En dagstrip till mormor

Den här sommaren är väldigt lugn för mig och hundarna. Eftersom Solstrålen inte är bra i ryggen och även i normala fall har svårt att slå sig till ro när han inte är hemma, så känns det inte som ett läge att fara land och rike runt. Inte för att vi brukar göra det i normala fall heller numera, men ändå... Så vi har bara varit hemma och gått små promenader och besökt hundgården och tuggat tuggben och ätit glass och tittat på sport och handarbetat...vilket vi är fullkomligt nöjda med.

Men det har faktiskt blivit ett par dagsturer vilket känns lagom med tanke på hundarna. 

En dag i början på juni fick vi följa med min mamma ner till Stockholm och hälsa på min mormor och mina mostrar. Jag tog tacksamt emot den möjligheten eftersom det inte har blivit många tillfällen att kunna träffa mormor under de senaste åren... Mormor är numera 95 år och har både demens och kroppsliga besvär och klarar tyvärr inte längre av att sköta sig själv. Därför har mina mostrar gjort ett hästjobb de senaste åren och hjälpts åt att ta hand om mormor, vilket inte har varit lätt... Nu på sommaren bestämde de sig för att flytta ut till mormors landställe utanför Stockholm, istället för att vara fast i en varm lägenhet inne i stan.

Det är verkligen fint därute, trots att området under de senaste årtionden har förändrats från ett sommarstugeområde till året-runt boende. Men mormors lilla stuga (som byggdes av mormor och morfar för över 40 år sedan) fungerar fortfarande som en mysig sommarstuga där jag har varit många gånger genom åren. 

Dagen till ära hade jag bakat momors favoritkakor, saffransskorpor, och slagit in i ett paket.

Hon blev VÄLDIGT glad när hon upptäckte vad som var i burken...

...och skyndade sig att stoppa en skorpa i munnen...

...innan någon kunde stoppa henne😂.

Väldigt nöjd mormor💓.

Efter lunchen som mina mostrar bjöd på så gick vi en promenad med hundarna i området och passade på att gå nere vid sjön. Så himla fint😍.

Självklart skulle dagen förevigas med en obligatorisk selfie tillsammans med min fina mormor.

När det sedan var dags att packa in oss i bilen och åka hemåt igen, så lyckades mormor ta sig ut med hjälp av rullatorn...

...och mina mostrar.

Sedan blev det en sista mjuk och go och varm mormorskram innan vi vinkade farväl. Och när bilen rullade iväg därifrån hoppades jag i mitt stilla sinne att det inte skulle vara den sista gången jag träffade mormor...💓💓💓.