Min älskade Alfahane, eller TYSON som han egentligen heter, börjar bli riktigt dålig. Imorgon fyller min fina systerson Simon 18 år så förhoppningsvis kan Tyson få en sista stund hos syrran med hela sin familj imorgon innan han får resa till regnbågsbron och vänta på mig.
Jag kommer inte att skriva så mycket på bloggen de närmaste dagarna för det finns så mycket sorg och smärta inombords att jag just nu inte orkar skriva så mycket vettigt. Jag har fullt sjå att hålla ihop mig själv utan att gå i tusen bitar...

De här sista dagarna vill han bara ligga på balkongen; det verkar vara där som han kan koppla av bäst och känner sig som mest bekväm trots att kroppen börjar ge upp.

Igår tog jag bort den vissna granen och ljusslingorna på balkongen så nu finns det i alla fall plats för honom att bre ut sig. Och de andra två ligger/sitter där med honom då och då.

Jag försöker supa in stunder som denna och kapsla in i mitt hjärta... hur många gånger har jag inte med värme i hjärtat sett de här två bästa vännerna sitta/ligga tillsammans ute på balkongen och mysa❤.

Nu har solen gått ner och temperaturen sjunker, så jag har fått sätta på mig dubbla fleecetröjor och jag måste nog hämta en filt eller två...

Men behöver Tyson ligga ute  på balkongen för att må så bra det går de här sista dagarna så måste han få göra det i den mån det går.
Tack och lov har jag Kaxmörten och Solstrålen som mestadels håller mig sällskap på soffan och som kommer att hålla mig sällskap de närmaste dagarna när hjärtat brister❤.

Glass på balkongen

❤❤❤

Annie

Virkade presenter

Jag och Kaxmörten var på filmdate igår, och eftersom både bästa T och hennes mamma hade fyllt år så hade jag med mig handgjorda presenter till dem.
T:s mamma fick en virkad sommarduk.

Hon tycker om blommor så jag försökte använda färger som får en att tänka på sommarängar och sommarblommor. Mönstret heter ROSEBUD MANDALA.

Till T hade jag virkat en halsdukssjal efter ett mönster som heter UNITY SHAWL. T såg en sådan sjal som jag virkade på tidigare och ville ha en egen så det var bara att virka en till😊.

Jag har använt det ljuvligt gosiga och melerade garnet Scheepjes Wanderlust.

Och självklart blev det två tjusiga tofsar också. Efter att jag läste den utmärkta beskrivningen på HUR MAN GÖR EN TOFS på det enklaste sättet så är det numera mycket roligare att addera tofsar till mina virkade alster.

Annie

Så sorgligt...

Ikväll föll många tårar när jag läste UNDERBARA CLARAS BLOGG där hon med stor sorg i hjärtat berättade att deras fina lilla hund Melker blev jättedålig igår och fick somna in. Det gick rakt in i mitt känsliga hjärta och tårarna bara rann. Efter att vi fick ta farväl av min systers trogna vän Vicky och med den överhängande oron för Alfahanen så ligger känslorna och tårarna konstant nära ytan.

Och jag var inte den enda som blev ledsen när jag läste inlägget. Kärleken till våra hundar och andra husdjur påverkar alla oss som har någon erfarenhet av det, och över 250 människor har hittills kommenterat det och beklagat deras sorg. Hoppas hon finner lite tröst i det. Och när jag läste kommentarerna - och grät ännu mer - så var det många fina och tänkvärda ord som skrevs om kärleken till våra djur och sorgen vi måste gå igenom när vi tvingas säga adjö till våra bästa vänner.
Så fruktansvärt sorgligt💔.

Annie

Ishockey-uppdatering

Tyvärr blev det som jag befarade...Washington åkte ut i natt. Och jag satt uppe hela natten och plågades - det blev dubbel övertid - och gick till slut och lade mig 06.00 när Carolina fick in pucken i mål... Det enda positiva med natten var att jag hade tid att röja upp ordentligt i köket eftersom det blev hela 4 periodpauser då jag försökte hålla mig vaken medan jag inväntade nästa period av känslomässig tortyr.... Jag kan i alla fall trösta mig med att jag noga har dokumenterat förra årets otroliga Stanley Cup-resa och vinsten, och jag har dessutom spelat in matchen då de vann bucklan förra året. Kommer nog att titta på den snart för att trösta mig själv lite.
Nu tittar jag in på sportsajterna titt som tätt för att se om Nicklas Bäckström kommer att komma till ishockey-VM. Han har spelat otroligt bra och så han skulle definitivt bli en ledande spelare i Sverige - kanske till och med kapten - om han kom... Hoppas, hoppas, hoppas!!!
Ovechkin och de andra 2 ryska stjärnspelarna i Washington har redan tackat JA till VM-spel så när inte Sverige spelar matcher kommer jag nog att hålla på Ryssland.

