Oj, oj, oj...nu har det varit väldigt fullt upp i några dagar! Har jag inte passat hundar så har jag promenerat med hundar, klippt klor på hundar, eller bakat, eller städat, eller tvättat i tvättstugan, eller... Ja, ni förstår kanske vad jag menar:)
De senaste dagarna har jag inte hunnit handarbeta någonting, och det har väl varit tur att jag i alla fall har skrivit ett dagligt inlägg på den här bloggen för då har jag varit tvungen att sitta ner och koppla av en stund - även om hjärnan har jobbat:) Magen krånglar fortfarande så jag äter inte så mycket just nu - det har väl blivit en ofrivillig 5:2-period... Imorgon hoppas jag att jag i alla fall kan sätta mig ner ett tag och handarbeta. Alla mina väntande julklappsprojekt tittar anklagande på mig från sin hög på vardagsrumsbordet:))
Nu ska jag försöka läsa ikapp på några av mina favoritbloggar innan det är dags att städa av sängen, sätta på nya sängkläder, gå kvällspromenaden och sedan ÄNTLIGEN krypa ner i sängen...! Det skulle inte förvåna mig om jag sitter som en utslagen zombie i soffan imorgon...hahaha!
Annie
måndag 31 augusti 2015
söndag 30 augusti 2015
När livet är SKIT...
Jag hade egentligen tänkt att ta det riktigt lugnt och handarbeta och titta på sport idag, men jag ställde mig i köket och bakade istället.
Jag är en sådan person som hellre har några få riktigt goda vänner, än någon som umgås med en massa människor utan djupare vänskap. Då är jag hellre ensam med hundarna. Därför kan jag räkna mina riktiga vänner på ena handens fingrar. Men de riktiga vänner jag har bryr jag mig riktigt mycket om; efter att ha spenderat så många år på egen hand i London utan riktiga vänner som förstod mig, så uppskattar jag numera verkligen de människor som är viktiga för mig:)
Nu har en av mina vänner det riktigt, riktigt kämpigt. Hon har varit sjukskriven länge och hela det här året har hon också haft problem med sin yngre tonårsson. Hon blev utförsäkrad och försökte gå till Arbetsförmedlingen där hon inte fick någon bra hjälp. Sedan blev hon av med bostadsbidraget och kunde inte betala räkningarna och när hon bara mådde sämre och sämre så vände hon sig till sin läkare på Psyk som sjukskrev henne igen. Då godkänner inte Försäkringskassan hennes sjukskrivning! Så nu måste hon återigen vända sig till Soss, men hon vet inte ens om de kommer att hjälpa henne. Så nu står hon med en massa räkningar som hon inte kan betala och hon har ingen aning var hon ska få pengarna ifrån. OCH hon mår redan dåligt innan allt detta!
Jag tycker det är för jä...gt rent utsagt! Och jag lider så med henne eftersom jag vet hur det är att må riktigt riktigt dålig och helt tappa fotfästet. Jag känner mig också orolig att hon kan börja må så dåligt att hon får självmordstankar - det vore INTE konstigt och helt förståeligt! Även det vet jag ju hur det känns så jag lider verkligen med henne.
Tyvärr kan jag ju inte bidra med så mycket mer än att lyssna på henne och låta henne får ventilera sitt mående när hon behöver. Men så kom jag på att jag kan ju faktiskt baka lite åt henne, i förhoppning att det kan hjälpa när hon inte vet var hon ska få pengar till hyran eller mat etc.
Så idag ställde jag mig och bakade 6 limpor (jag behöll en)...
...och chokladkladdmuffins...
...och en stor låda med hennes favoritkakor, sega kolakakor...
Medan jag höll på i köket passade Alfahanen på att gå och lägga sig i min säng i det svala sovrummet...
Och som vanligt kunde jag inte låta bli att ta några extra kort på min underbara vän!
Man riktigt ser vad han myser i mattes säng...!
När all bakning så var klar ikväll så packade jag ner allt i en papperspåse och gick över till min vän med den. Det blev inte någon vila för mig idag, men det var det värt när jag såg hennes min:)
Jag hoppas att det hjälpte henne att känna att hon är inte ensam, och det finns människor som faktiskt bryr sig om hur hon har det, och är villiga att hjälpa på de sätt de kan:) Det kan verkligen göra skillnad när man mår dåligt och allt känns hopplöst, så jag hoppas att det hjälpte henne lite grann i alla fall:)
Annie
Jag är en sådan person som hellre har några få riktigt goda vänner, än någon som umgås med en massa människor utan djupare vänskap. Då är jag hellre ensam med hundarna. Därför kan jag räkna mina riktiga vänner på ena handens fingrar. Men de riktiga vänner jag har bryr jag mig riktigt mycket om; efter att ha spenderat så många år på egen hand i London utan riktiga vänner som förstod mig, så uppskattar jag numera verkligen de människor som är viktiga för mig:)
Nu har en av mina vänner det riktigt, riktigt kämpigt. Hon har varit sjukskriven länge och hela det här året har hon också haft problem med sin yngre tonårsson. Hon blev utförsäkrad och försökte gå till Arbetsförmedlingen där hon inte fick någon bra hjälp. Sedan blev hon av med bostadsbidraget och kunde inte betala räkningarna och när hon bara mådde sämre och sämre så vände hon sig till sin läkare på Psyk som sjukskrev henne igen. Då godkänner inte Försäkringskassan hennes sjukskrivning! Så nu måste hon återigen vända sig till Soss, men hon vet inte ens om de kommer att hjälpa henne. Så nu står hon med en massa räkningar som hon inte kan betala och hon har ingen aning var hon ska få pengarna ifrån. OCH hon mår redan dåligt innan allt detta!
