The one and only

Jag sköt på det för att jag visste att det skulle vara jobbigt.
Det skulle vara jobbigt att se världens bästa friidrottare bli skadad i sitt sista lopp.
Det skulle bli jobbigt att se honom bli avtackad för gott.
Det skulle bli jobbigt att föreställa sig friidrotten utan Usain Bolt.

Och det blev det.
Idag stålsatte jag mig och tittade på de sista timmarna från friidrotts-VM som jag hade spelat in. Och jag sörjde under avskedet till Usain Bolt. Tårarna rann när jag såg honom få stående ovationer från 50 000 människor på Olympia Stadium i London.

Det är svårt att förstå att denna underbara era är över och att han inte kommer att stå i startblocken på nästa mästerskap.
Jag vet att livet går vidare och nya stjärnor kommer att födas...men ingen kommer att vara

Usain Bolt