Nu är det ju dock så att det inte bara är Stanley Cup-mästarna Washington som har åkt ut i den första rundan... Detta år har verkligen varit skrällarnas år och i princip alla storfavoriter har redan åkt ut. Ligans överlägset bästa lag i år Tampa Bay Lightning - som slog alla möjliga rekord - åkte helt oväntat ut i 4 raka förluster, och vinnarlaget Pittsburgh Penguins som Washington har kämpat mot så många gånger åkte också ut med en ryslig fart. Den andra konferensens bästa lag Calgary Flames åkte ut och förra årets finalmotståndare Las Vegas Golden Knights förlorade i en sjunde och avgörande och HELT GALET BRA match mot San José Sharks..

Jag kommer förstås att fortsätta se alla matcher för det är riktigt bra ishockey som spelas, även om jag inte kommer att vara vaken på natten. Fördelen nu är ju i alla fall att det är mycket mer underhållande och trevligare att titta på matcherna när hjärtat inte sitter i halsgropen hela tiden. Jag har dessutom några lag som jag håller lite extra på nu när mitt älskade Capitals inte är med längre😭.
 Ett lag är New York Islanders som har en svensk målvakt, Robin Lehner, som har haft det jättetufft privat men nu spelar sitt livs ishockey. Dessutom är det Capitals förre coach Barry Trotz (som ledde Washington förra året när de vann) som coachar Islanders i år.
 Sedan håller jag lite grann på San José Sharks för de har några jättebra spelare som har spelat riktigt länge i ligan och som verkligen förtjänar att vinna Stanley Cup.
 Slutligen håller jag lite extra på Colorado Avalance som har haft det riktigt tufft i ett antal år och som nu har vänt på det och har en svensk lagkapten Gabriel Landeskog.

Men vem som än vinner kommer det att bli ett oväntat lag och ett lag som aldrig har vunnit eller som inte har vunnit på väldigt länge så det kommer ändå att bli intressant att följa slutspelet nu när alla stora favoritlag är borta. NHL brukar ha en tävling varje år när man får gissa slutspelsträdet innan det börjar, men i år har de ändrat reglerna och man får nu en ANDRA chans att gissa hur fortsättningen kommer att gå. Antagligen har så många gissat fel att det knappt blev några tävlande kvar efter första rundan😉.

Annie

Annorlunda kärlekshistoria i bokform

Jag har alltid tyckt om att läsa och gärna då romantiska böcker. Jag kommer ihåg hur jag under tonårssomrarna låg och sträckläste harlequin-böcker på familjebåten. Ofta var jag så inne i boken att jag inte hörde när mamma och pappa försökte prata med mig.

I London läste jag också väldigt mycket. Bland annat läste jag mer än hälften av alla Sagan om Isfolket-böckerna och då och då åkte jag förbi min tunnelbanestation för att jag var så inne i boken...Just då var nog läsandet även ett sätt att fly från mitt ganska jobbiga liv.

De senaste åren har jag tyvärr kommit ifrån bokläsandet en del. Jag tycker om att ligga och dra mig på morgonen och vakna till liv genom att läsa, men böckerna blev sakta men säkert ersatt av telefonen istället och jag började kollade sportnyheter och läsa bloggar på nätet mm. Jag misstänker att många andra har drabbats av detta fenomen under det senaste årtiondet. Men nu på slutet har jag saknat att läsa böcker, och dessutom är det ett bra sätt att hålla igång hjärnan, så jag har tagit upp min gamla morgonrutin då jag läser böcker igen. Och det är så trevligt! Telefonen kan jag ju kolla senare under dagen, men morgonstunden är återigen vikt för bokläsande

Den senaste boken jag läste var Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske av Emmy Abrahamson. Jag hörde talas om den här boken för ett tag sedan och blev väldigt nyfiken på den. Det är ju en liten annorlunda kärlekshistoria, och sådant gillar jag. Dessutom är boken baserad på Emmys egna upplevelser när hon träffade sin man vilket gör det hela ännu mer fascinerande.