Jag tycker det är för jä...gt rent utsagt! Och jag lider så med henne eftersom jag vet hur det är att må riktigt riktigt dålig och helt tappa fotfästet. Jag känner mig också orolig att hon kan börja må så dåligt att hon får självmordstankar - det vore INTE konstigt och helt förståeligt! Även det vet jag ju hur det känns så jag lider verkligen med henne.
Tyvärr kan jag ju inte bidra med så mycket mer än att lyssna på henne och låta henne får ventilera sitt mående när hon behöver. Men så kom jag på att jag kan ju faktiskt baka lite åt henne, i förhoppning att det kan hjälpa när hon inte vet var hon ska få pengar till hyran eller mat etc.
Så idag ställde jag mig och bakade 6 limpor (jag behöll en)...
...och chokladkladdmuffins...
...och en stor låda med hennes favoritkakor, sega kolakakor...
Medan jag höll på i köket passade Alfahanen på att gå och lägga sig i min säng i det svala sovrummet...
Och som vanligt kunde jag inte låta bli att ta några extra kort på min underbara vän!
Mattes gråa älskling!
Man riktigt ser vad han myser i mattes säng...!
När all bakning så var klar ikväll så packade jag ner allt i en papperspåse och gick över till min vän med den. Det blev inte någon vila för mig idag, men det var det värt när jag såg hennes min:)
Jag hoppas att det hjälpte henne att känna att hon är inte ensam, och det finns människor som faktiskt bryr sig om hur hon har det, och är villiga att hjälpa på de sätt de kan:) Det kan verkligen göra skillnad när man mår dåligt och allt känns hopplöst, så jag hoppas att det hjälpte henne lite grann i alla fall:)
Annie
Lördagsutflykter:)
Idag var jag, Alfahanen och Kaxmörten hos Bästa T för att hålla deras hund sällskap medan T med familj var på dop. Solstrålen var hos min syster och svåger och körde slut på dem:)
När dopet var slut gick vi över till syrran för att umgås med familjen. Min systerdotter fyller 13 år så hon fick ett paket från mig med lite skönhetsprodukter och en chokladkaka:) Det blev dessutom god middag och sedan en film. Vid det laget var mina hundar ganska trötta, men tyvärr kan det vara trångt i soffan hemma hos syrran med två vuxna, tre tonåringar och två hundar redan innan vi dyker upp, så man får vara lite kreativ med sina sovplatser om man är besökande hund...
När dopet var slut gick vi över till syrran för att umgås med familjen. Min systerdotter fyller 13 år så hon fick ett paket från mig med lite skönhetsprodukter och en chokladkaka:) Det blev dessutom god middag och sedan en film. Vid det laget var mina hundar ganska trötta, men tyvärr kan det vara trångt i soffan hemma hos syrran med två vuxna, tre tonåringar och två hundar redan innan vi dyker upp, så man får vara lite kreativ med sina sovplatser om man är besökande hund...
 |
| Efter att ha farit runt och letat efter en bra plats så hoppade Solstrålen till slut upp på en hög med kläder och filtar mm och lade sig till rätta...:) |
 |
| Kaxmörten slog sig till ro på min lilla handarbetspåse nedanför fåtöljen jag satt i:) |
 |
| Den lilla Biabädden jag drog fram klämde Shiba ner sig i:) |
fredag 28 augusti 2015
Värk
Det senaste dygnet har jag haft problem med magvärk, vilket gjorde att jag sov dåligt i natt och idag har jag inte alls känt mig så pigg. Nu på kvällen har jag svept in mig i min lapptäcksfilt och ligger på soffan och tittar på friidrotten. Hjärnan är slut så jag har inte ens orkat brodera nu på kvällen och jag minns inte senaste kvällen som jag inte orkade brodera! Ikväll har jag inte ätit någon mat för att se om magen lugnar ner sig då. Det brukar nämligen hjälpa när jag har mina IBS-besvär. Jag har slickat i mig några isglassar i alla fall:) Jag ser inte fram emot att ta mig ut med hundarna på kvällspromenaden, så det blir nog en kort tur ikväll.
Annie
Annie
torsdag 27 augusti 2015
Filmdate och broderi
Idag var det filmdate hos Bästa T:)
Vi människor tittade på första Sagan om ringen-filmen medan Alfahanen flyttade sig mellan deras balkong och sängen i T:s sons rum...
...där Alfahanen sov riktigt gott:) Han har fått special-tillstånd att ligga där:DD
Hemma så broderar jag just nu på min jultavla som jag började med för över tio år sedan, när jag fortfarande bodde i England. Så här såg den ju ut när jag grävde fram den ur gömmorna för en dryg vecka sedan...
Det skulle kännas väldigt bra att få klar den här - det är ju liksom på tiden...haha!
Annie
Vi människor tittade på första Sagan om ringen-filmen medan Alfahanen flyttade sig mellan deras balkong och sängen i T:s sons rum...
