Ja, nu har Stanley Cup slutspelet dragit igång för Washington Capitals och alla 16 ishockeylag som har tagit sig vidare från (den i år förkortade) grundserien i NHL. Självklart superspännande...men också väldigt nervöst. Faktum är att jag hade nästan glömt bort hur jobbigt det är att sitta och titta på deras slutspelsmatcher. Det är väl inte kanske direkt njutbart att sitta och titta på en hel match (minst 2,5 timmar) med hjärtat i halsgropen... På sätt och vis är det nästan skönare att titta på de andra spännande matchserierna där jag inte är lika känslomässigt engagerad.
Men tack och lov var det extremt njutbart när Capitals lyckades vinna första matchen mot Boston Bruins i övertid...och jag fick sitta och tjuta högt i soffan för första gången på riktigt länge. Faktum är att det förhoppningsvis är en härlig tid som väntar framöver (om inte pandemin kommer i vägen på något sätt). Stanley Cup slutspelet som kommer att pågå i två månader, ishockey-VM som börjar i slutet på veckan, sedan fotbolls-EM som tar vid och efter det förhoppningsvis OS. Precis allt det jag såg fram emot förra sommaren men som sedan tyvärr försvann när pandemin gjorde entré i världen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Jag och hundarna blir jätteglada om du lämnar en kommentar! Kram!