Minisemester med syrran och pappa del 4

Min och syrrans tredje (och sista) dag i Stockholm åkte vi och hälsade på våran

älskade mormor som spenderar somrarna i hennes fina sommarstuga. 

Min älskade morfar och mormor köpte den här tomten en gång i tiden och 

byggde två fina sommarhus på den.

Min fina morfar gick ju bort för drygt 12 år sedan och sedan dess

spenderar mormor somrarna själv i sommarstugan. Mina två mostrar

är dock där ganska ofta och hjälper till med diverse sysslor när det behövs.

Min älskade mormor Gerd som fyller 90 år i november i år <3

Selfie med världens finaste mormor!

Mormor bjöd på lunch på den fina inglasade altanen som morfar

byggde en gång i tiden.

Det var jättetrevligt att hälsa på mormor. Jag vill ta vara på de chanser jag har att

träffa henne, eftersom man inte vet vad morgondagen för med sig.

På eftermiddagen styrde vi kosan hemåt och stannade till

på McDonalds för att avnjuta deras goda mjukglass! 

Det var verkligen tre underbara dagar som kändes väldigt viktiga för mig. Pappa börjar bli till åren och det är oklart hur länge han kommer att kunna ha kvar våran familjebåt, och även om mormor mår bra för sin ålder så är hon ändå snart 90 år och man vet inte vad som kan hända från en dag till en annan. Så jag ville verkligen passa på att njuta av båtlivet med pappa medan jag kan, och få en chans att krama om mormor och hälsa på henne på hennes mysiga sommarställe.

Det var också väldigt kul att vara med syrran på tu man hand. Hon har ju annars fullt upp med man, tre tonåringar, hundar, heltidsjobb mm så det är inte så ofta som vi kan umgås själva en längre tid. Det var verkligen jättemysigt att prata gamla minnen, sova i vår gamla ruff igen, skratta tillsammans och ta fram kortleken och spela några av kortspelen som var så stor del av våran barndom.
Små saker som är guld värt i livet <3!

Annie

Filmdejt

På morgonen var vi till hundgården en stund och Alfahanen vaktade sin tennisboll.

Jag aktiverar alltid Kaxmörten en stund innan jag lämnar honom och en av bröderna hemma för

gå till T. Den här gången var  det Kaxmörten som fick stanna hemma och

hålla Solstrålen sällskap.

Så fort vi kommer till T och hennes Lipton så väntar båda hundarna

på mat...

...som de båda slukar så fort den serveras.

Sedan sätter vi oss i vardagsrummet och hundarna väntar ivriga på sina extra goda godbitar...

...som T delar ut.

Vi vuxna håller oss till frukt, wasaknäcke och...

...cheese dippers som både vi och hundarna...

..älskar! Hundarna får alltid chansen att slicka ur den sista mjukosten, och idag hade

Alfahanen lagt sig på deras balkong så jag gick dit med plastbägaren.  

Sedan tog jag fram mitt handarbete, som för tillfället är ett par stickade sockor.

Idag tittade vi klart på Sagan om Ringen, och nästa gång börjar vi om med Jurassic Park

filmerna:)

Annie

En klapp på min egen axel

Idag blev jag faktiskt lite stolt över mig själv! Jag hade ju tänkt att jag skulle dammsuga idag eftersom det inte blev av igår. Tyvärr vaknade jag med ryggvärk, och kände mig inte alltför sugen på hushållsarbete. Men jag tog värktabletter och kom så småningom igång med städningen. Dessutom bakade jag en vit kladdkaka med apelsin...

Det luktade så otroligt gott när jag gräddade den här kakan!

...och lyckades diska undan en del kastruller mm.
Det låter väl inte så mycket för andra, men för mig kan de här små aktiviteterna kännas helt omöjliga både fysiskt och psykiskt vissa dagar. Därför känner jag mig väldigt nöjd att jag faktiskt fick städningen gjord idag, precis som jag tänkte igår!

Annie

Tvättdag

Idag vaknade jag trött och med huvudvärk så jag var inte så jättepigg på att tvätta på eftermiddagen. Men jag sänkte nivån ett steg och tvättade lite färre omgångar så jag slapp att stressa. Dessutom tog jag det lugnt i soffan emellan varven till tvättstugan, och bestämde mig för att skjuta på dammsugningen tills imorgon.