...där Alfahanen sov riktigt gott:) Han har fått special-tillstånd att ligga där:DD
Hemma så broderar jag just nu på min jultavla som jag började med för över tio år sedan, när jag fortfarande bodde i England. Så här såg den ju ut när jag grävde fram den ur gömmorna för en dryg vecka sedan...
...och så här långt har jag kommit nu:
Det skulle kännas väldigt bra att få klar den här - det är ju liksom på tiden...haha!
Annie
onsdag 26 augusti 2015
Tupplurar!
(Apropå gårdagens inlägg så kan jag berätta att det var tydligen en buss som exploderade efter att något hade börja brinna i motorn. Bussen var tack och love inte i tjänst och ingen blev skadad.)
Nu har det varit lite dåligt med hundar här på bloggen de senaste dagarna så jag tänkte bjuda på mina sovande sötnosar.(De är sååå söta när de sover så det blir ofta kort tagna då:D)
Solstrålen är som en bebis - han kan somna var som helst och ofta i rolig positioner (favoriten var väl när han som valp gick och lade sig på skohyllan!) På dessa kort är sovställningarna lite mer normala men han och de andra två är lika söta för det:)
Nu har det varit lite dåligt med hundar här på bloggen de senaste dagarna så jag tänkte bjuda på mina sovande sötnosar.(De är sååå söta när de sover så det blir ofta kort tagna då:D)
Solstrålen är som en bebis - han kan somna var som helst och ofta i rolig positioner (favoriten var väl när han som valp gick och lade sig på skohyllan!) På dessa kort är sovställningarna lite mer normala men han och de andra två är lika söta för det:)
 |
| Sovmorgon i sängen medan matte gör sig i ordning. |
 |
| Solstrålen sover framåtlutad i soffan. |
 |
| Min solstråle sover på min hög av handarbeten. |
 |
| Solstrålen sover på soffan men med bakbenen hängande utanför soffan:) |
 |
| Kaxmörten myser bland kuddar och filtar! |
 |
| Den gråa sköna filten låg på handarbetslådan till höger men på något sätt fick Kaxmörten ner den på soffan och rullade in sig i den! |
 |
| Liten sötnos i en stor korg:) |
 |
| Trött Alfahane passar på att sova en stund medan matte står och pratar:) |
 |
| Ännu en tupplur i soffan! |
Annie
tisdag 25 augusti 2015
En märklig och lite läskig upplevelse...
På eftermiddagen ringde mobiltelefonen och det var Bästa T.
Du måste komma hit! Det brinner därnere hos dig; det bolmar massor av svart rök och det har smällt flera gånger!!! Du måste ta hundarna och komma hit!!!
(Bästa T och jag bor på varsin sida av ett litet centrum med bara fem minuters promenadväg emellan oss. Hon bor högst upp i sitt hyreshus och hade sett och hört allt det där när hon kom hem från jobbet och tittade ut på balkonen som ligger i min riktning.)
Genast kickade adrenalinet in - på grund av mina negativa upplevelser i livet så har jag tänkt på ett sådant här scenario många gånger och tänkt på vad jag skulle göra om det börjar brinna eller något liknande. Jag kände ingen rök eller dylikt men så hade jag ju suttit inne i flera timmar och hade ingen aning om något hade hänt ute. Jag såg ingen rök när jag tittade ut men eftersom jag bor i ett hyreshusområde med drygt tio hus så kunde det ju vara något hus bakom mitt (jag har bara fönster åt ett håll).
Snabbt plockade jag ihop vad jag MÅSTE ha om jag tänker mig en situation att jag ska klara mig utanför hemmet i flera dagar eller mer - vilket det i värsta fall skulle kunna röra sig om. Mina viktiga papper (som alla är samlade på samma ställe för just ett sådant tillfälle), datorn, mobiltelefon, datorkablar, plånbok. Sedan blev det några saker som egentligen inte är livsviktiga men betydelsefulla för mig: Sagan om ringen-triologin (?) och ett handarbete. I bråskan så hann jag reflektera att jag egentligen skulle vilja ta med mig ALLA mina handarbeten - jag har ju 1000-tals timmar investerade i dem och det skulle verkligen smärta att förlora allt det! Slutligen slängde jag ner en rulle hundbajspåsar (!) och kopplade hundarna och gick ut. Det tog mig ungefär 5 minuter att lämna lägenheten - kanske för sakta men jag var ändå ganska nöjd och kände att jag ändå hade varit effektiv.
När jag kom ut så kände jag att det luktade konstigt och att himlen kanske var lite rökig, men ingenting att jämföra med vad T hade sagt. Och ännu mer viktigt; det var inga andra som sprang runt i panik med väskor på ryggen...! Allt såg lika normalt ut som det hade gjort när jag var ute på förmiddagen. Men jag fortsatte ändå mot T för jag hade ju ingen koll och ville vara på den säkra sidan. När jag hade kommit halvvägs ringer T mig igen - 10 minuter efter första gången hon ringde - och sade att röken hade slutat att bolma och att det verkade ha lugnat ner sig. Och med tanke på att ingen annan verkade vara oroad så kom vi fram till att jag kunde nog gå hem igen. Hon hade blivit jätterädd och trodde att det kanske var någon gasläcka etc, och tänkte genast på mig och hundarna.