Vad tyckte jag då om boken?
I början hade jag lite svårt för den, eftersom den i början är skriven i en ganska humoristisk ton vilket inte kändes så seriöst. Men efter ett tag kom jag in i jargongen och när de två huvudpersonerna träffades blev det ju ganska intressant från en romantisk aspekt. Andra halvan av boken kunde jag ha sträckläst för då var det mera känslor och djup i boken och mindre humor och deras historia grep verkligen tag i mig.
Så jag skulle nog rekommendera boken på grund av den annorlunda men fina kärlekshistorien, men man kanske får ge boken ett antal kapitel innan man kommer in i den ordentligt.

Och är ni nyfikna på verkligheten bakom romanen så kan ni läsa mer om den HÄR.

Annie

Någon som vet...?

Det känns verkligen som om jag är i en svacka just nu när det gäller bloggandet. Det har hänt mycket jobbigt de senaste månaderna som jag inte alltid vill skriva om; samtidigt har det påverkat mig och gjort att jag inte mår så bra. Vilket i sin tur gör att jag inte har den minsta inspiration till att skriva blogginlägg. Till och från funderar jag på om jag skulle ta en bloggpaus, men då är jag rädd att jag aldrig skulle komma igång igen. På något sätt så fyller ändå bloggen någon form av funktion i mitt liv; det är liksom en påminnelse att jag lever mitt lilla liv - hur fjuttigt och ointressant det än är - och försöker finna någon mening med det.

Och just nu är det verkligen något jag funderar på...eller rättare sagt försöker att INTE fundera på för då skulle jag bli galen... Vad är det egentligen för mening med livet??? När livet som pågår omkring en innehåller olyckor och sjukdomar och oro inför framtiden så undrar jag ibland...? Kanske saknar jag en positiv motpol i mitt liv som väger upp det negativa som händer i livet...? Hundarna hjälper mig ju normalt sett men med oron och stressen över Alfahanen så är det ju också negativt. Och de andra två hundarna är ju 10 år och 7,5 år och jag vet inte hur länge de kommer att leva. Och så finns oron för hur jag ska ha råd med hundar framöver. Min magra ekonomi tillåter inte direkt för några stora framtidsplaner eller drömmar, men hundar MÅSTE bara finnas i mitt liv för annars skulle jag inte orka leva i min egen vardag.

Jag har hört människor säga att barn ger livet en mening, men det har jag ju tyvärr inte. Inte heller en partner, och det känns dessutom som en omöjlighet framöver. Jag har varit med om så mycket jobbigt att jag inte tror jag skulle kunna lita på ännu en ny människa och släppa in den personen nära mig även om det var ett alternativ.

Nej, just nu försöker jag bara begrava mig i handarbete (virkning) och sport (ishockey) och hundarna för att undvika att fundera på vad framtiden för med sig och vad det är för mening med allt detta som kallas livet...?

Och Washington förlorade sin match i natt så nu är det 7:e och avgörande (i första rundan) imorgon natt. Och som det känns just nu kommer de att förlora och åka ut ur Stanley Cup-slutspelet och mitt liv kommer te sig ännu lite mer tungt. Fast jag hoppas jag har fel. Annars är det bara att hoppas på att  Nicklas Bäckström bestämmer sig för att vara med i ishockey-VM i maj...det skulle vara en LITEN tröst.

Annie

Lugn och skön påsk

Det har varit en lugn och skön påsk med massor av virkning och ishockey. Inget drama överhuvudtaget vilket har varit väldigt välbehövligt. Vädret har varit otroligt skönt och hundarna har njutit av att ligga på balkongen...vilket också har gett mig dåligt samvete för att jag inte har tagit itu med resten av balkongen och plockat bort ljusslingor och julgranen mm... Men det finns tid nog för det senare och det viktigaste är att hundarna får plats där. Själv är jag inte så intresserad av att vara på balkongen än utan vill hellre virka och titta på ishockey.
Nu är klockan nästan 01.00 och jag sitter och väntar på att Washingtons match ska börja. Vi sov länge i förmiddags så än är jag inte så jättetrött, men vi får se hur länge jag orkar vara vaken. Själva perioderna är ju inget problem för då är det ju så spännande, utan problemet är när man under direktsändningen måste hålla sig vaken under de 18 minuter långa pauserna... Det känns dock skönt att veta att OM de inte vinner i natt så har de ytterligare en chans på hemmaplan om två dagar. Men jag hoppas verkligen att det inte kommer att behövas.

