga personer som mig ibland...!
Så där stod jag med en kompakt platt sockerkaka...men det tar ju emot att slänga allt, så då funderade jag på om jag kanske skulle kunna göra om den till skorpor...men nej, den var alldeles för kompakt...men kanske en typ av hundkex...? Det gör ju ingenting om DE är hårda...:) Och jag vet att hundarna gillar pepparkakssmaken... Kanske inte de mest nyttiga 'kex' med 3 dl socker i smeten, men samtidigt vet man ju inte vad tillverkarna av köpta hundkex har i sina produkter... Så nu på kvällen har små bitar av superkompakt mjuk peppakaka torkats i ugnen. Jag får sova på saken så får jag se vad jag gör med mina pepparkakshundkex imorgon...
Att jag misslyckades med den första kakan innebar ju att jag fick göra en mjuk pepparkaka till, så det blev mycket tid i köket idag...och med ugnen på och solen som gassade utanför så blev det varmare och varmare i min lilla kokvrå...
Medan matte svettades i köksregionen så låg Kaxmörten och myste i det SVALA sovrummet. Jag tittade in där och han var såååå söt så jag var ju bara tvungen att ta några bilder...
Han viftade på svansen så därför är den suddig... |
Varför ska du hålla på med det där hela tiden? Det är faktiskt lite jobbigt... |
Va'då??? Vad vill du, matte??? |
I sovrummet kan man också stå och titta ut genom fönstret!!! |
Sent på eftermiddagen gick vi till hundgården med en kompis och hennes tre hundar, och vi var ute i två timmar. Det var ganska svalt i skuggan men det märktes ändå på hundarna att det var varmt ute. Alfahanen drack mycket vatten och sedan gick han och lade sig i det höga svala gräset i halvskuggan och låg och tuggade på lite grässtrån och såg mycket nöjd ut med livet...
På hemvägen stod jag och min vän och pratade ett bra tag utanför min port och då blev ALLA hundarna trötta, till och med Solstrålen...
...för att inte tala om Alfahanen som lade sig väl tillrätta på asfalten och sov en stund. Däremot är det INTE ofta som Solstrålen lägger sig ner frivilligt på marken så här när vi är ute. Han har normalt sett alldeles för svårt för att slå sig till ro då.
Som ni kanske förstår så sov alla fyrbenta gott när vi väl kom hem...
Annie
Ååååh... det där brödet såg jättegott ut!!!!!
SvaraRaderaDet var det - men jag fick leta ett bra tag innan jag hittade det bland alla mina bakböcker och tidningar...! Men det var värt besväret:)
Radera