Jag är verkligen tacksam att jag har en sådan god vän som tänker på mig och är redo att ställa upp på en gång om det är någon fara med mig och mina älsklingar, så jag var bara tacksam att hon ringde, även om det var falskt alarm den här gången. Jag vet fortfarande inte vad som hade hänt och vad det var för explosioner som hördes, eller vad röken var ifrån. Med tanke på hur folk skvallrar på ett sådant här litet ställe så kanske jag för höra tids nog. Jag var bara väldigt tacksam att jag kunde återvända hem och att alla mina ägodelar var i säkert förvar.
Dock blev det ju en otrolig stressig situation så när jag väl hade lugnat ner mig så dröjde det inte länge innan jag och hundarna somnade på soffan...
Det hela var verkligen en tankeställare och ett bra test för en nödsituation. Jag kom på efteråt att jag borde ha tagit med mobilladdaren också ifall mobilen skulle lägga av, men annars är jag nöjd med hur snabb jag var och hur snabbt jag plockade ihop allt. Sedan är det ju så att jag bor på första våningen och skulle det börja brinna i mitt hus så kan jag och hundarna ta oss ut via balkongen, vilket känns väldigt tryggt.
Hur är det med er? Har ni funderat på vad ni skulle göra och vad ni skulle försöka få med er om ni måste lämna ert hem snabbt vid en krissituation?
Jag är bara otroligt tacksam att det var falskt alarm och att jag kan sitta i lugn och ro i kväll i mitt eget hem, med datorn framför mig och mina hundar och handarbeten omkring mig:)
Annie
Du måste komma hit! Det brinner därnere hos dig; det bolmar massor av svart rök och det har smällt flera gånger!!! Du måste ta hundarna och komma hit!!!
(Bästa T och jag bor på varsin sida av ett litet centrum med bara fem minuters promenadväg emellan oss. Hon bor högst upp i sitt hyreshus och hade sett och hört allt det där när hon kom hem från jobbet och tittade ut på balkonen som ligger i min riktning.)
Genast kickade adrenalinet in - på grund av mina negativa upplevelser i livet så har jag tänkt på ett sådant här scenario många gånger och tänkt på vad jag skulle göra om det börjar brinna eller något liknande. Jag kände ingen rök eller dylikt men så hade jag ju suttit inne i flera timmar och hade ingen aning om något hade hänt ute. Jag såg ingen rök när jag tittade ut men eftersom jag bor i ett hyreshusområde med drygt tio hus så kunde det ju vara något hus bakom mitt (jag har bara fönster åt ett håll).
Snabbt plockade jag ihop vad jag MÅSTE ha om jag tänker mig en situation att jag ska klara mig utanför hemmet i flera dagar eller mer - vilket det i värsta fall skulle kunna röra sig om. Mina viktiga papper (som alla är samlade på samma ställe för just ett sådant tillfälle), datorn, mobiltelefon, datorkablar, plånbok. Sedan blev det några saker som egentligen inte är livsviktiga men betydelsefulla för mig: Sagan om ringen-triologin (?) och ett handarbete. I bråskan så hann jag reflektera att jag egentligen skulle vilja ta med mig ALLA mina handarbeten - jag har ju 1000-tals timmar investerade i dem och det skulle verkligen smärta att förlora allt det! Slutligen slängde jag ner en rulle hundbajspåsar (!) och kopplade hundarna och gick ut. Det tog mig ungefär 5 minuter att lämna lägenheten - kanske för sakta men jag var ändå ganska nöjd och kände att jag ändå hade varit effektiv.
När jag kom ut så kände jag att det luktade konstigt och att himlen kanske var lite rökig, men ingenting att jämföra med vad T hade sagt. Och ännu mer viktigt; det var inga andra som sprang runt i panik med väskor på ryggen...! Allt såg lika normalt ut som det hade gjort när jag var ute på förmiddagen. Men jag fortsatte ändå mot T för jag hade ju ingen koll och ville vara på den säkra sidan. När jag hade kommit halvvägs ringer T mig igen - 10 minuter efter första gången hon ringde - och sade att röken hade slutat att bolma och att det verkade ha lugnat ner sig. Och med tanke på att ingen annan verkade vara oroad så kom vi fram till att jag kunde nog gå hem igen. Hon hade blivit jätterädd och trodde att det kanske var någon gasläcka etc, och tänkte genast på mig och hundarna.
Jag är verkligen tacksam att jag har en sådan god vän som tänker på mig och är redo att ställa upp på en gång om det är någon fara med mig och mina älsklingar, så jag var bara tacksam att hon ringde, även om det var falskt alarm den här gången. Jag vet fortfarande inte vad som hade hänt och vad det var för explosioner som hördes, eller vad röken var ifrån. Med tanke på hur folk skvallrar på ett sådant här litet ställe så kanske jag för höra tids nog. Jag var bara väldigt tacksam att jag kunde återvända hem och att alla mina ägodelar var i säkert förvar.
Dock blev det ju en otrolig stressig situation så när jag väl hade lugnat ner mig så dröjde det inte länge innan jag och hundarna somnade på soffan...