Let's Go Caps!

Annie 

Ni anar inte...

...vad lättad jag är!!! Washington vann match 5 mot Carolina med hela 6-0 och spelade återigen riktigt bra. De amerikanska kommentatorerna konstaterade att de spelade som 'Stanley Cup Champions' och det var en fröjd att höra de orden! Matchen började med att Bäckström återigen gjorde mål, och jag har nog aldrig sett honom vara så produktiv i ett slutspel. Faktum är att jag blev så lättad över deras vinst att jag nästan började gråta... Ja, jag vet att jag är knäpp...men jag älskar verkligen det här ishockeylaget med Bäckis och Ovechkin och jag vill så gärna att de ska gå långt i år också!!!

Nu är det match 6 på bortaplan i morgon natt och jag hoppas, hoppas att laget kan ta sig i kragen och vinna på bortaplan också. Förra året spelade de nästan bättre på bortaplan under slutspelet och det behövs verkligen att de gör det i år också om det ska gå bra.
Det är obegripligt för mig hur man kan tycka att ishockey är tråkigt; här tycker till och med hundarna det är roligt med ishockey när matte tjuter högt under matcherna😀!

Annie

Påskafton

I år har jag inte påskpyntat hemma; det har varit så mycket annat att jag inte orkar tänka på att pynta. Jag har min nya påskduk på vardagsrumsbordet och köpte lite matchande tulpaner och det får räcka för i år.

Annars känner jag mig ganska trött, sliten och deppig just nu och är väldigt nöjd att bara vara hemma och vila på soffan.

Eftersom vädret har varit varmt och skönt har balkongdörren varit öppen så att hundarna kan vara på balkongen om de vill.

Som synes så njöt verkligen Alfahanen av att ligga ute på balkongen, trots att matte inte har orkat göra i ordning där än.

Ibland fick jag fint sällskap på soffan.

I natt spelar Washington igen men jag orkar inte vara uppe. Dessutom är jag riktigt orolig för hur det ska gå så jag ser till att förhoppningsvis få en god natts sömn innan jag tittar på den här ödesmättade matchen i morgon...

Annie

Orolig

Nu har Carolina vunnit 2 matcher på raken mot Washington Capitals och jag börjar känna mig riktigt orolig...😨. Det har inte sett bra ut för Capitals de senaste matcherna; de har haft svårt att göra mål och komma till bra målchanser och just nu har jag en riktigt dålig känsla... Men jag hoppas att faktumet att Capitals och Nicklas Bäckström ska spela på hemmaplan nästa gång gör att de lyfter sig igen och visar varför de är de regerande Stanley Cup-mästarna!
Usch vad det här är jobbigt...!

Annie

Syrrans födelsedag

Idag fyllde min syrra år.  

Vi var inbjuda till dem på kombinerat födelsedag/påskfirande på eftermiddagen. Solen sken från en klarblå himmel och det var varmt och skönt ute. Riktigt härligt!

 Även hundarna njöt av det fina vårvädret. Pappa och hans fru kom och hälsade på över dagen och det var jättemysigt att få krama om honom igen. Vi har ju inte setts sedan i julas, även om vi hörs ofta på telefon.

Syrran fick bland annat några presentkort på pysselaffär och av mig fick hon en virkad filt (jag ska skriva mer om den i ett annat inlägg) som hon och svågern kan ha som överkast på deras säng i husvagnen.

Eftersom det var så varmt och skönt så dukades det på deras stora altan och svågern grillade hamburgare och annat smått och gott.

Mina hundar älskar att kunna gå in och ut som de vill hos syrran.

Det är alltid lika mysigt att ha hela närmsta familjen samlad.

Till efterrätt hade syrran gjort en tjusig fryst cheesecake med Oreo-kex.

För de som inte ville ha choklad eller behövde glutenfritt så hade jag bakat en pavlova.

Alfahanen låg och sov på altanen medan Kaxmörten helst var ute i deras lilla trädgård och spanade.

