Den här veckan blev verkligen inte som jag tänkt mig... Jag såg framför mig ännu en vanlig lugn vecka det här året med massor av timmar i soffan med handarbete och någon bra engelsk deckare eller hundprogram på tvn.
Istället blev det tvätt- och städdag på måndag - vilket i och för sig var planerat - men det jag inte hade planerat den dagen var att jag på morgonen skulle upptäcka en liten typ av böld/vårta på Solstrålens svans. Och jag hade definitivt inte räknat med att han på måndag kväll skulle bita hål på den så att det började blöda ordentligt och rinna blodig vätska från hans svans😲.
Sedan följde en helt galen natt när jag knappt fick sova någonting eftersom Solstrålen var orolig, gnällde, och inte ville 'gå på toa' ordentligt eftersom svansen gjorde ont. Plus att han kissade inne i sin hundkorg eftersom han var så orolig och vankade mycket. Följaktligen var jag helt slut igår, samtidigt som jag skulle försöka ta hand om en blödande svans på en hund som måste ha en munkorg på sig när man ska sköta om hans hälsoproblem. Han har nämligen väldigt låg smärttröskel och morrar och försöker bitas när det gör ont. Tack och lov har jag mycket sårvårdsgrejor hemma efter alla år med Solstrålen och kunde försöka göra rent såret med klorhexidin. Det märktes att han hade ont i svansen eftersom den hängde neråt hela dagen, och inte blev situationen bättre för honom när han var tvungen att bära en plasttratt runt huvudet för att stoppa honom från att gnaga på såret😞.
Och medan allt detta pågick under tisdagen så hade jag samtidigt en mysig dejt med min systerdotter Linnea som var hemma hos mig för att ha ett trevligt Twilight- maraton.
Efter tre av fem filmer var det kväll och när Linnea åkte hem var jag så trött att ögonen gick i kors.
Och idag har jag spenderat en jättetrevlig dag med min vän P som jag inte har träffat sedan julas, och vi gick en långpromenad mm så återigen har jag varit helt slut nu på kvällen.
Tack och lov fick vi alla sova ordentligt i natt och Solstrålen är mycket piggare. Han har fortfarande en tratt på sig hemma - till hans stora förtret - men såret ser bättre ut och är inte fullt så svullet längre. P och jag var i hundgården en stund också så att de fyrbenta kunde få lite chans att gå lösa och söka godis och det var mycket populärt.
Jag kan inte ropa HEJ! än när det gäller svansen, men det verkar gå åt rätt håll. Dessutom verkar han kunna koppla av ganska bra med tratten på (för att vara honom), och ligger och sover relativt bekvämt på soffan.
Nu känns det verkligen i kroppen att det har varit en händelserik vecka hittills och det ska bli så skönt att få gå och lägga sig snart och krypa ner i sängen med hundarna-och tratten😳 - nära💓.