Det hela var verkligen en tankeställare och ett bra test för en nödsituation. Jag kom på efteråt att jag borde ha tagit med mobilladdaren också ifall mobilen skulle lägga av, men annars är jag nöjd med hur snabb jag var och hur snabbt jag plockade ihop allt. Sedan är det ju så att jag bor på första våningen och skulle det börja brinna i mitt hus så kan jag och hundarna ta oss ut via balkongen, vilket känns väldigt tryggt.
Hur är det med er? Har ni funderat på vad ni skulle göra och vad ni skulle försöka få med er om ni måste lämna ert hem snabbt vid en krissituation?
Jag är bara otroligt tacksam att det var falskt alarm och att jag kan sitta i lugn och ro i kväll i mitt eget hem, med datorn framför mig och mina hundar och handarbeten omkring mig:)
Annie
måndag 24 augusti 2015
Sport, sport och mera sport!
Jag har inte så mycket att skriva om här på 'vardagsbloggen' just nu eftersom jag spenderar så mycket tid som jag kan med att titta på friidrotts-VM (först det inspelade passet från natten och sedan kvällspasset) och samtidigt brodera på mina olika julklappsprojekt. Eftersom jag också är tvungen att gå promenader med hundarna och blogga på mina andra bloggar (det finns en hel del att skriva om på korsstygnsbloggen, och julen tänker jag OFTA på så julbloggen är också igång), så skulle jag just nu behöva ett dygn som har 48 timmar och inte 'bara' 24 timmar!
Men jag klagar INTE - det är underbara dagar för mig! Jag älskar när det är stora sportmästerskap och tvn sänder dem dygnet runt! Då kan jag gå helt in i mitt stora sportintresse och jag vet att de dagarna alltid bjuder på mycket underhållning:) Visst är det kul och spännande om svenskar är med, men det är inte nödvändigt för min del. Jag tittar med intresse även om det inte är några svenska att heja på:) Och om ni undrar; JA, jag har alltid varit så intresserad av sport! Jag kommer ihåg när jag fortfarande bodde hemma som tonåring hur jag gick upp mitt i natten för att titta på Mats Wilander som spelade tennis i Australian Open, eller hur jag satt i gillestugan och skrek när Sverige spelade ishockey och gjorde mål! Tack och lov har mina föräldrar alltid varit förstående när det gäller mitt stora sportintresse, och jag tror till och med att jag har fått det från min mamma som också är intresserad av sport:) Även min underbara morfar brukade följa sport på tv och jag har många fina minnen av att sitta hemma hos mormor och morfar och titta på sport på tvn med morfar:)
Dock måste jag slita mig från tvn senare i veckan eftersom vi har 'filmdater' inbokade och min systerdotter fyller 13 år, så då kanske det kommer att hända saker här på bloggen igen...
Annie
Men jag klagar INTE - det är underbara dagar för mig! Jag älskar när det är stora sportmästerskap och tvn sänder dem dygnet runt! Då kan jag gå helt in i mitt stora sportintresse och jag vet att de dagarna alltid bjuder på mycket underhållning:) Visst är det kul och spännande om svenskar är med, men det är inte nödvändigt för min del. Jag tittar med intresse även om det inte är några svenska att heja på:) Och om ni undrar; JA, jag har alltid varit så intresserad av sport! Jag kommer ihåg när jag fortfarande bodde hemma som tonåring hur jag gick upp mitt i natten för att titta på Mats Wilander som spelade tennis i Australian Open, eller hur jag satt i gillestugan och skrek när Sverige spelade ishockey och gjorde mål! Tack och lov har mina föräldrar alltid varit förstående när det gäller mitt stora sportintresse, och jag tror till och med att jag har fått det från min mamma som också är intresserad av sport:) Även min underbara morfar brukade följa sport på tv och jag har många fina minnen av att sitta hemma hos mormor och morfar och titta på sport på tvn med morfar:)
Dock måste jag slita mig från tvn senare i veckan eftersom vi har 'filmdater' inbokade och min systerdotter fyller 13 år, så då kanske det kommer att hända saker här på bloggen igen...
Annie
söndag 23 augusti 2015
Yiihaa!!!
Jag är SÅÅÅ GLAAAD att Usain Bolt vann 100 meter i VM idag!!!
Jag tror jag skrek mera - och Alfahanen skällde mera - än vad jag gjorde när svenskarna vann medaljer i VM i längdskidor i Falun!
Jag tycker det är sååå fel att en person som har varit dopad två gånger ska få fortsätta tävla! Jag kan acceptera att man får komma tillbaka efter EN dopningsfällning eftersom det KAN vara ett misstag - som det t ex var när Nicklas Bäckström inte fick spela OS-finalen i ishockey eftersom han hade tagit pollenallergitabletter efter läkarens godkännande. Men händer det flera gånger och med grov dopning, typ anabola steroider, då ska man stängas av från sport för gott tycker jag!
Så det kändes SÅ himla skönt att skönspringande Usain Bolt kunde sätta två-gånger-dopingfällde Justin Gatlin på plats och vinna guld återigen! Ibland är livet rättvist!
Go Bolt!
Annie
lördag 22 augusti 2015
Äntligen!
Äntligen fick jag chans att sitta ner i soffan och handarbeta och titta på sport hela dagen!!!
Det var såå skönt och såå välbehövligt!
