Orolig matte

Livet är inte lätt när man känner sig krasslig.

Inatt vaknade jag av att Solstrålen vankade runt i sovrummet. Hundarna har tre bekväma ställen att sova på i sovrummet som de brukar alternera emellan, men i natt hade han inte ro att lägga sig ner någonstans. Jag vet att Solstrålen och Kaxmörten brukar lugna sig om de får ligga i sängen med mig, så jag lyfte upp Solstrålen i sängen. Normalt sett behöver jag inte lyfta upp honom eftersom han har stutsbollar i tassarna, men det märktes att han inte ville hoppa och jag märkte dessutom att han hade ont någonstans eftersom han pep till ibland. Jag försökte klämma lite försiktigt överallt på honom men han visade inte någon direkt reaktion någonstans. Men han slog sig till ro till slut, men då ville han ligga brevid mig. Det är inte normalt för att vara Solstrålen - han är ganska självständig och vill ofta ligga nära men ändå för sig själv. Men inte inatt. Han tryckte sig mot mig, och jag hade armen runt honom medan vi sov. För jag lyckades somna om trots att jag kände mig orolig eftersom jag vet hur lätt han kan bli dålig. Dessutom kunde jag ju inte hitta något exakt smärtområde på honom vilket också kändes oroande.

 

När vi klev ur sängen på dagen så märkte jag att han rörde sig stelt, men han gick ändå omkring. Och han hade sin svans rätt upp som vanligt. Han har alltid sin svans rätt upp när han mår bra, så det var skönt att se att svansen inte hängde på honom. Men jag märkte att ibland när jag kom åt honom så gnällde han till. Ett tag verkade som om det var en framtass som gjorde ont men han använde alla tassarna, så det är omöjligt att säga. Vi har varit ute och det gick bra, även om det blev väldigt lugna och korta promenader. Han har ätit sin mat och han har druckit vatten vilket är bra. Dock är han orolig och vankar runt en del, som om att det är något som inte känns bra för honom vilket sedan gör det svårt för honom att slå sig till ro. Ibland vill han inte hoppa ner eller upp från soffan och ibland gnäller han till. Dessutom har han fortsatt att söka sig till mig mer än vad han brukar.

Jag har haft stenkoll på honom under dagen och det har varit svårt att fokusera på något annat när jag är så orolig för att han ska bli sämre. Det känns ändå som om han var bättre under dagen än han var förra natten, så vi får väl se hur det går i natt. Hoppas, hoppas att det är något tillfälligt som går över. Senaste gången han var riktigt dålig var i augusti förra året vilket är ett tag sedan och den längsta period han har varit frisk, men han får VÄLDIGT gärna fortsätta att må bra ett bra tag till...

Jag har märkt på hundarna att de söker sig till mig när de inte mår bra, och det får mig att känna mig väldigt ödmjuk. Jag hoppas att det betyder att de litar på att jag ska hjälpa dem och att jag är deras trygghet när de känner sig konstiga. När Kaxmörten är osäker eller mår dåligt vill han helst krypa innanför tröjan på mig, och Solstrålen söker ju också min närhet när han gör illa sig eller när han känner sig krasslig som idag.

Nu håller jag alla tummar jag har att Solstrålen ska få en lugn natt och att han ska krya på sig och bli bättre utan att jag behöver kontakta veterinär.

Annie