Som vanligt när jag tvättar så hittade Solstrålen nya favoritliggplatser:) Dagens val var att försöka lägga sig i en av kassarna som jag använder för att frakta tvätten i till och från tvättstugan.

Jag tyckte inte det såg särskilt skönt ut, men jag har för länge sen insett att mina och hundarnas åsikter om vad som är bekvämt skiljer sig markant från varandra!
Roligt såg det ut i alla fall:)

Annie

Grattis Linnea!

Så idag firade vi min goa systerdotter Linnea eftersom hon har blivit hela 15 år gammal! Helt otroligt! Hon är verkligen världens goaste tjej; tuff men samtidigt med ett hjärta av guld <3! Precis en sådan dotter jag skulle velat haft om jag hade haft turen att få barn.

På eftermiddagen gick vi således över till syrran för lite födelsedagsfika, och Linnea - som har varit hemma hos mig och bakat mycket genom åren - hade gjort en jättefin födelsedagstårta:

Det blev också lite paketöppning.

Mina hundar tycker alltid det är lika trevligt att komma till syrran. De är alla väldigt hemmastadda där; speciellt Alfahanen som bodde med syrrans familj sitt första år. 

Solstrålen tycker det är jätteskoj att springa runt i deras stora (jämfört med mitt) hem och busa med de andra hundarna.  Nu börjar han dock bli så pass gammal att han faktiskt kan lägga sig ner och koppla av en stund; det hände aldrig förut. Då var det fullt ös i flera timmar vilket tröttade ut alla utom honom!

Alfahanen passar gärna på att njuta av deras uteplats och trädgård när vi är där, precis som han gillar att ligga på min balkong när det är bra väder, eller i hundgården när vi är där:)

Annie

Bakdag

I morgon firar vi min systerdotter Linnea som fyller 15 år, så jag har bakat bidrag till födelsedagsfirandet. Det har blivit butterkaka, kolakakor, chokladkolakakor och chokladmuffins. Så efter en sovmorgon, en lekstund i hundgården och hela eftermiddagen i köket så har jag inte hunnit med så mycket annat. Det känns som om jag kommer att sova gott inatt...

Annie

Hundarna har ordet!

Nu har det varit så tråkigt här på bloggen ett tag, så vi tänkte att det är bäst att vi tar över bloggandet! Man vet liksom aldrig med matte; ena dagen sitter hon i soffan HELA DAGEN...och andra dagar sitter hon inte ner överhuvudtaget! Så det gäller att ha koll på henne, men tack och lov är vi duktiga på det!

Man skulle kunna tro att livet är enkelt när hon sitter still i soffan och viftar med sina metallpinnar - 'virka' heter det visst - men det är faktiskt himla knöligt! Titta på vad mycket saker man får slåss med när man ska försöka sova:

Det är böcker, datorer, garnnystan, hennes olika 'projekt', saxar, tv-kontroller mm mm. Det är himla tur att matte har en sådan stor soffa; det brukar för det mesta gå att tränga sig in någonstans...

Idag busade vi en del inne. Som vanligt är det Solstrålen som är mest intresserad av att busa, men vi andra är inte så dåliga på det heller:))

På eftermiddagen gick vi till hundgården en stund - fast Alfahanen var kvar hemma för han var trött - och då lekte matte med oss vilket var jättekul! Det var extra kul eftersom det inte regnade:)

På hemvägen hittade Solstrålen en häftig leksak! En tom Actimel-flaska! Ni anar inte vad mycket roligt man kan göra med den! Brorsan var riktigt stolt över sitt fynd:)

Som vanligt ville matte att vi skulle göra lite tricks. Man skulle ju kunna tro att vi bor på en cirkus som hon håller på. Fast vi får ju en del godis vilket inte är så dumt.
Den här gången tyckte hon att vi skulle stå på samma sten tillsammans. Vi var inte helt säkra på den idén - eftersom vi inte gillar att dela på saker - men som tur är så är vi båda smärta och smidiga så vi klarade av uppgiften galant!

Visst är vi duktiga?!

Tur bara att Alfahanen stannade hemma; det skulle ha varit trångt på stenen om han skulle ha varit med också...!

Voff, voff!

Lugna dagar

...är det för mig just nu. Det enda jag vill göra är att sitta och titta på sport - vilket betyder RIDsport just nu - och virka, vilket inte leder till speciellt spännande inlägg på bloggen. Speciellt eftersom jag virkar på en del julklappar som jag inte kan visa här på bloggen än av förklarliga skäl...