Jag broderade på lite julklappsprojekt och så gjorde jag klart en juldekoration som jag ska behålla själv:
Imorgon räknar jag med att fortsätta brodera och titta på friidrotts-VM medan hundarna slappar på balkongen och i soffan.
Härligt!!!
Annie
Det var såå skönt och såå välbehövligt!
Jag broderade på lite julklappsprojekt och så gjorde jag klart en juldekoration som jag ska behålla själv:
Imorgon räknar jag med att fortsätta brodera och titta på friidrotts-VM medan hundarna slappar på balkongen och i soffan.
Härligt!!!
Annie
fredag 21 augusti 2015
En kul stund i hundgården:)
Nu har det varit några dagar med fullt upp av en massa grejor så nu ser jag MYCKET fram emot en lugn helg i soffan framför tvn med mycket handarbete och sportsändningar...låter underbart!!!
Idag har jag fått hjälpa till att åka och hämta systerdottern inne i stan; hon har börjat sjuan på Kunskapsskolan och idag hade de en dag med friluftsaktiveteter så att alla nya elever ska få en chans att lära känna varandra lite bättre. Ett kul initiativ och systerdottern verkar nöjd vilket känns skönt:) Man vet ju hur jobbigt högstadiet kan vara om man har otur...:(
När jag kom hem på eftermiddagen så tog jag hundarna och gick ner till hundgården. Det var varmt men större delen av hundgården låg i skugga så hundarna kunde springa runt och ha det lite trevligt...
Idag har jag fått hjälpa till att åka och hämta systerdottern inne i stan; hon har börjat sjuan på Kunskapsskolan och idag hade de en dag med friluftsaktiveteter så att alla nya elever ska få en chans att lära känna varandra lite bättre. Ett kul initiativ och systerdottern verkar nöjd vilket känns skönt:) Man vet ju hur jobbigt högstadiet kan vara om man har otur...:(
När jag kom hem på eftermiddagen så tog jag hundarna och gick ner till hundgården. Det var varmt men större delen av hundgården låg i skugga så hundarna kunde springa runt och ha det lite trevligt...
 |
| Nu när det är så varmt så har inte Solstrålen velat leka så mycket på förmiddagen... |
 |
| ...utan han föredrar sen eftermiddag för spring och bus:) |
 |
| Här har jag slängt ut lite godis åt mina grabbar... |
 |
| ...och alla gillar den leken, även om Solstrålen är den som är mest entusiastisk:) Det är Beagle-näsan förstås...! |
 |
| Som vanligt måste Alfahanen lägga sig i gräset och vila en stund... |
 |
| ...innan han kommer på att det är ganska skönt... |
 |
| ...att rulla runt... |
 |
| ...och klia sig... |
 |
| ...på ryggen! |
 |
| Livet är underbart när man är en tio-årig Alfahane och kan ligga i gräset och mysa:) |
Annie
torsdag 20 augusti 2015
Fullpackad dag
Idag har det varit fullt upp med tvätt, hundar, städning, diskning, strul med datorn, besök på apoteket och mataffär. Slutligen har jag gjort en broccoli- och fetaostpaj till middag (som jag inte har hunnit äta än...). Tyvärr har jag inte haft tid att sitta ner och brodera, eller titta på hästhoppning eller göra något av det jag egentligen skulle vilja göra. Dessutom har jag fått tagit värktabletter för ryggen och benen, vilket är ganska vanligt när jag måste packa in alldeles för mycket under en dag...
Nu ska jag försöka titta ikapp hästhoppning från idag eftersom den fortsätter imorgon. Och på lördag börjar friidrotts-VM så jag har fullt upp att hinna med all sport just nu...ett trevligt problem!
Annie
Nu ska jag försöka titta ikapp hästhoppning från idag eftersom den fortsätter imorgon. Och på lördag börjar friidrotts-VM så jag har fullt upp att hinna med all sport just nu...ett trevligt problem!
Annie
onsdag 19 augusti 2015
Lugn onsdag
Jag skulle ha tvättat idag, men jag flyttade min tvätt-tid till imorgon istället. Lika bra var det, för jag sträckte någon muskel i ryggen någon gång på förmiddagen när jag var ute med hundarna och iväg till affären och det hade inte varit så bra att släpa tvätt på det.
Nu hoppas jag att det känns lite bättre efter en natts god sömn så att jag orkar med tvättning imorgon istället:)
Så det blev ytterligare en lugn dag i soffan då jag passade på att titta på EM i ridsport. Tyvärr gick det väl inte så där superbra för svenskarna idag, men vi får hoppas på bättre hoppning imorgon istället.
Jag har broderat lite mer på min gamla jultavla (som har legat i över tio år!) som jag grävde fram ur mina handarbetshögar häromdagen.
Jag har börjat brodera den blåa vinterhimlen, men den är riktigt tålamodsprövande och seg att tackla så vi får se hur det går med motivationen framöver...:)
Annie
Nu hoppas jag att det känns lite bättre efter en natts god sömn så att jag orkar med tvättning imorgon istället:)
Så det blev ytterligare en lugn dag i soffan då jag passade på att titta på EM i ridsport. Tyvärr gick det väl inte så där superbra för svenskarna idag, men vi får hoppas på bättre hoppning imorgon istället.
Jag har broderat lite mer på min gamla jultavla (som har legat i över tio år!) som jag grävde fram ur mina handarbetshögar häromdagen.
