Framtida minnen...

De senaste dagarna har jag tänkt väldigt mycket på den dagen jag kommer att vara tvungen att klara mig utan mina älsklingar. När en hund i bekantskapskretsen går bort så blir det ju naturligt så att man tänker MYCKET på sin egen situation och ens egna hundar, i alla fall för mig. Nu vet jag att jag kommer att ha nya underbara fyrbenta vänner i framtiden, men ingen kommer ju att ersätta mina första egna hundar, speciellt Alfahanen som är min allra första egna superkloka hund och Kaxmörten som är den första hund jag har uppfostrat från valp och som är SÅÅ fäst vid mig.

Jag försöker att pränta in allt jag upplever med dem i mitt hjärta och i min själ, men jag vet att jag i framtiden också kommer att vilja ha bilder och mera påtagliga minnen. Jag har redan tagit tassavtryck av alla tre och jag har också nu bestämt mig för att filma hundarna vid olika speciella tillfällen. Jag ser framför mig hur jag en dag kommer att titta på filmerna och gråta floder men samtidigt känna mig tröstad av att jag har dessa filmer och för en stund kan se mina älsklingar igen...och igen...och igen... OCH för att förhoppningsvis inte förlora filmerna så kommer jag att lägga upp filmsnuttarna här på bloggen.

Den allra första filmen är tagen i sovrummet på kvällen när Alfahanen ligger i sängen och sover. Jag kan INTE föreställa mig hur jag ska klara mig utan honom bredvid mig i sängen. Hur ska jag kunna somna utan att kunna lyssna på hans andetag...? Eller känna hans mjuka päls under mina fingrar...?

Han ger mig en sådan enorm känsla av trygghet och ro i själen. Så fort jag kramar honom så känner jag hur lugnet sprider sig inombords... Jag kan bara inte föreställa mig livet utan honom.

Ett annan härligt stund är från hundgården:

Det är svårt att tro att han är så gammal som han är när jag ser honom springa runt så här:=)

Annie