Jag och hundarna var till hundgården på morgonen, och på eftermiddagen körde vi en sökövning hemma (hur fort kan man hitta en dentastix???), och sedan fick de dela på en illaluktande tjurmuskel, och på den tidiga kvällspromenaden blev vi blöta allihop eftersom det började regna precis när vi kom utanför porten...

Annie

Filmdate...

...var det idag hos Bästa T, så jag och Kaxmörten gick dit på eftermiddagen för att titta på Sagan om Ringen.

Igår bakade jag drömmar och citronkaka som jag tog med och T fixade frukt mm. Dessutom bjöds det på uppskattade hundgotter för de fyrbenta; den absolut viktigaste detaljen på filmdejterna så klart:))

Annie

Höst i luften...

...innebär att jag börjar vilja byta ut alla textilier hemma. De blommiga rosa dukarna börjar kännas malplacerade och jag vill ha mera murriga färger omkring mig. Därför har jag börjat virka på en höstduk som jag ska ha till vardagsrumsbordet.

Jag gick igenom mina garner och valde ut några mörklila nystan samt ett rostrött nystan. Lite ljung/lingon vibbar:) Sedan blev det ett mörkgrönt och ett vitt nystan; lite frostig skogskänsla liksom.

Här är min början...

Den blåaktiga färgen är mera lila i verkligheten och jag tror att det här kan bli en bra duk till slut. 

Nu får de ljusrosa färgerna vila tills nästa vår/sommar.

Annie

England's Rose

Jag har precis tittat på en dokumentär om Prinsessan Diana där hennes söner William och Harry delar med sig av sina minnen av deras mamma.

Tårarna rann nerför mina kinder trots att det har gått 20 år sedan hon dog. Det är otroligt att det fortfarande påverkar mig så starkt. Men så har jag också starka minnen från den tiden. Jag bodde ju i England under stor del av 90-talet och fick på nära håll se en del av den brittiska pressens grymma mediabevakning av Diana och resten av kungafamiljen.

Jag kommer heller aldrig att glömma den lördagsnatten hon dog. Jag var på en bordtennisturnering i Liverpool med min dåvarande pojkvän, och på dagen hade min pojkvän gjort illa sitt finger under en match. På kvällen på hotellrummet blev hans finger värre och svällde upp så till slut bestämde vi oss för att åka till akuten. Vi ringde efter en taxi, och under taxiresan fick vi höra på radion att Lady Di hade råkat ut för en svår olycka vilket förstås var väldigt chockande. Efter några timmar på akuten och omplåstring av finger så kom vi tillbaka till hotellet och satte på tvn som direktsände om olyckan. Då fick vi så småningom höra att hon inte hade klarat sig.

Det kändes helt overkligt. Det var tidigt, tidigt på morgonen och vi fick inte många timmars sömn innan det var dags att åka till idrottshallen och spela bordtennis. Dock var det en väldigt konstig stämning i hallen. Många matcher skulle spelas, men jag tror att alla var chockade och hade svårt att koncentrera sig på bordtennisen. Det var nog den enda gången jag var med om en turneringsdag där det allmänna huvudämnet INTE var bordtennis.

Det var bara så otroligt svårt att ta in att denna underbara, vackra, älskade, världsberömda mamma och kvinna inte fanns mer. Hur kunde HON dö???!!! Helt obegripligt.
Och jag tror att hela England kände likadant. Länge...

När jag var tillbaka i London efter turneringen så åkte jag till Buckingham Palace för att titta på det ENORMA havet av blommor som hade lämnats framför slottet... Det var verkligen ett bevis på hur mycket hon betydde för England. Det var verkligen ett land i sorg.

Och jag kommer ihåg att jag följde hela begravningen på tv och grät med resten av världen när Elton John sjöng Goodbye England's Rose. Hennes sista långa resa till begravningsplatsen följde jag också på tvn, och jag kommer ihåg att det stod sörjande människor längsefter nästan hela vägen.
Det går nästan inte att föreställa sig den totala sorg som bedövade en hel nation, trots att jag var där.
Att en enda människa kunde påverka så många människor...det är ofattbart.

Och fortfarande så otroligt sorgligt.

Annie

Vad tycker ni???