Framåt kvällen åkte pappa och hans fru hemåt precis som mamma, och syrran och jag satte oss på altanen i lugn och ro en stund och kopplade av. Kaxmörten satt i mitt knä och spanade ut i sommarkvällen.

Sedan tittade vi på en actionfilm innan jag och hundarna fick skjuts hem.

Annie

Mensvärk

Idag har jag haft jobbig mensvärk vilket har gjort att jag känt mig ganska grinig och hängig. Tyvärr har jag varit tvungen att hålla igång hela dagen - mera tvätt, promenad med hundar, cykeltur till köpcenter, bakning till syrrans födelsedag/familjens påskfirande imorgon mm - så jag hoppas att jag kommer att sova gott i natt. Det känns välbehövligt.

Annie

Man ska inte vara uppe sent i min ålder...

Idag har jag varit trött eftersom jag var uppe till kl 3 och tittade på ishockeyn. Tyvärr så gick det inte så bra för Washington så när de låg under med 0-3 gav jag upp och gick och lade mig. Jag såg klart matchen idag och den slutade med förlust och var ingen rolig historia. Hoppas, hoppas, hoppas att det var ett 'wake-up call' för Capitals och att de kommer igen mycket bättre i nästa match... Jag hade glömt bort hur nervöst och jobbigt det är att följa Bäckis och Capitals i slutspelet😬.

Jag har dessutom haft jobbig mensvärk under dagen så allt har känts tungt och segt och det enda jag har velat göra är att halvligga på soffan och vila. Dock tog jag mig i kragen och gick till hundgården en stund med Solstrålen och dessutom har de fått en del tuggben för att sysselsätta dem när jag inte orkar så mycket.

Annie

Game no. 3...

Hela måndagen har jag tvättat och städat och klippt klorna på pälsklingarna.

Vädret börjar bli bättre så hundarna var ute på balkongen några gånger under dagen.

Nu är klockan 01.30 och jag sitter och tittar på Washingtons tredje match mot Carolina i första rundan. De leder serien med 2-0 och nu ska de försöka vinna på bortaplan också. Efter halva första perioden ligger de under med 0-1 men Bäckis och de andra spelarna har ändå börjat bra så jag har förhoppningar på att Capitals kan vända matchen. Dock är de amerikanska kommentatorerna på Carolinas sida (varje NHL-lag har 'egna' tv-kommentatorer på den egna arenan) så kommenteringen är väldigt partisk den här gången och ganska irriterande att lyssna på om man håller på Capitals😡.
Jag skulle vilja vara uppe och titta på hela den här matchen men jag är inte säker på att jag orkar; jag blir alltid så trött när jag har tvättat och städat under dagen.

Annie

Söndagen i bilder

Dagen började med en härlig tur med syrran, Linnea och hundarna - tyvärr bara 4 pälsklingar nu - till skogen.

Även om luften var kylig så sken solen varmt och fåglarna kvittrade och man fick verkligen vårkänslor!

Hundarna njöt som vanligt vilket innebar att jag fick jogga efter Alfahanen som hade lång-lina på sig. Han försökte gå ut i skogen men hans höfter klarar inte av att klättra över stockar och stenar så jag fick försöka locka upp honom till lite mer promenadvänlig mark...
Efter en stund hittade han en skön snöfläck där han lade sig för att mysa.

Syrran och Linnea satt i bilen en stund och njöt av solen.

Väl hemma så slog sig hundarna till ro och sov gott.

Själv satte jag på fransar på min påskduk och tittade på ishockey.

Det är 8 matchserier som pågår i Stanley Cup-slutspelet vilket innebär 4 spännande matcher per dygn så det är ishockey dygnet runt just nu😀.
Vi fick ta över lite saker från Vicky i veckan, bland annat en stålbur till bilen. Jag har ju ingen bil, men buren är dyr och den kan säkerligen behövas igen i framtiden. Jag har ingen plats för den i källaren, men eftersom mina två små pälsklingar älskar att rulla ihop sig i korgar mm så tänkte jag att jag bäddar lite mysigt inuti och hänger en filt över den och har den i vardagsrummet eller hallen så kan de använda den som en sovplats så länge.

Och båda två har legat inne i 'grottan' och myst så de verkar tycka att det var en bra idé!

Annie

Nästan, nästan klar...