Jag har börjat brodera den blåa vinterhimlen, men den är riktigt tålamodsprövande och seg att tackla så vi får se hur det går med motivationen framöver...:)
Annie
tisdag 18 augusti 2015
Julmodell!
I natt blev det för lite sömn - antagligen pga julfilmer och sent broderande - så jag har inte gjort många knop idag.
Det har mest varit soffan med tv-program och enkla korsstygnsbroderier.
Jag och hundarna gick ner en sväng till hundgården på eftermiddagen där jag slängde ut lite leversnittar på gräsmattan åt hundarna. Medan de gick runt och sökte godisbitar, så roade jag mig med att julpimpa lite bilder på mobiltelefonen...
Det har mest varit soffan med tv-program och enkla korsstygnsbroderier.
Jag och hundarna gick ner en sväng till hundgården på eftermiddagen där jag slängde ut lite leversnittar på gräsmattan åt hundarna. Medan de gick runt och sökte godisbitar, så roade jag mig med att julpimpa lite bilder på mobiltelefonen...
Vad gör man inte för att hålla sig vaken?!!
Annie
måndag 17 augusti 2015
Filmdate med Hobbit!
Så var det återigen dags för en trevlig filmdate med bästa T! Vi dukade upp hembakad mjuk pepparkaka och speciella hembakta biskvier till T...
...tillsammans med goda blåbär och vindruvor. Vi tittade på andra delen av 'Hobbit - Smaugs ödemark' och hann också börja på den tredje Hobbit-filmen. Ser fram emot att se klart den filmen våran nästa filmdate eftersom jag bara har sett den en gång på bio. Annars så har jag sett Hobbit-filmerna säkert fem gånger och Sagan om ringen-filmerna minst tio gånger!
Jag hade med mig Kaxmörten till T den här gången, och han var så stolt och mallig att han fick följa med matte:) Självklart plockade T fram en egen filt åt lillprinsen så han kunde kurra ihop sig nedanför soffan där jag satt...
Annars kan man ju inte gå på filmdate om man är en liten Kaxmört!
Annie
...tillsammans med goda blåbär och vindruvor. Vi tittade på andra delen av 'Hobbit - Smaugs ödemark' och hann också börja på den tredje Hobbit-filmen. Ser fram emot att se klart den filmen våran nästa filmdate eftersom jag bara har sett den en gång på bio. Annars så har jag sett Hobbit-filmerna säkert fem gånger och Sagan om ringen-filmerna minst tio gånger!
Jag hade med mig Kaxmörten till T den här gången, och han var så stolt och mallig att han fick följa med matte:) Självklart plockade T fram en egen filt åt lillprinsen så han kunde kurra ihop sig nedanför soffan där jag satt...
Annars kan man ju inte gå på filmdate om man är en liten Kaxmört!
Annie
söndag 16 augusti 2015
Ombyte förnöjer - i alla fall när det gäller mitt broderande!
Jag var inte så sugen på att brodera på mina pågående projekt idag, men jag ville fortfarande brodera. Därför fick jag verkligen känna efter inombords vad jag ville brodera på istället....
Det blev lite juletiketter igen, men den här gången broderade jag med vit tråd på röd väv. Jag har faktiskt varit sugen på att testa det så då passade det bra att göra det idag:) Efter ett par, tre timmar så hade jag broderat fyra små motiv...
...som så småningom ska bli etiketter till julklappar:)
Sedan har jag funderat på att ge min korsstygnsblogg en jul-makeup, och då funderade jag också på hur många julbroderier jag har gjort...och hur många påbörjade julbroderier jag har liggande... ja, det är några stycken...
Så idag blev jag sugen på att ta fram ett av dessa broderier, och det blev den här jultavlan som jag började på för över tio år sedan, INNAN jag lämnade England!
Kanske det är dags att försöka göra klar den här tavlan, som ju har en liten gammaldags charm:)
Så idag broderade jag klart staketet vilket innebar lite vita detaljer och mörkblåa efterstygn:
Annie
Det blev lite juletiketter igen, men den här gången broderade jag med vit tråd på röd väv. Jag har faktiskt varit sugen på att testa det så då passade det bra att göra det idag:) Efter ett par, tre timmar så hade jag broderat fyra små motiv...
...som så småningom ska bli etiketter till julklappar:)
Sedan har jag funderat på att ge min korsstygnsblogg en jul-makeup, och då funderade jag också på hur många julbroderier jag har gjort...och hur många påbörjade julbroderier jag har liggande... ja, det är några stycken...
Så idag blev jag sugen på att ta fram ett av dessa broderier, och det blev den här jultavlan som jag började på för över tio år sedan, INNAN jag lämnade England!
Kanske det är dags att försöka göra klar den här tavlan, som ju har en liten gammaldags charm:)
Så idag broderade jag klart staketet vilket innebar lite vita detaljer och mörkblåa efterstygn:
Skillnaden är ju inte direkt så jättestor...
...men jag vet att jag i alla fall har broderat klart DEN delen på tavlan:)
Just nu - ikväll - känner jag mig lite motiverad att faktiskt göra klart den här jultavlan nu - tio år senare - men eftersom det är mig vi talar om så vet vi att den känslan kan försvinna väldigt fort...:) När jag vaknar imorgon kanske jag känner för något helt annat...!Annie
lördag 15 augusti 2015
Bakning och hundaktiviteter:)
Idag har jag hunnit med en hel del - trots att jag egentligen bara ville sitta och brodera...
