Min sista dag på båten...för den här gången!

(Alltså, jag är så irriterad...! Jag satt och skrev ett långt inlägg på bussen hem från dagen, men sedan när jag skulle kliva av så missade jag att spara inlägget...så det försvann!!! Så nu lär jag skriva om allt så gott det går...)

Jag vaknade tidigt på morgonen (runt kl 8) och låg i sovsäcken och njöt av alla bekanta båtljud; tamparna som gnider mot båten, vajrar som slår mot mastarna, vattnet som kluckar mot båtskrovet...så välbekanta och avkopplande ljud:)

Sedan tittade jag på syrrans sida av ruffen...

...där hon brukade ligga och snarka, eller prata med mig om allt möjligt mellan himmel och jord, men numera (utan barn i båten) används våran bakre ruff -som ni ser- mest som ett avlastningsområde:)

Sedan mindes jag också våran morgonrutin som vi två barn/tonåringar hade, då vi varje morgon brukade öppna ruffdörren efter vi vaknat...

...och ropa på familjens hund (först Ludde och sedan Zolo) som kom lunkande till dörröppningen och gav oss varsin morgonslick:))) Det var såå mysigt:)

Men efter en stunds dagdrömmande kröp jag ur sovsäcken och åt båtfrukost med pappa. Och jag var faktiskt sugen på frukost vid 9-tiden (annars brukar jag äta senare) så det stämmer verkligen att sjön suger på många sätt:)

Sedan gick vi en sista promenad då vi gick förbi våran strandrestaurang från gårdagskvällen...

...och genom en skogspark och kom ut vid vattnet...

... där det var väldigt populärt att vindsurfa med hjälp av en stor flygande drake; Kitesurfing:



Bild från https://en.wikipedia.org/

Jag har aldrig sett det förut och var till och med tvungen att fråga några av dem vad det hette det som de höll på med:)
Man kunde också se hamnen där vi låg under natten:

Sedan var det dags att bege oss tillbaka till hemmahamnen och jag fick sitta och styra båten en stund medan pappa höll på att fixa med något.

Jag tog också chansen att sitta framme i fören och njuta av havsluften och utsikten och vattenstänk:) Det var en av syrrans och mina favoritsaker att göra på båten under färd. Vi brukade ligga på mage allra längst fram och titta ner på vattnet som forsade och brusade mot skrovet, och ibland satt vi med med bara ben genom relingen och njöt av känslan av vattnet som skvätte mot nakna fötter. Allra roligast var det förstås om det kom en extra stor båt (typ Vaxholmsbolaget eller stora färjor) för då gungade det rejält och det var alltid extra spännande:) Men nu nöjer jag mig med att sitta bekvämt på en kudde framme i fören...

...och bara njuta av utsikten och vattnet!

 Vi fikade med de klassiska båtkexen nummer ett:

 

...Ballerinakex! Jag lovar att de aldrig smakar så gott som på båten! Och vi hade nästan alltid ett paket liggande i båten som vi fick smaka av om vi hade tur under våran uppväxt:)

 

Men så till slut var väskorna och sovsäcken packade...

 

...och det var dags att återigen säga adjö till min barndomsvän...

Jag måste säga att jag hade en klump av vemod i magen och det kändes lite sorgligt att mina dagar på båten var till ända. Det var sååå underbart att vara där igen och få njuta av alla välkända saker och bli speciellt påmind om alla underbara minnen som våra föräldrar har gett oss under våran uppväxt. Jag har till och med fällt några tårar av tacksamhet för allt det härliga som vi fick uppleva under våran barndom, och tacksamhet för att återigen kunna vara på båten med pappa!

Så återigen, pappa - och jag har sagt det förut - tack för ett par UNDERBARA dagar som jag kommer att tänka tillbaka på länge, länge med stor glädje<3!

I'll be back!!!

Annie