Nu har jag virkat klart min påskvariant av Vårkänslor CAL. Jag håller på att fästa alla trådarna och så ska jag klippa till och fästa fransar, men virkdelen av löparen är klar och jag är jättenöjd!
Ljuset var lite dåligt, plus att jag inte hade något bra ställe att lägga den för ett foto (löparen är nästan en meter lång) så bilden är inte den bästa, men...

Jag återkommer med en bättre bild när jag har fått den på plats på vardagsrumsbordet.

Nu ska jag kolla på direktsändningen av Washingtons andra match mot Carolina. Jag är tacksam för att det för en gångs skull är en eftermiddagsmatch i Washington så jag slipper vara uppe på natten för att titta...

Annie

En underbar tur till hundgården...och två mål av Bäckis!

Idag sken solen och det var faktiskt några plusgrader varmt igen, så jag bestämde mig för att ta med alla hundarna till hundgården. Jag vill gärna att mina hundar ska få chansen att vara utomhus utan koppel ibland och få gå/springa runt själva och bara vara hundar och göra vad hundar gör. Eftersom Alfahanen inte orkar gå så långt så var det länge sedan han var med till hundgården, men idag hade vi tid så vi tog det lugn och gick dit i hans takt. 

Åh vad han tyckte det var roligt! Han älskade att gå runt och nosa på allt som hade hänt i hundgården sedan han var där senast.

Även Kaxmörten och Solstrålen var glada att vara i hundgården.

Då och då kom de (halv)springande/travande till mig för att få lite godis.

Numera har Alfahanen blivit ganska bortskämd med godbitar så han kom till mig en hel del för att få sin beskärda del.

Ge mig godis matte!

Ibland satt han bara stilla och vilade och njöt av att vara ute.

Mitt älskade gäng!

Även om kroppen har blivit gammal och synen lite sämre så älskar han fortfarande sina lerpölar!

Det var verkligen underbart att se honom i hundgården. Han var in sin egna lilla värld och lallade runt och luktade och nosade och ibland lade han sig för att vila. Jag satt på bänken och tittade på honom och blev alldeles varm i hjärtat och så glad och full av kärlek för denna underbara varelse som har stått vid min sida de senaste 12 åren i vått och torrt.

Jag var lite orolig att han skulle ha det jobbigt på hemvägen men som tur var hittade han lite snö att rulla på.

Sedan gick vi sakta hemåt i hans takt. Tack och lov verkade han inte alltför trött när vi kom hem trots att vi var ute i över en timme.

Jag förstår att ni har undrat sedan det förra inlägget...så jag måste berätta att jag lyckades hålla mig vaken den första perioden i Washington Capitals match. Och jag belönades med TVÅ tjusiga mål från Nicklas Bäckström och när perioden var slut så ledde Capitals med 3-0 mot Carolina!

Det här vill jag se mycket av framöver! Bäckström firar sitt första mål i årets play-off.

Idag tittade jag vidare på matchen och de vann matchen med 4-2 till slut. Så skönt och en bra start. Bäckström blev intervjuad efter matchen vilket jag var glad för!

Annie

Njuter av min nya tv!

Idag har jag njutit av att ha en tv igen och efter en tur till hundgården med Kaxmörten och Solstrålen så slog jag mig ner i soffan med en virkning och tittade på min nya fina, stora tv-skärm😀

Medan jag har virkat så har hundarna legat nära i soffan och myst.

Det är så skönt att kunna läsa mina virkmönster på datorn igen så jag har virkat på en hel del.

Jag har virkat ikapp min påskduk så nu väntar jag bara på den sista delen av Vårkänslor CAL imorgon så att jag kan göra klart duken. Det känns sorgligt att vi redan är framme vid sista delen; jag har verkligen uppskattat spänningen av att se hur nästa del av mönstret ser ut:)
Faktum är att det har blivit ännu lättare för mig att virka framför tvn nu; tv-skärmen är så mycket större och har kommit högre upp så jag kan lättare skifta uppmärksamhet mellan handarbetet och tvn😊.

Nu har Stanley Cup-slutspelet äntligen börjat och om en dryg timme spelar Washington Capitals och Nicklas Bäckström sin första match i första rundan mot Carolina Hurricanes. Capitals är definitivt favoriter, men som jag har lärt mig under åren så betyder det inte särskilt mycket. Jag är så sugen på att vara uppe under natten och titta på matchen 'live', men jag tror inte att jag kommer att orka. Speciellt med tanke på att jag har lite förkylningskänningar.

