Minisemester med pappa och syrran, del 1

Tidigt på morgonen lämnade jag mina älsklingar hemma hos svågern och 

sedan packade jag och syrran in oss i deras bil och styrde mot Stockholm

och pappa. Den sista biten ut till våran familjebåt så åker man igenom

ett otroligt fint landskap som var underbart att återse:)

Här är hon, våran Ann-Cari, döpt efter mig och syrran och byggd under  ett år

i början på 1980-talet av pappa hemma på våran tomt. Helt underbart att vara

på båten igen!

Kära Ann-Cari! Hon är sig lik:) Inredd i trä med blåa detaljer

och full av små praktiska lösningar som pappa byggde!

Sådan vacker utsikt från båten...och underbara båtljud från alla master och vajrar som

slår i vinden.

Det tog oss inte lång tid att komma i ordning, och vid 11-tiden var vi på väg

med pappa i kaptensrollen som vanligt:)

Vad jag har saknat skärgården!

Den finns verkligen i min själ efter alla somrar och lov och helger som jag 

spenderade på båten under uppväxttiden!

Jag och syrran brukade sitta i fören många timmar under gång om vädret tilllät när

vi växte upp. Självklart var jag tvungen att göra det igen nu när jag hade chansen!

Efter en dryg timma var vi framme vid vårat mål: gästhamnen på Dalarö!

Dalarö är en speciell plats för våran pappa, eftersom det var där han och hans syster

och farmor och farfar hade en sommarstuga och det var där som han lekte på somrarna

och skapade underbara minnen för resten av livet <3               

Fortsättning följer!

Annie