Det började bli oroväckande tomt på bröd i frysen, så jag bestämde mig för att baka...
...lite 'saftiga sirapsrutor'! Perfekt med lite ost på:)
Sedan var jag sugen på lite mera mjuk pepparkaka, så medan jag ändå hade ångan uppe så gjorde jag en sådan också. Nu är det dock så att även jag kan misslyckas med bak, och så blev det i det här fallet... Jag märkte att sockerkakan var väldigt platt när jag tog ur den från ugnen, och då insåg jag att jag hade glömt att ha i bakpulver! Ja, det händer även så bak-kunniga personer som mig ibland...!
Så där stod jag med en kompakt platt sockerkaka...men det tar ju emot att slänga allt, så då funderade jag på om jag kanske skulle kunna göra om den till skorpor...men nej, den var alldeles för kompakt...men kanske en typ av hundkex...? Det gör ju ingenting om DE är hårda...:) Och jag vet att hundarna gillar pepparkakssmaken... Kanske inte de mest nyttiga 'kex' med 3 dl socker i smeten, men samtidigt vet man ju inte vad tillverkarna av köpta hundkex har i sina produkter... Så nu på kvällen har små bitar av superkompakt mjuk peppakaka torkats i ugnen. Jag får sova på saken så får jag se vad jag gör med mina pepparkakshundkex imorgon...
Att jag misslyckades med den första kakan innebar ju att jag fick göra en mjuk pepparkaka till, så det blev mycket tid i köket idag...och med ugnen på och solen som gassade utanför så blev det varmare och varmare i min lilla kokvrå...
Medan matte svettades i köksregionen så låg Kaxmörten och myste i det SVALA sovrummet. Jag tittade in där och han var såååå söt så jag var ju bara tvungen att ta några bilder...
Sent på eftermiddagen gick vi till hundgården med en kompis och hennes tre hundar, och vi var ute i två timmar. Det var ganska svalt i skuggan men det märktes ändå på hundarna att det var varmt ute. Alfahanen drack mycket vatten och sedan gick han och lade sig i det höga svala gräset i halvskuggan och låg och tuggade på lite grässtrån och såg mycket nöjd ut med livet...
Det började bli oroväckande tomt på bröd i frysen, så jag bestämde mig för att baka...
...lite 'saftiga sirapsrutor'! Perfekt med lite ost på:)
Sedan var jag sugen på lite mera mjuk pepparkaka, så medan jag ändå hade ångan uppe så gjorde jag en sådan också. Nu är det dock så att även jag kan misslyckas med bak, och så blev det i det här fallet... Jag märkte att sockerkakan var väldigt platt när jag tog ur den från ugnen, och då insåg jag att jag hade glömt att ha i bakpulver! Ja, det händer även så bak-kunniga personer som mig ibland...!
Så där stod jag med en kompakt platt sockerkaka...men det tar ju emot att slänga allt, så då funderade jag på om jag kanske skulle kunna göra om den till skorpor...men nej, den var alldeles för kompakt...men kanske en typ av hundkex...? Det gör ju ingenting om DE är hårda...:) Och jag vet att hundarna gillar pepparkakssmaken... Kanske inte de mest nyttiga 'kex' med 3 dl socker i smeten, men samtidigt vet man ju inte vad tillverkarna av köpta hundkex har i sina produkter... Så nu på kvällen har små bitar av superkompakt mjuk peppakaka torkats i ugnen. Jag får sova på saken så får jag se vad jag gör med mina pepparkakshundkex imorgon...
Att jag misslyckades med den första kakan innebar ju att jag fick göra en mjuk pepparkaka till, så det blev mycket tid i köket idag...och med ugnen på och solen som gassade utanför så blev det varmare och varmare i min lilla kokvrå...
Medan matte svettades i köksregionen så låg Kaxmörten och myste i det SVALA sovrummet. Jag tittade in där och han var såååå söt så jag var ju bara tvungen att ta några bilder...
 |
| Han viftade på svansen så därför är den suddig... |
 |
| Varför ska du hålla på med det där hela tiden? Det är faktiskt lite jobbigt... |
 |
| Va'då??? Vad vill du, matte??? |
 |
| I sovrummet kan man också stå och titta ut genom fönstret!!! |
Sent på eftermiddagen gick vi till hundgården med en kompis och hennes tre hundar, och vi var ute i två timmar. Det var ganska svalt i skuggan men det märktes ändå på hundarna att det var varmt ute. Alfahanen drack mycket vatten och sedan gick han och lade sig i det höga svala gräset i halvskuggan och låg och tuggade på lite grässtrån och såg mycket nöjd ut med livet...
På hemvägen stod jag och min vän och pratade ett bra tag utanför min port och då blev ALLA hundarna trötta, till och med Solstrålen...
...för att inte tala om Alfahanen som lade sig väl tillrätta på asfalten och sov en stund. Däremot är det INTE ofta som Solstrålen lägger sig ner frivilligt på marken så här när vi är ute. Han har normalt sett alldeles för svårt för att slå sig till ro då.
Som ni kanske förstår så sov alla fyrbenta gott när vi väl kom hem...
Annie