Nog borde jag skaffa en större hundbädd åt Kaxmörten...???
Den här är ju alldeles för liten...

Annie

The one and only

Jag sköt på det för att jag visste att det skulle vara jobbigt.
Det skulle vara jobbigt att se världens bästa friidrottare bli skadad i sitt sista lopp.
Det skulle bli jobbigt att se honom bli avtackad för gott.
Det skulle bli jobbigt att föreställa sig friidrotten utan Usain Bolt.

Och det blev det.
Idag stålsatte jag mig och tittade på de sista timmarna från friidrotts-VM som jag hade spelat in. Och jag sörjde under avskedet till Usain Bolt. Tårarna rann när jag såg honom få stående ovationer från 50 000 människor på Olympia Stadium i London.

Det är svårt att förstå att denna underbara era är över och att han inte kommer att stå i startblocken på nästa mästerskap.
Jag vet att livet går vidare och nya stjärnor kommer att födas...men ingen kommer att vara

Usain Bolt

Slappardag för hundarna...

Som ni kanske kan gissa av bilderna - obäddad säng och utslagna hundar - så har jag tvättat och städat idag. Drygt 7 timmar höll jag på, och även om det var jobbigt så var det verkligen välbehövligt. Jag har legat efter med hushållssysslorna den senaste tiden och behövde verkligen ta tag i dem. Nu är tack och lov det mesta gjort - förutom att bädda sängen och sortera tvätten... - och jag ska gå och lägga mig och sova gott!

Annie

Annie

Minisemester med pappa och syrran del 3 av 4

Jag kom på att jag inte har berättat klart om våran minisemester så här kommer en fortsättning (de tidigare inläggen kan du hitta HÄR och HÄR.) 

Efter våran natt i Dalarö, och en trevlig promenad på förmiddagen i svensk

sommarmiljö så var det så dags att åka tillbaka till hemmahamnen. 

Som vanligt med pappa som kapten.

Erfaren skeppare <3

Jag njöt av den underbara skärgårdsmiljön och försökte supa in så mycket som 

möjligt. Jag vet ju inte när och om jag kommer att få chansen igen...

Jag njöt av ljudet från vattnet som slog emot båtskrovet när vi plöjde fram...

Vi tog en extra sightseeing tur och körde förbi en av de många ställena

som jag minns från barndomen. Detta är en liten holme där vi brukade ligga

när vi inte ville åka långt. Kommer ihåg hur vi skuttade runt på klipporna

med våran dåvarande schäfer som sällskap.

Eftersom vi hade en lång fredag framför oss så valde vi att sova i hemmahamnen så

att vi kunde åka ifrån båten tidigt på morgonen. Egentligen spelar det ingen roll

var båten ligger någonstans; det mysiga är att kunna sova i båten och vaggas till sömns

medan man lyssnar på alla båtljud:) Här är syrrans sida i våran ruff; där har jag 

sett min syster ligga 100-tals gånger genom åren. Och vi har lega och pratat om

allt mellan himmel och jord. Och syrran somnade så gott som alltid före mig...

Våran kväll vid bryggan var jättemysig; vi pratade och spelade frågesport.

Jag är egentligen inte så mycket för sällskapsspel, men i båten

hör det till att spela kort och sällskapsspel. Under barndomens långa båtturer (6-8 timmar)

satt jag och syrran vid det här bordet i salongen och spelade många timmar.

Andra sysselsättningar var att läsa - det blev många kärleksromaner under sommaren -

och att sitta i fören och njuta av båtlivet.

Det var kul att se kudden som jag har virkat på plats i båtsoffan.

På morgonen packade vi ihop våra saker och jag måste erkänna

att jag kände mig sorgsen att lämna båten. Vem vet om jag får 

chans att vara på båten igen och njuta av den enkla och avkopplande miljön

och alla underbara barndomsminnen. När vi åkte båt som mest så var 

vi på sjön varje helg och hela semestern under sommarhalvåret så 

det blev många nätter.

Ett sista kort på hamnen från båten innan vi åkte...

Annie

Min egna lilla knasboll

Det här är så typiskt Solstrålen:=)

Han går ut i hallen för att lägga sig ner men istället för att lägga sig i den stora mjuka biabädden, så tränger han sig ner på golvet MELLAN bädden och garderobsdörren... Ja, det kan ju också vara skönt...?!

Annie