Annie

Tack och lov för en underbar syster...och för att nya tvn är på plats!!!

Jag har gjort mitt bästa för att inte stressa upp mig, och jag har försökt att anpassa mig och jag är otroligt tacksam för syrrans hjälp för att kunna se tv-kanaler via datorn...men VAD JAG HAR SAKNAT EN TV! Och alla mina rutiner runt den... och digitalkanaler.. och möjlighet att spela in och spara mina favoritprogram!

Men idag offrade min fina syster sin lediga eftermiddag/kväll på mig och min tragiska tv-situation, så nu är - efter en del om och men - en ny STOOR (i alla fall i min värld) TV på plats.

Jag var tvungen att köpa en ny hylla att ha den större tvn på, så först monterade syrran ihop den. OM ni undrar så kan jag göra sådant också, men hon är mycket snabbare och duktigare på att konstruera och bygga saker än vad jag är så hon fick sköta det. Med lite hjälp från mina pälsklingar. Alfahanen tyckte inte alls det var konstigt att hyllplan låg i hans hundbädd😊. Jag fick serva syrran med dricka och jordgubbbar istället...

Sedan tog det sin lilla stund att komma igång och ställa in den nya tvn - återigen skött av min underbara syrra (jag själv hade nog hållit på i flera dagar...) - innan jag kunde skriva ner syrrans instruktioner om hur allt fungerade så att jag inte glömmer bort det innan jag lär mig det utantill.

Alltså ni anar inte...jag hade nog Sveriges minsta tv, och nu har jag dubbelt så stor tv-skärm! Det känns som om jag är hemma hos någon annan och tittar på tv...😉. Och ni anar inte vad jag kommer att njuta av ishockeyn med en stor tv-skärm...överhuvudtaget kommer det bli ännu mer av en fröjd att titta på sport nu!

Det 'enda' problemet som kvarstår är den här hörnan av mitt vardagsrum där en massa grejor står som jag fick ta bort och flytta på för att vi skulle få in tvn och den nya hyllan…suck! Och dessutom några gamla möbler som jag behöver hiva någonstans...dubbelsuck!

Men just nu - och kanske några dagar till - ska jag bara njuta av att en ny fin tv är på plats, virka och INTE titta på den där hörnan, och hålla tummarna för att jag kan få ha några lugna dagar att återhämta mig på innan nästa drama händer...

Annie

❤Till Minne av Vicky❤

Någonstans finns en bro mellan himlen och vår jord... 

Just på vår sida om himlen finns en alldeles särskild plats, Regnbågens bro. Då ett djur, som stått någon av oss särskilt nära i livet, till sist dör, börjar det sin vandring till Regnbågens Bro.

Därbortom, väntar grönskande ängar och böljande kullar på våra älskade vänner, där de kan springa och leka tillsammans. Där finns gott om mat, vatten och solsken som håller våra vänner varma och nöjda. Alla de djur som varit sjuka eller gamla, återfår sin hälsa och styrka. De som varit skadade eller lemlästade, görs hela och starka igen, just sådana vi minns dem i våra drömmar om dagar i en tid som gått. 

Våra djur är lyckliga och nöjda men, ändå fattas något, alla känner de saknaden efter någon särskilt utvald, någon de lämnat efter sig. De springer alla omkring och leker tills den dag kommer då en av dem hastigt stannar upp mitt i leken, för att skåda bort i fjärran... Hennes blick är spänd och uppmärksam, iver och otålighet får hennes kropp att skälva. Plötsligt störtar hon iväg från gruppen, flyger över det gröna gräset så fort hennes ben bär henne, allt snabbare och snabbare... 

Du har blivit upptäckt, och när du och din speciella vän äntligen möts, kramar ni varandra länge, överlyckliga att återförenas, för att aldrig mer bli skilda åt igen. Ditt ansikte blir vått med glädjekyssar; dina händer smeker igen det älskade huvudet, och du tittar åter igen in i ögonen på din tillitsfulla vän, som så länge varit borta från ditt liv, men aldrig frånvarande från ditt hjärta.

Tillsammans vandrar ni sedan över Regnbågens Bro...

för att aldrig mer skiljas åt❤ .

(Översättning Rainbow Bridge Poem från https://www.rainbowsbridge.com/)